Trädgårdsplaner för 2023

Bild

Det är dags att blicka in i framtiden, eller i alla fall in på det alldeles färska året, och fundera kring vad som ska ske i trädgården eller som är relaterat till den.

Allra först på trädgårdsåret står ett besök i Varberg 14-15 januari. Trädgårdsamatörernas Hallandskrets anordnar som vanligt Trädgårdsfest mitt i vintern. Förutom att träffa mamma och andra trädgårdsvänner ska jag lyssna på inte mindre än fem intressanta trädgårdsföreläsningar om bland annat Gerben Tjeerdsmas växtfavoriter och orkidésläktet Cypripedium. (Arrangemanget är öppet för alla och är någon intresserad av att veta mer finns anmälningsinfo ovan i länken. Det finns fortfarande några platser kvar.) Våririsen ‘Splish Splash’ på bilden nedan har jag köpt av Gerben en annan vår.

En vecka senare, 22 januari, är det dags för nästa intressanta föreläsning, då besöker Peter Linder från Linders plantskola Trädgårdsamatörernas Blekingekrets och berättar om intressanta och ovanliga buskar och träd. Det var via Linders ”superlista” som jag förra året fick tag på flera lite ovanligare träd som franklinian med de vackra höstfärgerna (bilden nedan), kaki och kinesisk toon.

Förra årets projekt att göra en ny stig genom Vårlunden kom en bit på väg, sedan dog min mammas sambo och vårens prioritering blev en helt annan. 2023 är tanken att fortsätta där jag slutade och under året som har gått har jag också kommit fram till hur nästa etapp ska se ut. Jag får se hur långt jag hinner 2023, det är många vårlökar och småplantor som ska grävas upp och flyttas och en begränsad tidsperiod när det går att göra.

Ännu ett träd kommer (förmodligen) att få lämna trädgården efter över 15 år och ge plats åt ett nytt. Det har inte varit ett lätt beslut, för det är den fina lilla kastanjen ‘Koehnei’ på bilden nedan som har bott klart här. Men mer och mer har torkat bort i grenverket, den har stora frostskador på stammen och varje höst vissnar löven så otroligt fult. Om det går att få upp rotklumpen på ett bra sätt kommer jag att klippa tillbaka kronan och flytta trädet till ett mer undanskymt ställe.

Kastanjen kommer att efterträdas av jasmintry-trädet som har vuxit till sig rejält på framsidan under ett par år. Det är som finast sen höst när det blommar och kommer att se så mycket snyggare ut mot fonden av ullungrönnens och blomsterkornellens höstfärger. Ett besök hos Mandelmanns trädgårdar visade att jasmintryn blir betydligt högre än vad jag hade räknat med, de hade flera exemplar som var fyra meter höga. Nu får den möjlighet att utvecklas och växa sig så stor som den kan. (Och på köpet underlättas mitt ”gångprojekt” genom vårlunden när inte kastanjen står i vägen där jag vill dra gången…)

Vid ingången är det just nu mycket tomt och rabatten är en enda lerig yta. Kornellen ‘Midwinter Fire’ har lämnat. När den klipptes ner för att föryngras vårvintern 2022 skickade den ut fler än tjugo rotskott. Så den ville jag inte ha kvar, trots att den är jättesnygg. Inte heller fick hybridkejsarolvonet ‘Dawn’ stanna, den har jag njutit av i tjugo år, men busken har varit riktigt risig och blommat dåligt de sista åren. Nu ska i stället sammetshortensian och tibasten ‘Eternal Fragrance’ som står kvar i rabatten få sällskap av franklinian samt japanskt olvon ‘Kilemanjaro Sunrise’ (bilden nedan) som börjar bli för stor där den står i Trädhörnet.

