Mitt trädgårdsgenrep – den röda stugan vid grusvägens slut

Bild

Det fanns de som tyckte att vi gick väldigt snabbt fram när vi körde igång med omgörningen av nuvarande trädgården direkt vi hade köpt huset för 20 år sedan.

Men det fanns en anledning – jag hade ju haft en generalrepetition. Så innan jag börjar berätta historien om vår trädgård i en rad inlägg, behövs det ett förord om den allra första egna trädgården.

Det här är berättelsen om den röda stugan vid grusvägens slut, granne med granskogen. Stugan som jag hyrde under tre år av världens bästa hyresvärdar: ett lantbrukarpar som hatade förfallna torp och älskade företagsamma hyresgäster.

När jag flyttade in saknade stugan trädgård i någon form. Lantbrukarparet hade räddat den från att helt falla samman, slängt ut hemska perspektivfönster (!) till förmån för nytillverkade fönster i gammal stil från lokala snickeriet, byggt ett nytt kök, tapetserat, målat, byggt en halvglasad veranda, satt in en tälgstenskamin i vardagsrummet och inte att förglömma, installerat en toalett inomhus… Japp, det var en mycket förfallen stuga innan renovering. För 2500 kronor i kallhyra i månaden blev den min.

Jag frågade försiktigt om jag fick plantera lite växter och fick fria händer att i princip göra vad jag ville. De var bara glada om jag ville fixa i ordning utemiljön.

Så här såg det ut när jag flyttade in. Ja, ni kanske förstår om det kliade i mina fingrar att skapa något som blommade?

Så här såg det ut den andra sommaren. Jag hade många idéer redan på den tiden och sådde, planterade och fixade på många sätt.

Under min tid i den lilla stugan gjorde jag en rad nybörjarmisstag som att så sommarblommor i rader, inte vattna tillräckligt och inte ta det där med gödsel på allvar.

Men jag lärde mig sakta och fyllde den härliga verandan (nätad så inte mina två innekatter skulle rymma) med allt från rosor till tomater.Blomman för dagen och två innekatter som fick blir verandakatter under tiden i stugan. Den grå till höger lyckades både fånga möss och fåglar inne på verandan… I bakgrunden syns carport och en vedbod som hyresvärden byggde till mig (utan att höja hyran – jag fixade ju i ordning utemiljön).

Hängmattan var en present och den var så skön att vila i inne på verandan. Längst bort i hörnet sitter min ena katt och tittar ut. Jag hade ett extra ”kattbord” där de kunde ligga i solen och ha det skönt.

Tomater och gurkor växer i krukorna mot gavelfönstren och närmast i bild är det dahlior, klematis och rosor i kruka. Vid bordet satt jag på lediga dagar och åt, pysslade och läste. Ibland smattrade regnet mot taket, andra dagar värmde solen gott.

Jag släpade stenar från en hög som blivit över vid renoveringen och byggde en upphöjd plantering på den sluttande tomten där jag odlade potatis, bönor och vitlök. På andra sidan dörren till stenkällaren anlade jag en liten örtagård. Bakom vedboden blev det plats för ett hallonland och en kompost.

Sista halvåret hade blivande maken flyttat in i stugan. Jag hade bara ett vikariat och visste inte var jag härnäst skulle få jobb, så vi bidade vår tid. Sommaren 1999 fick jag så äntligen ett fast jobb, vi gjorde vår första resa till Frankrike och jag kom hem full av inspiration och var ganska frustrerad över att inte ha en egen trädgård där jag kunde planera långt framåt i tiden.

Men några månader senare hittade vi så vårt nuvarande hus och flyttade från den lilla röda stugan vid granskogen. Katterna fick äntligen möjligheten att gå ut i det fria som de ville och växterna på verandan, ja, de fick förstås flytta med. Men det får jag berätta mer om en annan gång! 🙂

Beklagar de något suddiga bilderna, då fotona är inklistrade i pärmar har jag fotograferat av dem.

