upphöjd odling | Kristinas oas

240 kilos skörd av över 100 sorters ätbart i villaträdgården 2024

Bild

Det är dags att summera odlingsåret 2024 och som vanligt när jag går igenom mina anteckningar och matar in sifforna i excelfilen häpnar jag. Har jag verkligen odlat allt detta i vår trädgård?! Ja, det har jag *klappar mig stolt på axeln*. Odlandet slutar inte på hösten hos oss, utan pågår tolv månader om året.

240 kilo ätbart av drygt hundra olika sorter blev facit. Ett kvarts ton mat. Och då odlar jag inte ens i hela vår villaträdgård, här finns massor av prydnadsväxter också! Så potentialen är enorm om du som läser detta funderar på att börja odla, odla mer än vad du redan gör eller under fler månader av året. (Och för dig som bor i närheten av NÖ Skåne så föreläser jag om detta 18/2, mer info följer inom kort.)

2024 skördade vi 28 olika sorters bär, 17 olika örter/ätbara blommor, 31 olika sorters bladgrönt, 21 olika sorters grönsaker, sju olika sorters frukt och två olika sorters nötter. (Om du undrar över vad som är en ”sort”? Tomat räknas som en, men vinbär av olika färg som olika.)

Mitt odlingsintresse har funnits där sedan barnsben och har utvecklats för varje år, men tog ordentlig fart för fem år sedan när vi bestämde oss för att utnyttja trädgårdens fulla potential. Och jag vill börja med att skriva att jag varje säsong ”misslyckas” med ett antal grödor. Det gör alla som odlar. Jag sår för sent, glömmer vattna, sniglarna äter upp det nysatta, det blåser sönder, haglar, torkar eller något annat. Det är så det är. Det kallas erfarenhet.

Det fina med att odla är att vi får en ny chans varje år att börja om. Drömma oss bort till en framtid när allt är möjligt och inget har gått fel. Just nu när jag skriver det här ligger fröpåsarna i högar och odlingsplanen för 2025 håller på att ta form. Hur den ser ut ska jag berätta lite längre fram här på bloggen.

Jag älskar att längta. Har du glömt bort hur det är? Våga äta i säsong. Jag lovar, absolut ingenting slår den där första söta egenodlade jordgubben i maj. Och egenodlade tomater eller gurka ska vi inte prata om!

I januari skördade vi 0,7 kilo av bland annat inomhusodlade microgreens och groddar samt växthusodlad svartkål, pak choi och mizuna.

I februari skördade vi 0,7 kilo av bland annat inomhusodlade microgreens och groddar samt växthusodlade kålrabbiblad och utomhusodlad perenn grönkål och mâche.

I mars skördade vi 1,8 kilo av bland annat inomhusodlade microgreens och groddar samt växthus- och utomhusodlat bladgrönt som på bilden nedan: mâche, fjällsyra, kålrabbiblad, smultronbad, löparfetblad, kärleksört, perenn grönkål med mera.

I april skördade vi 0,5 kilo av bland annat växthus- och utomhusodlat bladgrönt som blandade asiatiska blad, rödbladig trädgårdsmålla, kålrabbiblad och de första sparrisarna.

I maj skördade vi 9,6 kilo av bland annat gurka, sparris, rädisor, bladgrönt, jordgubbar och inte mindre än ett halvt kilo (!) dill. Jag kommer aldrig mer att så dill på något annat sätt än i drivbänk! Det är den finaste dill jag någonsin odlat.

I juni skördade vi 8,2 kilo av bland annat sparris, gurka, morötter, jordgubbar och rabarber. Frukostyoghurten pryddes av jordgubbar, smultron och blåbärstry.

I juli skördade vi 39,3 kilo av bland annat bigarråer, surkörsbär, blåbär, krusbär, mullbär, smultron, jordgubbar, tayberry och vinbär av alla de färger…

… och grönsakssidan var inte sämre med kålrabbiblad, sallat, potatis, isört, potatislök, fänkål, sockerärtor, tomater, majrovor, gurka, strandkål… Juli är ett frossande i egenskördat, från morgon till kväll. Matplaneringen utgår från vad som är klart att skörda, för det mesta äts så färskt som möjligt. Följande tre bilder är skördekorgar från början, mitten och slutet av månaden.

I augusti skördade vi 57,3 kilo av bland annat blåbär, hösthallon, vinbär, isört, strandkål, bönor, tomater, gurka, plommon…. Och inte att förglömma, de söta goda persikorna från ‘Ice Peach’.