På andra sidan gången vid ingången ska glasbärsbusken flytta in (när jasmintry-trädet väl har grävts upp). Glasbärsbusken mådde inte bra under torkan sommaren 2022 och behöver få en mer skuggig placering där den också får mer fukt. Den vackra hängande japanska lönnen ‘Ryusen pendulum’ som också står där ska även den få flytta, den får nämligen inga höstfärger när den står i skuggan. Vi får se var jag kan hitta en bra plats till den… Det har jag ännu inte landat i. I nödfall får den bo i kruka ett år medan jag funderar.

Efter förra årets jätteomgörning av Stäpprabatten och Pionrabatten känns omgörningen av Skära rabattens två delar som ett miniprojekt. Redan hösten 2021 grävde jag upp alla höstblommande växter som höstflox och sköldpaddsört. Till våren ska jag gräva upp alla vårlökar och stuva om lite bland växterna som står kvar. En del växter har dött och andra spridit sig lite väl bra. Eftersom jag inte vill gräva sönder tulpanlökar eller blanda olika sorters vårlökar så gör jag projektet i ett par etapper.

Det är ju så att om något ska flyttas i trädgården så blir det ofta rena 15-pusslet… 🙂 Men för mig är det detta som är att förvalta trädgården: att göra det bästa med det som redan finns här. Det innebär ibland att ta bort det som inte trivs eller har dött och flytta annat som skulle passa bättre på en ny plats. Det mesta går att flytta bara det görs vid rätt årstid och får vatten.

Vatten ja… Under 2022 kopplade vi in ännu fler regntunnor i trädgården och nu är det bara ett enda tak kvar där vi inte skördar regnvatten: garagetaket. Det har sitt stuprör inne i garaget och det gör det lite bökigare att koppla in tunnor på utsidan, men i år ska vi göra ett försök. På andra sidan garageväggen finns nämligen både vinrankor och björnbär som vi därmed skulle kunna vattna med regnvatten. Ännu en klurig lösning ska funderas ut. 2022 använde vi droppslang i Solrabatten och det fungerade utmärkt när regnvattnet tog slut och vi var tvungna att vattna med dricksvatten. Nu blir det droppslangar i alla upphöjda grönsaksbäddar och i bärträdgården där vi har vinbär, krusbär och hallon. Då kan vi vid behov stödvattna med betydligt mindre mängder vatten.

Under torrsommaren 2022, när vi knappt fick något regn på tre månader, började jag gräva upp växter som inte klarar torrperioder. Varför förlänga plågan när det finns så många växter som är fina även en torr sommar? Och torrt lär det bli fler år framöver, så jag anpassar trädgården redan nu och minimerar den konstgjorda andningen av prydnadsväxterna.

2023 ska jag odla både mer och mindre ätbart, hur underligt det än låter. Jag ska odla mer som ger skörd tidig vår och på hösten och mindre mitt på sommaren. Under 2022 kartlade jag hur mycket vi skördade genom att väga all skörd. Resultatet berättar jag om HÄR. Jag fortsätter väga skörden även i år, det ska bli spännande att se hur mycket det blir i år och hur det fördelar sig på olika månader. I år ska jag också ta en titt då och då på vad bär, frukt och grönsaker som jag odlar hade kostat att köpa.

För 2023 blir förhoppningsvis ett byta hus-år. Efter ett uppehåll 2021 på grund av pandemin ser vi fram emot att åter få komma till Frankrike. Ännu är inget klart med vilken familj som kommer till vår hus och vart vi ska bo, men det är ju lite av charmen och utmaningen med att bo gratis hos någon annan. Vissa år får vi napp på andra mejlet, andra år tar det tjugo förfrågningar innan vi hittar rätt. Det fina huset på bilden nedan bodde vi i 2017.

Jag har också kommit fram till att fler trädgårdssysslor ska blir ”vartannat år-uppgifter”. Då hinner jag längta lite efter dem (precis som vi njuter av att vara hemma i vår gröna oas respektive åker på långsemester). 2023 ska jag inte så lika många sommarblommor (i praktiken blir det nästan bara dahliorna som jag håller liv i) och jag ska minska mängden grönsaker som behöver passning när vi är iväg. Däremot ska jag samla fröer i trädgården och skicka in till STA:s frölista för att 2024 kunna så kallsådder och få fram nya perenner till trädgården. Hemmaåret ska jag sedan så fler sommarblommor och grönsaker och öppna trädgården för besök under Tusen Trädgårdar.