Länkar till Trädgårdsfägring och önskar en fortsatt trevlig helg!

Vårblommor i januari – hur ska det här gå?

Bild

Att vintern lyser med sin frånvaro kommer knappast som någon nyhet. Här i landets södra delar har vi officiellt fortfarande höst. Metrologisk vår kan det nämligen inte bli förrän i mitten av februari, annars hade vi haft det redan nu.

Som kallast har vi haft -5 grader och det hade vi en natt veckan som gick. Men hur kommer det att bli i februari som normalt är vår kallaste månad? Blir det riktig vinter eller inte? Gissar att jag inte är den enda som funderar på det just nu.

Det brukar vara lurigt att vårfixa i de stora perennrabatterna ”vanliga” år, i år vet jag inte hur jag ska kunna göra det – vårlökarna är ju redan uppe!

Snökrokusen visar färg på knopparna, vissa tulpansorter är uppe över fem centimeter redan och vintergäcken blommar.

Nästa helg ska ena dottern och jag på en ”mamma och dotter-utflykt” (läs: spahelg), så då blir det inget trädgårderat. Om två veckor får vi se vad 14-dagarsprognosen säger… Vinter eller inte? Om operation:vårresning påbörjas då beror på svaret.
Bina i den ena av bikuporna på jobbet har redan vaknat… Bilden är tagen fredag 17 januari när det var över tio grader varmt och sol.

Så här långt har våren kommit hos oss i dag, lördag 25 januari.

Trollhassel ‘Diane’, rosa sälgen ‘Mt Aso’, olika julrosor, blommande vintergröna, dvärgcyklamen, dubbla snödroppar, vit tibast, stora knoppar på klematis och fem centimeters skott på en del rosor…

Fördelarna med plusgraderna är att vintersallaten är grön och fin och småplantorna växer sig allt större. Jag har ”vintersått” morötter, dill och sallat i den minsta av våra upphöjda odlingsbäddar.

Inomhus är det också vår… Min omtänksamme make kom hem med en superfin vårbukett med anemoner och tulpaner tidigare i veckan. Det hade varit en påfrestande måndag och jag var verkligen i behov av lite uppmuntran. Och titta så fint blommorna matchar vårt kök!

Önskar en fortsatt trevlig helg! Ni som läser här på bloggen, hur ser det ut med vårtecknen i era trädgårdar och hur tänker ni kring nerklippning av fjolårsvisset?

I morgon ska jag sysselsätta mig med kallsådder av perennfrön, fick fröna från Trädgårdsamatörerna i veckan. Klicka på bilderna om du vill se vad jag fick för fröer! 🙂

Länkar till Trädgårdsfägring, in och se vad som händer hos andra trädgårdsbloggare!

Bär och frukt i trädgården från försommar till senhöst – vår egen skogsträdgård del 2

Bild

I förra inlägget berättade jag om hur vi odlar frukt och bär, nu ska jag berätta mer om vilka sorter vi odlar. Längst ner i inlägget finns en lång lista med art- och sortnamn.

Varje år speglar jag skörden under sommar och höst genom att fotografera ett antal ”bärhänder” till mitt instakonto. Här nedan kan du se vad och när vi skördade ett antal sorter under 2019.

26 juni. Röda vinbär, bärtry, smultron, krusbär och jordgubbar.

6 juli. Röda vinbär, björnbärshallon, smultron, krusbär, buskkörsbär, surkörsbär, bigarråer, röda och gula hallon, jordgubbar och bärtry.

14 augusti. Röda vinbär, björnbär, plommon, amerikanska blåbär, jordgubbar och hösthallon.

1 september. Amerikanska blåbär, hösthallon, jordgubbar och björnbär.

2 oktober. Jordgubbar, hösthallon, björnbär, körsbärskornell och havtorn.