I september skördade vi 70,8 kilo av bland annat physalis, aronia, vindruvor, blåbär, hösthallon, rotselleri, morötter, kål i alla dess former, squash, pumpor, melon och päron.

Och så de sista tomaterna! 2024 var ett tomatår utan dess like. Både 2022 och 2023 skördade jag drygt 20 kilo tomater. 2024 hade jag ökat tomatodlingen med ett dussin plantor med biffar och pastatomater eftersom tomatsåsen i frysen tog slut långt innan sommaren. Eftersom jag bara odlar tåliga sorter spelade den svala försommaren inte så stor roll och resultatet blev över 60 (!) kilo tomater på hela säsongen. Man kan lugnt säga att frysen är full av tomatsås. 2025 behöver jag nog inte odla fullt så många stora tomater… 😉

I oktober skördade vi 43,5 kilo av bland annat vindruvor, körsbärskornell, physalis, hösthallon, morötter, potatis, rädisor, kvitten, äpplen och valnötter. Just valnötterna växer inte i vår egen trädgård, utan är vad jag kallar för ”vildplockade”. I byn där vi bor finns ett gammal träd på allmän mark och jag är inte ensam om att plocka där. 🙂 2024 års skörd blev rekordstor och nu har vi nötter för två år framåt.

I november skördade vi 6,1 kilo av bland annat fikon, kvitten, hösthallon, physalis, rödbetor, paprika, svartkål, isört och spenat. Frukostyoghurten kändes vissa dagar ganska lyxig och att äta i säsong ingalunda som något problem. 🙂

I december skördade vi 1,2 kilo av bland annat fikon, rädisor, vildsenap, mizuna, mâche, perenn grönkål och spenat. Att hösten var mild var inte bara av godo. På den perenna grönkålen hittade jag mördarsniglar vid liv efter att vi hade haft -10 grader en natt.

I december är det julstämning i växthuset. Där växer bladgrönsakerna jag sådde i början av september. Det var i senaste laget att så, men eftersom hösten var varm gick det. I backarna finns asiatiska blad, pak choi, mizuna, spenat med mera. I bästa fall har vi skörd av bladgrönt fram till i vår, växthuset fungerar lite som ett kylskåp.

Och för dig som är nyfiken på 2023 års skörd hittar du det inlägget HÄR och det om 2022 års skörd HÄR. I de inläggen står lite mer om var i trädgården vi odlar ätbart, listor över vad vi odlar med mera. Undrar du som läser här något, så fråga gärna i en kommentar. ❤

Odling 2023 – cornichons, massor av tomater och rotselleri

Bild

Det är dags att fundera på hur odlandet ska se ut under 2023. Förra året införde jag den benhårda principen att inte förså en enda växt som jag inte visste var den skulle planteras ut… Det gick mycket bättre än vad jag hade vågat hoppas! HÄR berättade jag om planerna.

Det var klart mycket enklare att beräkna både fröåtgång, antal plantor och vad som skulle sås senare under säsong. Under året vägde vi också all skörd och hur det gick berättar jag HÄR. Jag odlar enligt principen ”lite av varje på många olika ställen”. Varje år provar jag också några nya sorters grönsaker, i år blir det cornichon, rotselleri och piplök.

Så här kommer 2023 års odlingar att se ut:

I växthuset på fem kvadrat i sydvästläge blir det som vanligt enbart slanggurka och högväxta körsbärstomater samplanterade med basilika ‘Genovese’. Något annat får inte plats. Årets tomatsorter blir: ‘Black Sweet Cherry’, ‘Fransk gul’, ‘Mei Wei’, ‘White Sweet Cherry’, ‘Indigo cherry drops. Ska försöka klämma in ‘Cherny Mavr’, ‘Zolotoy Potek’ och ‘Rio Grande’ också… Gurkorna gör jag som jag brukar: köper färdiga. 🙂 Lokala plantskolan har fina sorter som är ekologiskt odlade.

I sydvästläge på lilla trädäcket, bredvid växthuset, får physalis växa i stora krukor. Då kan de hjälpa till att skugga växthuset i början av säsongen. Jag har fått frön till två olika sorters physalis, ska bli spännande att se hur de trivs hos oss och vilken vi tycker bäst om. Det är många, många år sedan jag odlade physalis sist.