I förra årets planer skrev jag att min tjänst på jobbet hade gjorts om, igen, och att jag inte var odelat glad över det. Efter ett år har jag hittat något mer balans i en tjänst som är både stressigare och rörigare än den förra. Samtidigt är den på vissa sätt också mer utvecklande, så det är komplext. Jag tror på att vara öppen med min chef vad jag ser som svårigheter och försöka hitta lösningar, inte gräva ner mig i det som har varit.

Jag har nu tre ansvarsområden där två av dem delvis överlappar tidsmässigt, det är det som är det röriga, där vissa perioder blir stressigare än vad jag egentligen vill ha det. Under vintermånaderna är min huvudsaklig uppgift att arbeta med företagets miljöredovisning och andra inneuppgifter som fungerar bra att göra under vintern. Vår till höst jobbar jag parallellt med att utveckla stadsodlingarna och utemiljön. Det sistnämnda handlar denna gång framför allt om att internutbilda och stötta kollegor så att ogräsrensning, beskärning och andra uteuppgifter görs rätt tid på året och på ett bra sätt. De bitar jag ser som utvecklande för egen del är framför allt att jag kommer att kunna jobba med att skapa mer biologisk mångfald (på bilden nedan hjälper arborister till med att säkra träd vid en gångväg. Den döda veden läggs i en så kallad faunadepå och en del träd blir kvar som högstubbar).

Men nog om jobbet. Under 2023 hoppas jag få träffa många trevliga människor och lära mig mycket nytt. 30 juni är det dags för Riksmöte med Trädgårdsamatörerna, denna gång i Uppsala med omnejd. Det blir tre dagar med inspirerande trädgårdsbesök, möten med kunniga och nyfikna trädgårdsmänniskor i alla åldrar och en avslutande plantmarknad full med växter som inte vanligtvis finns i den lokala plantskolan. Kanske ses vi i Uppsala?

Efter riksdagsvalet skrev Maria Soxbo ungefär så här ”i dag sörjer vi, i morgon engagerar vi oss”. Så det har jag valt att göra. Jag delar med mig av kunskap och står upp för vad jag tycker både privat och i sociala medier. Tillhör du skaran som tycker det är obekvämt att säga vad du tycker? Glöm inte att tystnad alltid är ett ställningstagande. I vår kommer jag tillsammans med två andra att prata om ”Odling för hopp och läkande” i ett samarrangemang med Naturskyddsföreningen och Hälsoträdgården i Kristianstad. Om du bor i närheten och är intresserad av att diskutera vad odling ger dig nu och i morgon, notera gärna 29 april.

Men redan innan det, 22 februari, har jag sagt ja till att föreläsa om vår trädgård på temat ”från gräsmatteöken till blommande grön oas” i byn där vi bor. Det är mitt sätt att lokalt dela med mig av inspiration och klimatsmarta tips till de som bor här. Det ska bli spännande, och ska jag inte sticka under stol med, även lite nervöst.

Till våren blir det också ett längre besök hos mamma för att ge henne en hjälpande hand med vårbestyren i trädgården. Det är inte så enkelt ens för mig att veta vad som är vad i en samlarträdgård, men jag ser åtminstone skillnad på fröplantor och rena ogräs och om inte annat har jag enklare att krypa in mellan växter och buskar och komma åt. Trädgården – som mamma och hennes sambo byggde upp under 25 års tid – är speciell med sin blandning av pioner (varav många Itoh-hybrider), barrväxter och små alpiner. Den kommer att fortsätta utvecklas på olika sätt. För 22 år sedan kom mamma och hennes sambo till vår trädgård och hjälpte oss att rensa ogräs, fixa och beskära – nu går hjälpen i motsatt riktning. Maken följer med och hjälper till att bygga två olika ”skörda regnvatten”-lösningar hos mamma.

