Att odla och söka efter annorlunda bär-, frukt- och nötträd

Bild

Jag har alltid varit svag för det ovanliga i trädgården och det gäller inte bara prydnadsträd och växter. Nej, minst lika mycket bär-, frukt- och nötträd. Ett efter ett har de nya sorterna landat i vår trädgård. En del har nästan lika snabbt lämnat igen, av lite olika orsaker.

En av de plantskolor som har många spännande sorter är Blomqvists plantskola i Finland. (Leif Blomqvist har också gett ut flera böcker om alla spännade bär, de rekommenderas för den som vill få inspiration.) När Blomqvists annonserade att de skulle komma till trädgårdsmässan i Malmö hängde jag på låset och gick därfifrån med tre fullastade kassar.

Det här fick följa med hem:

Blåhallon/salmbär. Klart jag måste ha den i min bärsamling. 🙂
Lila hallon ‘Glen Coe’. Korsning mellan vanligt rött hallon och svarhallon. Har varit på jakt efter den i flera år.
Svarthallon ‘Black Jewel’. Har redan ‘Munger’, men vill gärna se hur sorterna är jämfört med varandra.
Storfruktig hassel ‘Webb’s Prize’. Har redan en storfruktig hassel, men vill på sikt ha fler.
Blåbärstry ‘Blue Banana’, ‘Boreal Beauty’ och ‘Boreal Blizzard’. Har redan tre andra sorter och blåbärstry har så många bra egenskaper att jag vill ha fler. ‘Blue Banana’ är en ny sort med frukter på tre cm, de andra två har bär som mognar lite senare än de sorter jag redan har.
Krusbär ‘Captivator’. Ny sort med droppformade röda bär på nästan taggfria grenar.
Saskatoon ‘Smokey’. Bärhäggmispel, har redan ‘Thiessen’ och de bären är så goda att jag vill ha fler sorter.
Luddkörsbär, pollinerarplanta till vita körsbäret ‘Snövit’ som jag redan har. ‘Snövit’ är delvis självfertil, men får fler bär med korspollinering.

Sedan tidigare har jag också två träd ”på vänt”: Kvittenpäron köpt från Svartbäckens plantskola när jag var på Trädgårdsamatörernas riksmöte 2022. Tänk stora kvittenfrukter som smakar päron och går att äta färska… Vilken dröm!

Den andra är dvärgvalnöten ‘Amanda’ som jag köpte på Räveboda Plantskola utanför Urshult i Småland härom året. Där har jag för övrigt köpt många av de spännande bärbuskar som jag har i trädgården. ‘Amanda’ ska bara bli 2-3 meter hög och bära nötter som ung, så det ska bli mycket spännande att följa.

Det var nyinköpen det! Här nedan följer en lista på vilka övriga bär och fruktsorter som finns i vår trädgård sedan tidigare. Och för den som undrar, vår trädgård ligger i zon 1, Skåne, och har lätt lerjord.