I sydvästläge på stora trädäcket, i de två höga pallkragarna, blir det tidig sådd av sallat ‘Little Gem’, trädgårdsmålla ‘Rubra’, morötter ‘Royal Chantenay 3’ och rädisor ‘Easter Egg’. Senare på säsongen flyttar försådda plantor av isört, portlak, persilja, piplök ‘Red Toga’ och Linnétagetes ‘Burning Embers’ in. Och, inte att förglömma, sockerärtorna ‘Lokförare Bergfälts jätteärt’ och ‘Oregon giant suger’, cornichongurkor och djungelgurkor. Det är perfekt att ha dessa så nära köket och det är lätt att passa med vattning eftersom vattentunnorna står strax bredvid. Här är också odlingen mer eller mindre snigelfri.

På stora trädäcket i sydvästläge blir det förstås också stora tomater. ‘Alicante’, ‘Black Sea Man’, ‘Coeur di Bue’, ‘Ukrainan Purple’, ‘Sub-arctic Plenty’ och ‘Ponderosa’. Lilla söta och rikgivande ‘First in field’ får bo i krukor på kruktrappan ihop med chili ‘Equador Purple’ och ‘Fireworks’ och pelargoner.

Vid den varma söderväggen bredvid poolen ska jag testa de stora tomatgiganterna ‘Homestead’, ‘White Wonder’ och ‘Des Andes’ och se hur de funkar hos oss på friland. Förra året fick jag problem med att de halvkilostora ‘Homestead’ (bilden nedan) mognade så sent i växthuset. I september vill jag ha in mina vintersådder med asiatiska grönsaker, då måste tomaterna där ha gett klart. Tomaterna vid poolen samodlas med ranksedum och gula bönor ‘Neckargold’ .

I den långa upphöjda Solrabatten på södersidan av huset blir det inte sommarblommor i år, utan grönsaker. Sommarmorötter ‘Golden Nugget’ och ‘Nantaise 2’, vintermorötter ‘Flakkée 2’, palsternacka ‘Tender and true’, tagetes ‘Burning Embers’, potatislök, scharlottenlök ‘Tosca’, purjolök ‘Blaugrüner Winter’ och sockerärt ‘Oregon suger pod’. Bronsfänkålen lär ha övervintrat och får växa hög längst bak.

I den minsta upphöjda bädden på två kvadrat i söderläge får favoritdahliorna tränga ihop sig detta år. Vårt byta hus-år minimerar jag snittblommeodlingen.

I sparrisbäddarna i söderläge samodlar jag olika sallatsorter plus jordgubbar med sparris. Planterade vita jordgubbar förra året och hoppas de ger skörd i år. I sparrisbäddarna blommar också massor av kornvallmo.

På husets östersida, i de fyra upphöjda odlingsbäddarna (som vardera är på fyra kvadrat) blir det:
1. Perenna grönsaker som jordärtskockor, haverrot, svartrot, kärleksört och förmodligen spontansådd dill.
2. Svartkål ‘Nero di Toscana’, kålrabbi ‘Delikatess Weiter’ och Delikatess Blauer’, perenn grönkål och rotselleri ‘Mars’. Ska testa att ha blodklöver som samplanteringsväxt och klippa och mulcha med den under säsongen.
3. Mandelmanns bondbönor samplanterade med honungsfacelia, gula buskbönor ‘Rocdor’ och squash ‘Black Beauty’.
4. Först färskpotatis och när den är skördad flyttar purjolöken från Solrabatten in i sällskap med bredsådd mâche.

Mâchen växer för övrigt lite överallt i vår trädgård, inte minst i grusgångarna… Det är jättebra, för där blir den inte så jordig när det regnar. Godaste ogräset brukar jag säga! 🙂

I ena kompostfacket i sydöstläge blir det som vanligt vintersquash ‘Red Kuri’ och ‘Blue Hubbard’. Jag brukar sätta två plantor av varje och ser all skörd som bonus – komposten ligger ju bara och vilar till sig. Här är största problemet att vakta dem några veckor innan stammarna blir så tjocka att inga sniglar rår på dem… Brukar sätta en ”krage” av en kruka jag klippt bort botten på runt plantan och lägga snigelpellets innanför kragen. Oftast klarar sig minst tre av plantorna. I år ska jag också testa och sätta några plantor rotselleri här och se hur det fungerar. Komposten är ju både fuktig och näringsrik.