Sist bland funderingarna inför 2023 är solcellerna. Sedan våren 2022 täcker de hela södersidan på hustaket och det ska bli mycket intressant att se vad panelerna producerar under ett år, både under sommarhalvåret och vinterhalvåret. Hur det går med garantin är just nu en helt öppen fråga – i slutet på 2022 brakade hela det stora företaget in i en megakonkurs. Vi hade ju åtminstone turen att få det vi betalade för, jag lider med de villaägare som betalat stora pengar och inte fått sina solceller.

Önskar er en fin Trettondagshelg! Titta gärna in på Trädgårdsfägring och se vad andra bloggare skriver om nu i januari. Veckans tema är passande nog En ny trädgårdssäsong.

2022 års trädgårdsplaner – inte (riktigt) som andra år

Bild

Tänk, det är redan dags att fundera över planerna inför detta nya trädgårdsår! De här två konstiga pandemiåren känns det omväxlande som om tiden har gått ovanligt långsamt och samtidigt ovanligt fort.

Jag har inte haft energi att fundera så mycket på trädgårdsåret 2022. Förra året var inte ett bra år, pandemin borträknad. Jag har jonglerat den andra stora omorganisationen i jobbet på två år och flera bakslag med min egen hälsa. Det har tagit vidrigt mycket av min energi och ork och jag har fått lägga många saker på is.

Hur 2022 kommer att bli för min del jobbmässigt vet jag inte riktigt än, men jag hoppas det blir tillräckligt bra i min ”nygamla” tjänst. Privat måste jag tyvärr redan börja lägga om hur jag trädgårderar för att jag ska kunna fortsätta med det åren framöver. Jag vill ju att det ska fungera både fysiskt och praktiskt att sköta trädgården och att den ger mig mer energi tillbaka än vad den tar.

Samtidigt har jag genom kloka människor fått nya insikter och jag har prioriterat att bara vara i trädgården, vattna blommor och plocka bär och tomater. För det var det jag orkade och mådde bra av 2021.

Svarta vinbär, blåbärstry, mullbär, körsbär, björnbärshallon, bigarråer, hallon, röda vinbär, smultron, jordgubbar, krusbär, hallon och vita vinbär. Bären i vår trädgård har många färger, former och smaker!
Några av 2021 års dahlior.

2022 är vårt ”stanna hemma-år” där vi prioriterar kortare inhemska utflykter. Precis som vanligt blir det därmed mer fokus på att odla ätbart. Försöket med att odla tomater på fler ställen i trädgården sommaren 2021 gick fint, så denna sommar ska jag odla ännu fler i baljor mot våra soliga söder- och västerväggar.

I de fyra stora upphöjda grönsaksbäddarna satsar jag nu på fler perenna grönsaker samt kål, bönor och potatis. På grund av omständigheter jag inte råder över (läs, grannen) är området skuggigare än tidigare och jag behöver flytta de solälskande grönsakerna någon annanstans. Därför blir det ätbart, inte sommarblommor, i de två pallkragarna på hjul på trädäcket samt i den lilla upphöjda bädden mellan Solrabatten och sparrisbäddarna i år.

Jag har också inspirerats av Lilla Farmen på insta som under 2021 vägde all skörd familjens villaträdgård gav. Ett kvarts ton blev svaret hos henne! Jag är sååå nyfiken på hur mycket vi skördar, så under 2022 är planen att väga allt. Eftersom jag gillar att plocka direkt i trädgården och stoppa i munnen ska jag ha en liten ”lathund” med vad till exempel en handfull hallon väger, så jag inte behöver välja bort det jag njuter mest av.

Pumpan ‘Blue Hubbard’ var en av grönsakerna jag vägde förra året.