De senaste frukt- och bärinköpen består av ett aprikosträd ‘Kuresia’, ett mullbärsträd ‘Gerardi’s Dwarf’, en bärhäggmispel ‘Thiessen’, tre olika sorters bärtry och ett persikoträd ‘Ice Peach’. Har bara fått smaka en enda aprikos, men den var gudomligt söt och god! Mullbären och det fåtal bärtry-bär av de nya sorterna som vi fick 2019 var också goda och gav mersmak. Kanske blir 2020 också året då vi äntligen får smaka vindruvor och mini-kivi?

Det här är de ätbara bär och frukter som vi har just nu:

Träd
Bigarråträd (okänd sort)
Plommonträd (troligen ‘Reine Claude d’Oullins’)
Plommonträd ‘Opal’
Plommonrträd ‘Czar’
Surkörsbär ‘Fanal’
Buskkörsbär ‘Lettisk låg’
Sötkörsbär ‘Stella’
Spaljerade äppleträd ‘Ingrid Marie’, Gravensteiner och ‘Summerred’
Körsbärskornell ‘Jolico’
Äkta kvitten ‘Leskovacka’
Aronia (uppstammat träd) ‘Viking’
Mullbär ‘Gerardi’s Dwarf’
Persika ‘Ice Peach’
Aprikos ‘Kuresia’
Bärhäggmispel ‘Thiessen’
Sötmandel (2 st självsådda träd, har ej burit frukt ännu)

Buskar
Amerikanska blåbär (flera olika sorter)
Röda sommarhallon
Gula sommarhallon
Björnbär ‘Black Satin’
Tayberry ‘Buckingham’ och ‘Thornless’
Röda hösthallon
Japanskt vinhallon
Svarthallon ‘Munger’
Röda krusbär
Vita vinbär
Röda vinbär ‘Rovada’, ‘Jonkheer van Tets’
Vindruva ‘Remainly Seedless’ och ‘Einsat’
Sandkörsbär
Fourberry ‘Orangesse’
Minikiwi ‘Ken’s Red’, ‘Nostigo (male) och ‘Solissimo’
Bärtry ‘Aurora’, ‘Indigo Gem’ och ‘Honeybee’ samt en okänd sort.

Perenner
Smultron
Ampeljordgubbar
Lingon

Bär/frukt vi har provat och tagit bort:
Havtorn (för mycket rotskott)
Gojibär (gav inga bär på tre år)
Jostakrusbär (har hellre vanliga krusbär eller vinbär)
Vita smultron (spred sig hejdlöst)
Fikon (hade svårt att övervintra det och det klarade sig inte i kallväxthuset)
Persika (den första sorten som bara tappade frukterna)
Lingon (de flesta sorter vi har testat håller bara ett par år och dör sedan)

Odlar du något annat i frukt- eller bärväg som du tycker att jag borde pröva hos oss? Tipsa gärna! 🙂

Trevlig helg! Titta gärna in hos de andra som bloggar om trädgård via Trädgårdsfägring.

Bär och frukt i trädgården från försommar till senhöst – vår egen skogsträdgård del 1

Bild

Det bästa jag vet är att gå en tur i trädgården och stoppa munnen full med frukt och bär, plockade direkt från träd och buskar. Det kan ha att göra med att det är de allra bästa barndomsminnena för min del. Finns det något godare än att plocka en hel näve med söta, solvarma smultron? Det skulle väl möjligen vara att plocka två då! 🙂

När vi tog över trädgården 1999 fanns det två fruktträd, båda planterade tjugo år tidigare när huset byggdes. Ett jättelikt bigarråträd och ett stort obeskuret plommonträd. Vi har sedan fyllt på med fler träd och buskar under de år vi har bott här.

Vinbärsbuskar och krusbär planterades 2000, de amerikanska blåbärsbuskarna sattes 2001, hallon, hösthallon och smultron fylldes på de kommande åren. Vi planterade också ett nytt bigarråträd och ett persikoträd, men de blev inte långvariga innan de åkte upp. Bigarråträdet fick varje år hemska bladlusinvasioner och persikorna trillade alltid av innan de var mogna.