Bärbuskar

Vinbär. Hos oss finns vita, rosa, röda och svarta.
Krusbär. En gammal röd sort som ursprungligen kommer från mina morföräldrars trädgård.
Smultron och jordgubbar. Har både vita och röda sorter av båda två. De remonterande jordgubbarna ger skörd fram till frost och är numera samplanterade med sparrisen eftersom de trivs bra tillsammans. Smultronen växer lite varstans, mindre risk att fåglarna äter upp alla på så sätt.
Hallon. Jag är oerhört svag för hallon och har röda och gula sommarhallon, röda och gula hösthallon, japanska vinhallon och svarthallon ‘Munger’.
Minikivi. I många år hade jag ‘Ken’s Red’ och ‘Nostigo’. Efter åtta år hade fortfarande bara hanplantan blommat… Så jag gav upp och tog bort dem. Det jag inte visste när jag köpte dem var att dessa sorter är seeega att få igång. Någon månad senare hittade jag en ”tvillingplanta” med ‘Tage’ och ‘Tina’ i en lokal plantskola. Den fick följa med hem och planterades hösten 2022. Förra året tog den fart och jag hoppas få bär nästa år om allt går bra. Dessa sorter ska kunna ge skörd redan efter tre år.
Blåbärstry. Jag har tre olika, utöver nyinköpen även ‘Indigo Gem’, ‘Honey Bee’ och ‘Aurora’. De ger bär snabbt och fick de första bären redan som små sticklingsplantor. Det finns både tidiga och sena sorter, mina är alla tidiga och får bär i juni. Det behövs minst två sorter för korspollinering.
Amerikanska blåbär. Vi planterade en handfull buskar av olika sorter (namnlapparna finns tyvärr inte kvar) 2001 och buskarna ger mycket bär alla år. De är planterade i grov torv som håller fukten bra och gör att buskarna även torra somrar ger bra med bär. Det har också dykt upp fröplantor som fått vara kvar om bären har varit i bra storlek och smak. Det behövs oftast minst två sorter för korspollinering. Våra ger bär från juli till senhösten. De sista är inte så söta men blir till god saft.
Körsbärskornell. Trädet jag har allra mest för skyn av små solgula blommor i mars! Det är en bra växt för de tidiga pollineranarna och som bonus blir det också stora klarröda bär. De är hemska omogna, men får de bara mogna smakar de friskt av körsbär. De kan eftermognas inomhus några dagar vid behov. Jag har två: ‘Jolico’ och ‘Szafer’.
Blomsterkornell. Trädet de flesta har för de fina ”blommorna”, men som också ger goda bär. De kräver dock att innandömet pressas genom en sil eftersom skalet är bittert, men innandömet är helt klart värt det eftersom det smakar tropiskt av nektarin! Har kokat god ”mango chutney” av bären.
Körsbär. Har surkörsbäret ‘Fanal’ och buskkörsbäret ‘Lettisk Låg’, båda ger en stadig skörd de flesta år.
Aronia, ett ympat ‘Viking’ på stam. Otroligt gott att göra saft/sylt på aronia och amerikanska blåbär.
Mullbär. Har två, lilla dvärgträdet ‘Gerardis Dwarf’ och ‘Illinois Everbearing’. Det sistnämnda är flerstammigt och kommer att beskärar så det behåller en mindre storlek.
Fourberry ‘Orangesse’, ett orange vinbär som jag först efter köp upptäckte måste ha en kompis som korspollinerar. Och den har jag inte fått tag på.
Björnbär ‘Black Satin’ och tayberry ‘Buckingham’ och ‘Thornless’.
Vindruva ‘Remainly Seedless’ och ‘Einsat Seedless’.
Biggarå. Vårt gigantiska ”mammaträd” i trädgården. Planterat 1978 när huset byggdes och typ åtta meter högt. Fåglarna äter de flesta bären, men det gör inget.

Fruktträd

Spaljéäppleträd ‘Summer red’, ‘Ingrid Marie’ och sorgebarnet ‘Gravensteiner’ som efter tio år fortfarade inte ens blommat… De två första har gett fina äpplen i många år, så nej, jag beskär inte fel.
Spaljépäronträd ‘Pepi’ och ‘Moskovskaja’ planterade 2021 som gav ett par frukter var redan 2023. Båda är självfertila och ska ge fin skörd med tiden.
Persika ‘Ice Peach’ har vita söta persikor. Ljuvligt god. Hade rejäl tillväxt 2023, så jag hoppas på bra skörd i år.
Aprikos ‘Harlayne’. Det här är min fjärde sort. De andra har inte klarat mer än max en vinter. Men jag har inte gett upp. Denna gång satte jag trädet några meter bort från persikoträdet och hoppas att placeringen faller det i smaken. ‘Harlayne’ ska klara -34 grader, så det vore väl själva sjutton om det inte klarar sig. Aprikoser är en av mina absoluta älsklingsfrukter!
Kvitten ‘Lescovacka’ är ett fantastiskt träd med ljuvliga rosa blommor och goda frukter (som måste tillagas innan de äts).
Plommon ‘Opal’. Lagom stort träd med mycket goda frukter.
Fikon, moderträdet finns i Kalmar och har klarat deras hårda vintrar. Bor ännu i en stor kruka hos oss.

Nötträd

Storfruktig hassel ‘Barcelonski’, ger lite nötter, men inte så mycket som jag skulle vilja. Hoppas en pollineringskompis kan göra susen.