Dahlior och sommarblommor då? Jodå, de ska få vara kvar i Solrabatten där de var helt fantastiska sommaren 2021. Jag ska också så några frön som jag hittade när jag skulle klippa ner dahliorna. Några nya knölar har jag inte köpt, däremot slängt flera som inte levde upp till mina förväntningar. Vi kommer också att lägga dit en droppslang för att kunna vattna så snålt som möjligt vid torka. Så länge vi har regnvatten i tunnorna handvattnar jag både grönsaker och sommarblommor.

Jag med en fluffig bukett full med dahlior och sommaraster. Jag gillar inte att plantera ut sommarblommor, men njuter när de ger mig buketter i överflöd.

Årets stora projekt ligger kvar från 2021: ändra om i Stäpprabatten. På ett sätt är jag nästan glad att det fick ytterligare ett år av planering och funderingar, för planen är radikalare nu. Det är en hel del som ska bort. Vis av förra årets vårtorka kommer jag att börja gräva upp växterna tidigare. Planen är också att göra om både Stäpprabatten och Pionrabatten, de hänger ju i praktiken samman även om de har något olika inriktning och färgschema. Men under 2021 har även Pionrabatten börjat se lite ”sliten” ut, så det känns vettigt att använda växter från båda och kombinera på ett bättre sätt. Ta bort det som inte riktigt trivs och dela de växter som gillar det soliga och torra läget. Och eftersom det är Tusen Trädgårdar kan en del av det jag får ”över” vandra vidare till andra trädgårdar, vilket ju alltid känns bra. Alla vårlökar ska få flytta till min vårlund, Stäpprabatten och Pionrabatten ska framför allt inriktas på sensommarperenner. Då blir det inte så svårt att justera bland växterna ett annat år.

Mitt emellan Stäpprabatten och Pionrabatten står kopparlönnen omgiven av gräs, pioner och perenner.

Men omgörningen av Stäpprabatten och Pionrabatten för med sig nya saker. Om vårlökarna ska flytta till min vårlund i Trädhörnet, ja, då vore det ju kul om jag kunde komma nära dem när de blommar. Det gör att något jag har funderat på i flera år seglar upp som ett tidigt vår-projekt: lägga om gången genom vårlunden.

I dagsläget finns den breda gången längs med daglijorna (till vänster på bilderna nedan) och en smalare ”servicegång” närmast häcken som framför allt är tänkt till häckklippningen. Mellan dem är det mellan tre och fyra meter plantering som är mycket svår att kliva in i stora delar av året. Den smala gången ska alltså flytta in i planteringen och ”svängas till” runt träd och buskar. När det är gjort kan jag både se de små vårväxterna och komma åt att rensa under försommaren. Win-win! Det är en hel del plantor (och en och annan buske) som ska flyttas några meter, men jag tänker börja i ena kanten och så får vi väl se hur långt jag hinner och orkar i år… För att maken ska komma åt att klippa häcken kommer jag att lägga ut trampstenar på strategiska platser i området närmast häcken.

25 april i vårlunden, julrosor, nunneört och sippor blommar. Ännu går det att kliva försiktigt mellan växterna.
18 maj. Nu börjar alla perenner komma igång och ytan blir allt mer full av växter.
26 juni. Nu är det nästan omöjligt att kliva in i planteringen utan att trampa sönder någon växt.

Omgörningen av Bärlandet som började förra året fortsätter. Vi har tagit bort några av vinbärs- och krusbärsbuskarna och minskat ner antalet sommarhallonplantor. I stället blir det nu plats för två spaljerade päronträd ‘Moskovskaja’ och ‘Pepi’ och ett mindre mullbärsträd ‘Mojo Berry’. Min del av jobbet är redan klar, nu ska maken byta de uppruttna träramarna. Alla hösthallonplantor blir kvar, det är de hallon jag får bäst skörd på och som jag använder till saft och sylt. 2021 var ett fantastiskt skördeår, jag plockade över 10 liter på ett dussin plantor.

1,5 liter hösthallon, under några veckor plockade jag så här mycket två gånger i veckan.