Söta goda hallon en varm sommardag. Bästa godiset medan man går en runda i trädgården.

I stället fortsatte jag att plantera prydnadsträd, buskar och perenner i trädgården och öka mullhalten i rabatterna genom kvarliggande löv och ett lager ny trädgårdskompost varje år.

När jag sedan för drygt tio år sedan åter började plantera fruktträd hände något spännande. De där kraftiga skadedjursangreppen uteblev och skörden blev utmärkt. Hur kom det sig? Jo, träden stod inte längre utplacerade mitt i en torr gräsmatta, istället stod de i ett ”skogsbryn” i trädgården bland andra träd, buskar och perenner. Skadedjur hade inte lika lätt att hitta fruktträden, jorden torkade inte ut när andra träd skuggade och minskade vattenavdunstningen och perennerna som vissnade ner varje år bidrog med näring och mullämnen.

2019 fick vi första ordentliga skörden av svarthallonet ‘Munger’ som planterades några år tidigare. Mycket goda bär men väldigt taggiga revor, värre än vilda björnbär…

När jag sedan utbildade mig inom permakultur insåg jag att jag utan att veta om det hade följt de enkla regler som finns för det som kallas food forest, skogsträdgård. Att odla i många olika lager från låga perenner i markskiktet, följt av buskar, låga träd och stora träd, kompletterat av klängväxter och död ved. Det ger ett gynnsamt mikroklimat och den biologiska mångfalden ökar.

Hos de som nyanlägger en skogsträdgård är andelen ätbart i de olika skikten så klart högre än vad den är i vår villaträdgård, här kan ett mellanskikt bestå av japanska lönnar, men varför skulle jag ta bort det som redan finns och trivs i trädgården? Numera så har jag landat i att jag blandar både nytto- och prydnadsväxter i vår egen version av en skogsträdgård. 🙂 De flesta av oss börjar trots allt inte med ett tomt ark till trädgård.


Äkta kvitten redo för skörd. Bredvid trädet växer ett snödroppsträd (vars frukter faktiskt är ätbara), färgsprakande japanska lönnar, svarta vinbärsbuskar, aronia, körsbärskornell och längst till vänster skymtar en av ”jättarna” i trädgården: det gamla plommonträdet. Markskiktet består av allt från trebladsspira till pioner, ledordet är att många av dem är bra för pollinerare. Där finns också funkia vars skott på våren är goda att äta som sparris. Längs bambustaketet i bakgrunden växer olika klängväxter, bland annat kaprifol.

I en annan del av trädgården, Bärlandet, växer vita- och röda vinbär, spaljerade röda krusbär, gula och röda sommarhallon, röda hösthallon och bärtry i låga upphöjda bäddar. Längs med spaljén i bakgrunden klättrar minikivi och klematis och till höger syns plommonträdet ‘Opal’. Hallon och bärbuskar samodlas med jordgubbar och självsådda sommarblommor som blåklint och färgkulla som hjälper till att locka insekter. På en del ställen lägger jag fårull som marktäckning för att hålla kvar fukt/minska ogräset.

I bakkant på våra upphöjda odlingsbäddar för grönsaker, närmast den skyddande och värmande tegelväggen, växer spaljérade äppelträd. De har inte så stor rotklump, utan har ännu så länge trivts bra på denna plats. Under sommaren har de ett lager med fårull på den nakna jorden som hjälper till att hålla kvar fukten och skyddar rötterna från stekande sol. 

Sedan 2014 har jag aktivt jobbat med att bredda det ätbara i trädgården. Mitt mål är inte att få stora skördar av några få sorter, utan att kunna ha bär och frukt under så många månader som möjligt. Jag kokar saft, gör sylt och fryser in bär, men mycket äts också färskt när det är som godast. Det vi alltid får mer av än vad vi kan äta själva, blåbär och plommon, kommer vänner gärna och plockar. Och rätt som det är får man något annat som de har för mycket av i retur! 🙂 Bland fruktträden finns numera också hassel för att ge skörd av nötter.

