Bland brända toner i en sensommarträdgård

Bild

Augusti går mot sitt slut och trädgården blommar så fint i brända toner. Som här i Solrabatten i söderläge där orange dahlior (som jag fick vid ett plantbyte i våras) samsas med lejongap i matchande nyanser, ljusgul vädd och prydnadsgräs. Jag håller på att leda upp blåregnet över fönstren för att med tiden få en ”blåregnsgardin”. Allra längst till höger syns armeringsmatten med fembladig akebia.

I Trädhörnet blommar sommarrudbeckian ‘Sahara’ och matchar den japanska lönnen ‘Chishio improved’. Minnesgoda bloggläsare kanske reagerar över lönnen – jodå, det var här storaxet, Styrax ‘Wespelaar’ planterades för två år sedan. Men trädet dog i de där minusgraderna i maj… 😦 Och eftersom det var mitt andra Styrax japonica att gå hädan just i en sen vårfrost så tog vi beslutet att ersätta den med något annat. Det blev en japansk lönn med otroligt vackra bladfärger (rödrosa på våren, gröntonad på sommaren och rödorange på hösten). Med tiden ska den bli ungefär fyra meter hög.

Pionrabatten på framsidan. Kopparlönnen till vänster och praktmagnolian till höger. I mitten olika rosor, pioner, fläckflockel, kärleksört, alunrot och prydnadsgräs. Här är det kopparlönnen och de mörkbladiga alunrötterna som står för de brända tonerna, för resten drar mer mot mörkrosa.

I veckan som gick blev hela trädgården genomvattnad också, över 35 mm regn kom under en och samma dag… Regnmätaren rann över, så exakt hur mycket som kom vet jag inte! Hur har ni andra det, har ni fått skyfall eller lider trädgården fortfarande av torka?

Önskar en fin första septembervecka! Visst märks det att höstkylan har anlänt, luften känns klarare och dimmorna lättar på morgonen. Och det mörkar lite väl tidigt på kvällarna… Tur vi har vår ljusslinga som skapar skymningsstämning i trädgården. Dahlian ‘Happy Single Kiss’ är en annan av växterna som blommar i brända toner,  så snyggt ihop med de mörka stjälkarna.

Länkar så klart till Trädgårdsfägring! 🙂

Ljus och fåglar i adventstid

Bild

Under ungefär tre månader så ser jag bara vår trädgård i dagsljus på helgerna. Det är beckmörkt när jag åker till jobbet tidigt på morgonen och lika mörkt när jag kommer hem. Det gör att jag sällan kan ta vackra bilder på växter med rimfrost numera, för när jag är ledig har det en förmåga att regna…

Men det finns ju ljusglimtar. Som ledfåglarna som är inne på sin tredje vinter nu. Jag tycker om att de inte är så juliga. De får komma fram redan i november och plockas inte undan förrän det är ljusare på morgnarna igen.

Här sitter två av dem i krukan under bambun och lyser upp bladen lite underifrån.

I år bytte vi ut några äldre ljusstakar mot nya stjärnor att hänga i fönstren. Nu hänger två stjärnor i gamla köket, numera tv-rummet, och två i nya köket. Ullungrönnen ‘Dodong’ avtecknar sig mot den allt mörkare himlen bakom stjärnan.

Fastnade för de fina slingorna med små, små hål i pappret. Stjärnan heter ”Sensy” och kommer från Star Trading. Den finns i lite olika modeller och storlekar, den vi valde är 70 centimeter.

Utanför köket, på staketet runt stora trädäcket. lyser en ljusslinga upp.

Självklart är det ljus i växthuset också, dock inte så adventslika… 😉 De kulörta lyktorna ger mig ”ledljus” av ett annat slag när jag tittar till växterna som spenderar vintern där.

Utanför nya fågelhuset lyser den andra uppsättningen ledfåglar. Det ljusa ”strecket” är slingan vid trädäcket.

Och inne i fågelhuset bor ju våra nya fåglar som nu äntligen har fått sina namn. Låt mig presentera de Australiensiska blåvingeparakiterna Max och Molly…

… och Bourkesparakiterna Chloe och Charlie. Deras namn är plockade från 100-i- topplistan över de mest populära namnen i Australien 2017.

De japanska jumbovaktlarna heter, från vänster till höger på mezzaninevåningen, Chou, Akira och Akemi. På golvet sitter Kayo och Nori. Deras namn är plockade från en liknande lista med japanska namn.

När det gäller vaktlarna försökte vi välja namn med innebörd för att lättare hålla isär dem. Chou betyder fjäril. Chou är vår minsta, mest ängsliga och flaxiga vaktelhöna, hon är allra lägst i rang. Tuppen Akira är den ljusaste av dem alla och har har fått sitt namn för att det betyder just ljus (bright). Den andra ljusa hönan är lite större än Chou och heter Akemi. Det betyder ljus skönhet (bright beauty). De två mörka vaktelhönorna är gråmelerade Kayo (beautiful) till vänster och mer mörkbruna Nori (law, rule) till höger. Nori är vår kaxigaste höna som tror hon bestämmer allt och även ger tuppen Akira tjuvnyp när hon kommer åt. Vi hoppas Akira med tiden sätter henne på plats, men i dagsläget är hon i praktiken högst i hackordningen.

Det här var min tolkning av Blommig Fredags tema Advent i trädgården. I helgen blir det lussekattsbak och pepparkaksbak med de två yngsta barnen. Passar på att återigen tipsa om vårt familjerecept på pepparkaksdeg för den som vill prova på att göra egen deg. Den är både lättkavlad och ger spröda fina pepparkakor med mycket smak.

Önskar en fin första advent!