Lista över borttagna bärbuskar/fruktträd…

Lingon. Inköpte flera olika sorter som alla var borta inom fem år. Gav oerhört lite skörd och krävde för mycket daltande för att jag skulle tycka det var lönt.
Jostabär. En korsning mellan krusbär och svarta vinbär. Bären var inte speciellt goda och busken stor och yvig. Jag föredrar nog svarta vinbär och krusbär, var för sig, trots allt.
Gojibär. Superbäret! Men min planta stod mest still och plockades bort efter ca tre år, några bär blev det aldrig.
Rosa blåbär. Har hittills inte träffat någon som faktiskt skördat bär från denna sort. Min planta är inte död, men har aldrig blommat…
Havtorn. ‘Svenne’ och ‘Lotta’ var en del av vår trädgård under en handfull år, men togs sedan bort och fick flytta till en annan trädgård. Goda bär, men såå svårskördade. Bären spricker lätt när de plockas och knepet att frysa en gren och slå av bären tyckte jag inte fungerade – hur skulle smutsen på bären tas bort? Att de skickar rotskott var också en faktor till att jag gav upp dem.
Plommon ‘Czar’. Kommer att tas ner i år för att ge plats till ett nytt fruktträd. Goda plommon, men ‘Opal’ som vi också har är ännu godare. Dessutom hade jag inte läst på och upptäckte först långt senare att dessa två sorter får plommon exakt samtidigt. Drunkningsvarning, med andra ord. Blir det ett nytt plommonträd i framtiden blir det något som ger skörd på annan tidpunkt.
Bigarrå ‘Stella’ och en till jag inte minns namnet på fick vandra vidare de också. De trivdes aldrig här och gav minimalt med skörd.

Nu är våren här ”på riktigt” – rekordtidig blomning i trädgården

Bild

Här i Skåne gick vi från höst direkt till vår utan att passera vinter. Och vad passar väl bättre nu när det officiellt är metrologisk vår än att gå en runda i trädgården och se vad som blommar? Mycket är rekordtidigt. Det strilregnar visserligen ute, men vad gör väl det när vårblommorna lyser upp? Häng med! 🙂

Vid dammen blommar dvärgcyklamen sedan många veckor, vill det sig väl blommar de minst en månad till innan årets säsong är slut. Jag har under ett par år sått frön och håller på att dra upp många nya knölar av de här små raringarna.

På sikt ska de nya dvärgcyklamenplantorna få flytta in i Trädhörnets lundområde och hålla julrosor och snödroppar sällskap. Inser när jag tittar på bilden att jag nog inte klippte av julrosornas överblommade blommor snabbt nog förra året… De fröna gror bra!

Och jo, det är tjockt med fröplantor under de skära julrosorna vid fågelvoljärerna också…

Tyvärr inte lika många under den gula julrosen.

Och den svarta ska vi inte prata om! Tror aldrig jag har sett en endaste liten fröplanta under den.

Utöver de vanliga snödropparna blommar även den dubbla. Det myckna regnandet har tyvärr smutsat ner ”kjolarna” lite.

Körsbärskornellen blommar för fullt. Tvivlar starkt på att det blir någon frukt i år – det har varit få dagar med över 10 grader varmt (som bin behöver för att vara ute och flyga) och eftersom det har regnat så mycket har ju inte humlorna (som klarar lägre temperaturer) varit ute de heller. Trist!

Lungörten blommar också. Den är humlornas stora favorit, men får heller inga besök denna blöta vår.

Ormögat har också börjat blomma på allvar. Så småningom är hela området en blåblommande matta.

Rosen ‘Mme Alfred Carrière’ har fått stora blad sedan jag visade den i januari. Den står bredvid vår nya fågelvoljär och klär in den med grönska och de sötaste små rosa rosor sommartid.

Flera våririsar blommar, men blåst och slagregn är inte de här blommornas bästa vän direkt… ‘Katharine Hodgkin’ är fin ändå.

Mattan av lila snökrokus blir bara större och större för vart år. I bakgrundens syns kärleksörtens nya bladskott.

Rabarbern är uppe och har fått sina första små blad.

De röda skotten från pionerna lyser i rabatten.

Hasseln ‘Barcelonski’ har långa hängen. I bakgrunden syns de nya ljusgröna bladen på silverbusken.