Hasseln ‘Barcelonski’ köptes in 2015 och 2019 fick vi första skörden av nötter! 

Skillnad på bär och bär… Det här är tre av våra körsbärssorter. Från vänster till höger: buskkörsbäret ‘Lettisk låg’, surkörsbäret ‘Fanal’ och bigarrån ‘Stella’. I bakgrunden på bilden syns mer av Fanal, svarta vinbär och bärtry.

Ampeljordgubbar ger söta och goda bär under flera månader, från juni och ända fram till frost.

Amerikanska blåbär har vi flera olika sorter av. De mognar från juli och framåt. En del av dem är små (5 mm) och andra jättestora (20 mm).

Äkta kvitten ger stora gula frukter att koka god marmelad på. Doftar gott gör frukterna också.

Sedan finns det andra bonusar med att ha många bärbuskar och fruktträd i trädgården. De flesta kräver inte mycket skötsel och blomningen ger mat till hungriga bin och humlor. Andra, som amerikanska blåbär, får vacker höstfärg. Och vad är vackrare en vårdag än ett vitblommande plommon- eller körsbärsträd? Det skulle möjligen vara ett rosablommande kvittenträd!

Boktips för dig som vill veta mer om lite ovanligare bär och fruktsorter och skogsträdgårdar. Samtliga böcker finns att fjärrlåna på närmaste bibliotek.

  • Skogsträdgården: odla ätbart överallt av Philipp Weiss och Annevi Sjöberg. En mycket tjock och innehållsrik bok om allt som du behöver veta om skogsträdgårdar och olika sorters träd, buskar och perenner. Rekommenderas varmt! Läs även mer på Skogsträdgårdens blogg HÄR.
  • Skörda nya smaker av Anders Kjellsson (numera Stålhand och chefsträdgårdsmästare i Göteborgs botaniska trädgård). Han bloggar HÄR.
  • Frukt och bär av Åke Truedsson.
  • Trädgårdens bär av Leif Blomqvist.
  • Creating a forest garden av Martin Crawford. Innan Skogsträdgården (se ovan!) kom ut var detta ”bibeln” för alla som ville veta mer om skogsträdgårdar.

I del 2 nästa vecka ska jag berätta mer om vilka olika sorters bär vi odlar och vad vi skördar när på året.

Önskar en fin helg och länkar så klart till Trädgårdsfägring!

2020 års trädgårdsplaner – ätbart, blommor och öppen trädgård

Bild

Odla ätbart, Maxad blomning och Välkommen besökare! Det är ledorden för i år när det är dags att skriva ner mina planer och förhoppningar inför 2020 års trädgårdsår. 

Det mest genomgripande blir att vi ska försöka odla betydligt mer ätbart jämfört med tidigare år. Vi har lagt om till att äta mer växtbaserad mat det sista året och förra hösten vinkade vi adjö till åren med matkasse och började ännu en gång planera vår egen matlagning. Och i och med det kan jag åter odla grönsaker som blir skördeklara under en längre period än ”bara” sommarmånaderna. Nu väntar planering kring vad vi ska satsa på detta år, men Odla ätbart blir det!

Jag vill också odla ännu mer som blommar under så lång period som möjligt i trädgården, både för min och pollinatörernas skull. Maxad blomning blir det garanterat! Ännu fler luktärtor, zinnior och lejongap. Och kanske, kanske gör dahliorna sin come back?