Med det önskar jag en fin ny februarivecka, här ligger det snö och is på marken och det gäller att se upp var man sätter fötterna. Men dagarna blir allt ljusare och hos Trädgårdsfägring kan du läsa vad andra bloggare skriver på veckans tema Planer inför en ny säsong.

Stora upphöjda odlingsbäddar – historien om vår trädgård 9

Bild

Tvärt emot vad man skulle kunna tro kan det fungera att ha grönsaksodlingarna i österläge. Om man som vi har en skyddande tegelvägg bakom som håller kvar värmen, en häck som ger vindskydd och upphöjda bäddar som ger bra odlingsmöjligheter tidigt på året.

När vi flyttade in 1999 fanns inget trädgårdsland och så kunde vi ju inte ha det! 🙂 Redan andra året flyttade vi odlingarna till den smala remsan på husets östersida och var tillräckligt nöjda med resultatet för att låta odlingen vara kvar. Första året odlade vi i marknivå, de följande åren i pallkragar. När de började ge upp efter en handfull år beslöt vi oss för att bygga stora, rejäla upphöjda bäddar närmast huset för att slippa skuggan från häcken.

Meeen först byggdes de två stora bäddarna 2010 för våra tolv sparrisplantor som jag råkade spontanköpa en dag…!

Före. 2010 påbörjades rivningen av den halvruttna verandan. Barnen hjälpte så klart till! 🙂 Det är kul att slå hårt med en hammare och bända med en kofot!

2010. Snart klart. De två sparrisbäddarna är vardera 250 x 250 cm stora, 60 cm höga. Till höger i bild ligger Lunden som jag berättar mer om HÄR.

Efter. Sparris på väg upp en majdag. Det här är vår vardagslyx. Egenodlad sparris är något helt annat än trist och tråkig köpt. Saftspända stjälkar utan minsta trådighet och seghet. Så goda att man kan äta dem råa under en rundtur i trädgården.

Jorden kanske någon undrar över. Den beställde vi från en lokal firma som kom med ett lass fin sållad matjord. Vi körde in den med skottkärra i trädgården lass för lass… Ja, ni som har följt tidigare delar vet ju att i vår trädgård kommer man inte in med några maskiner! När man beställer jord gäller det att beställa rätt så man inte får ”skitjord”.Jordhögen krympte allt eftersom…

Sedan var det alltså dags, 2011, för de fyra lådorna för grönsaker (och lite samplanterade sommarblommor).Före. Så här såg det ut 2009 när vi odlade i pallkragar.

De fyra bäddarna är på vardera fyra kvadratmeter och de är 60 centimeter höga. Precis som sparrisbäddarna är de byggda i tryckt virke och ”fodrade” invändigt med dammduk i plast. Jag skulle inte nödvändigtvis bygga dem i dessa material i dag, men de har fungerat bra och hållit väl de här tio åren. Dammduken ska hålla i minst 20 år och är godkänd för fiskar som ju är mycket känsliga för kemikalier.

Dammduken är ihoplimmad så den blir en tub är utan skarv invändigt. Kanten ligger invikt en tio centimeter nertill så jord inte ska trilla ut under nedersta brädan. I större delen av bädden är det alltså markkontakt nertill så maskar och andra smådjur kan vara i alla olika lager av jorden.

2011. Arbete pågår. Maken har snickrat tre av fyra bäddar. Nu måste rosorna flyttas en meter för att lämna plats för den sista lådan.

Som avskärmning vid lådorna och som stöd för rosorna byggde maken en small ribbspaljé.

Klart! Potatisen är satt och morötter med mera sått! 🙂

Efter. Så här såg det ut 2015 när häcken hade kapats in lite och de runda trampstenarna hade kommit på plats.

Upptill på bäddarna ligger en planka med utskjutande kant för att hindra snäckor och sniglar från att ta sig upp. Det fungerar bra på det stora hela, men det händer att någon snigel tar sig förbi om det regnar mycket. Tyvärr kan man ju också få med små sniglar med plantor och liknande, även om jag är aldrig så försiktig. Märker jag snigeltugg så ställer jag därför dit en ölfälla eller liknande så jag tar inkräktaren.

Utöver de fyra upphöjda lådorna till grönsaker och de två sparrisbäddarna så byggde vi även en liten bädd som mest används till sommarblommor för snitt, här ovan olika dahlior och rosenskära. I bakgrunden syns en mörkgrön sparrisvägg.