Aklejorna är också på god väg.

Avenboksbersån till vänster och längre fram på bilden syns en bit av Stäpprabatten. Det som lyser grönt är bland annat myrtentörel, daggtörel och  trädgårdsgamander.

Vårröjningen är i full gång i trädgården – även om det är svårt att få tid till det mellan skurarna när det envisas med att regna på helgerna. I dag lördag höll det äntligen upp i en dryg timme på eftermiddagen efter att fram tills dess ha ha regnat sidledes…

Jag samlar allt perennklipp i stora lövsäckar som jag har strategiskt placerade i trädgården. Klipper och smular ner i en vanlig hink jag har med mig in i rabatterna och tömmer sedan i den stora behållaren. Det här är en av tre som är fulla nu. Ska gräva om ett av våra stora kompostfack innan jag lägger dit årets perennklipp.

Önskar en fortsatt fin helg och sista februarivecka, tänk nu är vi snart inne i mars! Länkar förstås till Trädgårdsfägring.

Bär och frukt i trädgården från försommar till senhöst – vår egen skogsträdgård del 1

Bild

Det bästa jag vet är att gå en tur i trädgården och stoppa munnen full med frukt och bär, plockade direkt från träd och buskar. Det kan ha att göra med att det är de allra bästa barndomsminnena för min del. Finns det något godare än att plocka en hel näve med söta, solvarma smultron? Det skulle väl möjligen vara att plocka två då! 🙂

När vi tog över trädgården 1999 fanns det två fruktträd, båda planterade tjugo år tidigare när huset byggdes. Ett jättelikt bigarråträd och ett stort obeskuret plommonträd. Vi har sedan fyllt på med fler träd och buskar under de år vi har bott här.

Vinbärsbuskar och krusbär planterades 2000, de amerikanska blåbärsbuskarna sattes 2001, hallon, hösthallon och smultron fylldes på de kommande åren. Vi planterade också ett nytt bigarråträd och ett persikoträd, men de blev inte långvariga innan de åkte upp. Bigarråträdet fick varje år hemska bladlusinvasioner och persikorna trillade alltid av innan de var mogna.

Söta goda hallon en varm sommardag. Bästa godiset medan man går en runda i trädgården.

I stället fortsatte jag att plantera prydnadsträd, buskar och perenner i trädgården och öka mullhalten i rabatterna genom kvarliggande löv och ett lager ny trädgårdskompost varje år.

När jag sedan för drygt tio år sedan åter började plantera fruktträd hände något spännande. De där kraftiga skadedjursangreppen uteblev och skörden blev utmärkt. Hur kom det sig? Jo, träden stod inte längre utplacerade mitt i en torr gräsmatta, istället stod de i ett ”skogsbryn” i trädgården bland andra träd, buskar och perenner. Skadedjur hade inte lika lätt att hitta fruktträden, jorden torkade inte ut när andra träd skuggade och minskade vattenavdunstningen och perennerna som vissnade ner varje år bidrog med näring och mullämnen.

2019 fick vi första ordentliga skörden av svarthallonet ‘Munger’ som planterades några år tidigare. Mycket goda bär men väldigt taggiga revor, värre än vilda björnbär…

När jag sedan utbildade mig inom permakultur insåg jag att jag utan att veta om det hade följt de enkla regler som finns för det som kallas food forest, skogsträdgård. Att odla i många olika lager från låga perenner i markskiktet, följt av buskar, låga träd och stora träd, kompletterat av klängväxter och död ved. Det ger ett gynnsamt mikroklimat och den biologiska mångfalden ökar.

Hos de som nyanlägger en skogsträdgård är andelen ätbart i de olika skikten så klart högre än vad den är i vår villaträdgård, här kan ett mellanskikt bestå av japanska lönnar, men varför skulle jag ta bort det som redan finns och trivs i trädgården? Numera så har jag landat i att jag blandar både nytto- och prydnadsväxter i vår egen version av en skogsträdgård. 🙂 De flesta av oss börjar trots allt inte med ett tomt ark till trädgård.