Tid till trädgården kommer att finnas, för 2020 är ju vårt ”stanna hemma-år” när vi har hemester och njuter av vår egen trädgård och bara gör utflykter i närområdet. Bland utflykterna hoppas jag att några blir Malmö Garden Show 28-31 maj och kanske ett besök eller två hos blogg/instavänner? Klart är i alla fall att jag har ett Riksmöte med Trädgårdsamatörerna att glädjas åt, för 2020 hålls det i Ystad 12-14 juni. Kanske är vi några som ses där eller på Trädgårdsfest mitt i vintern i Varberg redan den 11-12 januari?

Förra året skar jag ner på jord- och gödselinköpen till trädgården till förmån för vår egen kompostjord, matkompost, kaningödsel, nässelvatten med mera. Det fungerade så bra att vi fortsätter med det. Jag är lovad ännu mer av den välbrunna fårgödseln som jag fick av en kollega förra året och som trädgården mådde väldigt bra av. Jag fortsätter också att täcka bara jordytor runt bärbuskar och vissa grönsaker med grå fårull som jag får av en annan kollega. Ullen hjälper till att hålla fukten kvar i marken och minska ogrästillväxten.

Bloggen är ju min trädgårdsdagbok och i år är den tänkt att fokusera en hel del på då och nu. För 20 år sedan påbörjade vi omvandlingen från maskrosgul gräsöken till vår alldeles egna gröna oas full med träd, blommor, ätbart, insekter och djur. Så i stället för de vanliga inspirationsinläggen från andras trädgårdar blir det i år nedslag i vår egen trädgård. Kanske blir också fokus på berättandet om den stora omvandlingen lite av en nytändning för mig själv och bloggen?

Då och nu vid ingången av huset. Hej då förvuxna barrväxter och välkommen blommor! På bilderna kan man också se att vi ändrat kulör på fönstren och gjort rent takpannorna under åren som har gått. 🙂

Sedan ett halvår tillbaka har jag en ny tjänst hos företaget där jag började för snart fem år sedan. Jag har lämnat utejobbet bakom mig och arbetar nu inomhus större delen av dagen med miljöfrågor och att utveckla företagets stadsodlingar (HÄR kan du se hur 900 kvadratmeter gräsmatta förvandlades till en stor odling för några år sedan). Nu blir den egna trädgården ännu en gång min avkoppling efter en dag med papper framför datorn. Ska bli intressant att se vad det innebär för trädgården och mig efter att ha testat helt andra sätt att trädgårdera under några år.

Klart är i alla fall att vi kommer att visa vår trädgård för allmänheten under 2020 vid inte mindre än tre olika tillfällen; vår, sommar och höst. Välkommen besökare! Vilka datum det blir återkommer jag till om ett tag.

Jag är också sugen på att ta upp den kreativa inomhusbiten av trädgården, kanske genom att att tillverka fler blomsteravgjutingar? Vi får se vad det blir…

Sedan har vi ju några ”surdegar” kvar från tidigare års planer också… Har vi tur blir 2020 året när vi: byter träribbor i fina trädgårdsbänken med gjutjärnsgavlar, snickrar en grind till komposthörnan, bygger skydd för de nya soptunnorna, uppdaterar skissen över trädgården och lägger in namnen på alla växter i trädgården här på bloggen.

Och för den som vill läsa hur det gick med 2019 års trädgårdsplaner så berättar jag om det HÄR.

Nu önskar jag er alla en fin januari! Hoppas ni bläddrar i frökataloger, läser trädgårdsböcker, ritar i skissblocket eller fikar med trädgårdsvänner som uppladdning till årets trädgårdssäsong! Det ska jag göra! 🙂 Länkar så klart till Trädgårdsfägring!

Så här gick det med 2019 års trädgårdsplaner

Bild

Det är dags att sammanfatta hur det gick med 2019 års trädgårdsplaner. Det var året utan stora (tro det eller ej) trädgårdsplaner… Efter nästan 20 år skulle överföringen från anläggningsfas till förvaltningsfas ske.

Så… Här är 2019 års projekt och hur det blev!