Äkta kvitten redo för skörd. Bredvid trädet växer ett snödroppsträd (vars frukter faktiskt är ätbara), färgsprakande japanska lönnar, svarta vinbärsbuskar, aronia, körsbärskornell och längst till vänster skymtar en av ”jättarna” i trädgården: det gamla plommonträdet. Markskiktet består av allt från trebladsspira till pioner, ledordet är att många av dem är bra för pollinerare. Där finns också funkia vars skott på våren är goda att äta som sparris. Längs bambustaketet i bakgrunden växer olika klängväxter, bland annat kaprifol.

I en annan del av trädgården, Bärlandet, växer vita- och röda vinbär, spaljerade röda krusbär, gula och röda sommarhallon, röda hösthallon och bärtry i låga upphöjda bäddar. Längs med spaljén i bakgrunden klättrar minikivi och klematis och till höger syns plommonträdet ‘Opal’. Hallon och bärbuskar samodlas med jordgubbar och självsådda sommarblommor som blåklint och färgkulla som hjälper till att locka insekter. På en del ställen lägger jag fårull som marktäckning för att hålla kvar fukt/minska ogräset.

I bakkant på våra upphöjda odlingsbäddar för grönsaker, närmast den skyddande och värmande tegelväggen, växer spaljérade äppelträd. De har inte så stor rotklump, utan har ännu så länge trivts bra på denna plats. Under sommaren har de ett lager med fårull på den nakna jorden som hjälper till att hålla kvar fukten och skyddar rötterna från stekande sol. 

Sedan 2014 har jag aktivt jobbat med att bredda det ätbara i trädgården. Mitt mål är inte att få stora skördar av några få sorter, utan att kunna ha bär och frukt under så många månader som möjligt. Jag kokar saft, gör sylt och fryser in bär, men mycket äts också färskt när det är som godast. Det vi alltid får mer av än vad vi kan äta själva, blåbär och plommon, kommer vänner gärna och plockar. Och rätt som det är får man något annat som de har för mycket av i retur! 🙂 Bland fruktträden finns numera också hassel för att ge skörd av nötter.

Hasseln ‘Barcelonski’ köptes in 2015 och 2019 fick vi första skörden av nötter! 

Skillnad på bär och bär… Det här är tre av våra körsbärssorter. Från vänster till höger: buskkörsbäret ‘Lettisk låg’, surkörsbäret ‘Fanal’ och bigarrån ‘Stella’. I bakgrunden på bilden syns mer av Fanal, svarta vinbär och bärtry.

Ampeljordgubbar ger söta och goda bär under flera månader, från juni och ända fram till frost.

Amerikanska blåbär har vi flera olika sorter av. De mognar från juli och framåt. En del av dem är små (5 mm) och andra jättestora (20 mm).

Äkta kvitten ger stora gula frukter att koka god marmelad på. Doftar gott gör frukterna också.

Sedan finns det andra bonusar med att ha många bärbuskar och fruktträd i trädgården. De flesta kräver inte mycket skötsel och blomningen ger mat till hungriga bin och humlor. Andra, som amerikanska blåbär, får vacker höstfärg. Och vad är vackrare en vårdag än ett vitblommande plommon- eller körsbärsträd? Det skulle möjligen vara ett rosablommande kvittenträd!

Boktips för dig som vill veta mer om lite ovanligare bär och fruktsorter och skogsträdgårdar. Samtliga böcker finns att fjärrlåna på närmaste bibliotek.

  • Skogsträdgården: odla ätbart överallt av Philipp Weiss och Annevi Sjöberg. En mycket tjock och innehållsrik bok om allt som du behöver veta om skogsträdgårdar och olika sorters träd, buskar och perenner. Rekommenderas varmt! Läs även mer på Skogsträdgårdens blogg HÄR.
  • Skörda nya smaker av Anders Kjellsson (numera Stålhand och chefsträdgårdsmästare i Göteborgs botaniska trädgård). Han bloggar HÄR.
  • Frukt och bär av Åke Truedsson.
  • Trädgårdens bär av Leif Blomqvist.
  • Creating a forest garden av Martin Crawford. Innan Skogsträdgården (se ovan!) kom ut var detta ”bibeln” för alla som ville veta mer om skogsträdgårdar.

I del 2 nästa vecka ska jag berätta mer om vilka olika sorters bär vi odlar och vad vi skördar när på året.

Önskar en fin helg och länkar så klart till Trädgårdsfägring!