Bygga ett hus till de två stora soptunnorna med hushållsnära sortering som kommunen ska införa. Huset ska ha sedumväxter på taket och göra att vi slipper se tunnorna på uppfarten.
Nej, inte gjort. Införandet av soptunnorna är tyvärr inte genomfört pga ett överklagande som drar ut på tiden. Och till dess tunnorna är på plats avvaktar vi så att vi inte bygger något ”i onödan”.

Bygga en grind in till kompostområdet, så ‘Mme Alfred Carrière’-rosorna vid sidan om är det som syns, inte alla uppkrukade växter, skottkärror och annat.Den här bilden är gammal… för naturligtvis tog jag ingen ny som jag hade tänkt göra förra sommaren. Rosorna är nu ungefär en meter högre och har fått en båge att klättra på över ingången in till kompostområdet. Men, nej, någon grind är fortfarande inte på plats.

Köpa så lite jord och näring som det går och i stället använda oss av vår egen kompostjord och näring i form av varmkompost, nässelvatten, kaningödsel med mera.
Det gick alldeles utmärkt på det stora hela. Jag köpte såjord och kokosjord till de tidiga frösådderna och lite ekojord till höstens grönsaksodling i växthuset.En av avigsidorna med egen jord till tomater och gurkor i växthuset visade sig vara allt ogräs som dök upp under det som odlades… Jag ryckte upp det då och då och la som gröngödsling.Växte bra i den egna jorden gjorde det, fick en bra skörd av det mesta! 🙂 Inte minst som jag fick hämta två år gammal välbrunnen fårgödsel hos en jobbkollega och kunde gödsla hela trädgården med finfin gödsel. Fotot är taget en vårdag när jag kärrade ut gödsel medan ett stilla vårregn föll.

Dela och gruppera om en del växter i Stäpprabatten på framsidan. Favoriter har vuxit sig stora och behöver få en ny placering i denna vår soligaste och torraste rabatt. En del växter som inte riktigt har fungerat eller har spridit sig för mycket är redan bortplockade eller flyttade.Fixades. Jag vågade mig också på att plantera ännu en ros där, Austinrosen ‘Lady of Shalott’, som jag hoppas ska trivas lika bra som ‘A Shopshire Lad’.

Ett extra projekt som kom från ingenstans var att ta upp flera kvadratmeter med röd sockblomma i Lunden. Tanken var att kungsängsliljorna och sockblommorna skulle samsas. Det gjorde de inte. I stället blommade kungsängsliljorna nere i sockblommorna… Inte snyggt alls! Hela den ljusgröna randen med sockblomma närmast gången åkte upp…… och sedan väntade rensning av sockblommerötter för att hitta alla hundratals kungsängsliljelökar! Hela det trassliga nystanet i skottkärran återplanterades sedan i små grupper. 2020 hoppas jag på ett hav av kungsängslijor utan störande sockblommor i vägen för blommorna!

2019 var också ”byta hus-år”. 🙂 I början av året var det oklart vart det skulle bära av på semester.Det blev ännu ett besök i Frankrike under några sommarveckor medan den franska familjen lånade vårt hus och trädgård. Jag fick se några helt fantastiska trädgårdar som inspirerade mig mycket. (Den som är på insta kan lätt hitta de inläggen genom #kristinasoasfrankrike2019 och den som vill se ännu mer byter bara 19 till 17.) Franska familjen var helt betagen av vår trädgård och alla djuren, inte minst av de söta igelkottsungarna som sprang omkring i trädgården.

Plantera det tomma området vid ‘Wespelaar’ i trädhörnet. Flera buskar på vänt ska få komma ner där tillsammans med  en massa uppkrukade lundväxter.Fixades och HÄR skrev jag mer om det områdets växter. Jag ser verkligen fram emot detta års vårblomning i området som nu är fyllt med en massa nunneört, sippor av många olika sorter, julrosor och hundtandslijor med flera.

Tömma Stora trädäcksrabatten på illröda Crocosmia ‘Lucifer’ och alla kallrosa tulpaner. Återplantera fyra kvadratmeter med växter igen.
Före. Uppgrävning pågår.Återplantering klar (bara de jordiga stenarna på gången kvar att fixa).

Fixades. Både Crocosmia och alla tulpanlökar fick flytta till en trädgårdsväns trädgård. Några nya tulpanlökar grävdes inte ned, jag satte dem i våra flyttbara växtbingar på terassen i stället. Men när de har blommat där till våren ska de få komma ner i rabatten. Jag räknar nämligen kallt med att jag har missat fler än en tulpanlök trots noggrant letande…

Bygga ett litet trädäck i anslutning till den trästruktur som finns i bakkant på naturliga dammen. Vi vill kunna sitta och titta på djurlivet vid dammen och se fåglarna i voljärerna.
Fixades. Både trädäck och bänk med ribbor i lärkträ stod klar lagom tills körsbären mognade. I zinkbaljan står lite ”extra” vattenväxter som inte behövdes i dammen i år.

Bygga om spaljén vid ingången till trädgårdslandet. Våra underbara rosor ‘Gislaine de Feligonde’ är för höga för den. Spaljén anpassades efter den höjd rosorna hade när de växte i västerläge för många år sedan, men här i österläge blir de nästan en meter högre.
Fixades.
2018. Gamla spaljén…2019. Nya spaljén med återanvända ribbor så långt de räckte.Överdådig rosblomning och sommaren 2019 gick det att gå rak genom portalen – klart plus! 🙂 Den högre spaljén blev så klart ett rejält vindfång och krävde både fixering i väggen och extra förankringslinor för att stå pall.

Skriva in växtnamn från gamla etiketter på datorn. Och sedan föra in dem i listorna här på bloggen.Fixades under en regnig semesterdag i Frankrike (dit jag hade släpat med mig alla plastfickorna med växtetiketter, trygg i förvissningen om att jag inte skulle vilja släpa med mig dem hem igen…)Det tog faktiskt ”bara” en dag att skriva in alla namn i ett worddokument (och mumsa lite färsk vattenmelon under tiden). Nu återstår ”bara” att lägga in namnen på bloggen också…

Byta de uppruttna brädorna i trädgårdsbänken med de fina gjutjärnsgavlarna.Nja, vi kom så långt att vi fick hem fina ribbor av lärkträ från en lokal såg och sågade till dem, men byta dem blev inte gjort. De gamla skruvarna är fastrostade och kräver lite jobb att få loss.

Trädgårdsskissen här på bloggen ska uppdateras. Igen. Det hinner hända mycket på ett år. Kaninhus, lite nya träd och buskar som är uppgrävda för att nämna något.
Nej, inte gjort. Och nu är ännu mer ändrat…

Funderingar inför att hålla öppen trädgård 2020. Vi har fått många frågor om att hålla öppet vid andra årstider än Tusen Trädgårdar och 2019 – första året utan stora jätteprojekt – skulle vi försöka landa i hur vi kände inför det.
Vi tog ett beslut, men det berättar jag mer om i ett eget inlägg lite längre fram.

Hur gick det med de övriga planerna för 2019?Jodå, det blev besök i Varberg på Trädgårdsfest mitt i vintern och besök på Chelsea Flower Show i London med yngsta dottern (HÄR visade jag lite bilder därifrån). Jag gladde mig också åt besök i Mandelmanns trädgårdar och Engelska Trädgården på Österlen och Slottsträdgården i Malmö.

Det var 2019 det! Så här års brukar jag ladda för inspirationsinlägg från trädgårdar jag har besök under året som gått, men 2020 blir det inga ”vanliga” inspirationsinlägg här på bloggen, men väl inspiration av annat slag. Berättar mer lite längre fram när det är dags. Men först vill jag ju berätta om 2020 års trädgårdsplaner… Vi ses snart här på bloggen!