I dessa tider när vi inte vet om vi får torka eller översvämning, så känns det också helt rätt att satsa ännu mer på att skörda regnvatten att vattna med i trädgården. Planen är att koppla in en tank på 1000 liter mot hustaket på framsidan, om vi lyckas med det återstår att se.

Svårt att tro det, men det är alltså här vi har tänkt klämma in en stor IBC-tank… Stupröret till hela framsidan av hustaket går nämligen ner till vänster om ingången!

Planerna för 2022 i övrigt, ja, de står mer skrivna i stjärnorna är vanligt. Jag går efter vad som känns bra helt enkelt. Jag hoppas kunna åka på STA:s Riksmöte i Borås, men om det är något 2020 och 2021 lärt oss är det väl att vi aldrig vet vad som händer och vad som går att genomföra. Fortsätta njuta av min trädgård och träffa trädgårdsvänner har jag i alla fall tänkt göra! 🙂 Kanske ses vi? Den 3:e juli är det dags för Tusen Trädgårdar igen och det är ett arrangemang vi inte prioriterar bort, för det ger så mycket tillbaka.

Projekt om jag vill och orkar 2022: snickra något som döljer de två stora soptunnorna (ja, vi fick äntligen hushållsnära sortering 2021), måla om i trädgårdsrummet, lägga in och uppdatera växtnamn på bloggen och byta ut växtskyltar i trädgården. Kanske orkar jag också slutföra serien Historien om vår trädgård här på bloggen? I höst är det 10 år sedan jag började blogga och det hade varit så kul att visa de senaste projekten, som naturliga dammen för att ge ett exempel.

Precis som vanligt glömmer jag nu den här listan tills om ett år. Det är inte en ”att göra”-lista, utan mina tankar och funderingar kring det kommande året. Det är alltid lika spännande att se vad som blev gjort av det jag hoppades. Ibland är det mycket, ibland inte. Har du några planer – stora som små – inför trädgårdsåret 2022?

Med det vill jag passa på att önska er som läser här en riktigt fin januarivecka! Titta gärna in till Trädgårdsfägring där temat denna vecka passande nog är ”Drömmar”.

2021 års trädgårdsplaner – så här gick det

Bild

Det är dags att summera hur det gick med trädgårdsplanerna för året som gått. 2021 var planen att ”göra om och göra rätt” genom att börja plocka bort växter som inte fungerar i trädgården. Premiera växter som klarar torka bra, inte måste bindas upp och som vissnar snyggt… Och inte minst premiera växter som ger mat till pollinerare och småfåglar! Processen är påbörjad och fortsätter under 2022.

Rosen ‘Aïcha’ är numera bortplockad. Hos oss stod den för torrt och skräpade för mycket. Kommer att sakna blommorna i juni, men förhoppningsvis trivs rosen bättre i sin nya trädgård.

Den stora planen att göra om Stäpprabatten ut mot gatan fick tyvärr läggas på is. Det regnade inte en droppe på sex veckor i maj och juni och det gjorde det helt omöjligt att börja gräva upp växter och flytta om. Frustrerande först innan beslutet väl var fattat att skjuta fram det till 2022. Det är så mycket vårlök i rabatten att jobbet enbart kan göras i maj när det syns var krokusar och tulpaner är samtidigt som de sena perennerna börjar spira.

26 juni: gräsmattan är gul efter mer än en månads torka, men i stäpprabatten blommar det fint.

Beslutet att ge dahliorna mer utrymme i Solrabatten blev däremot riktigt lyckat! De trivdes utmärkt i solen och bildade ett hav av blommor tillsammans med zinnior, lejongap och andra snyggingar. Dahliorna klarade sig nästan oskadda från snigelattacker och jag kunde plocka massor av buketter.

6 juni: utplantering i Solrabatten pågår!
18 augusti: sommarblommor i överflöd!

Planen var också att beskära lite fler träd och buskar under 2021, men det varken hann, orkade eller ville jag, så det får bli ett annat år. Den nya vinterbeskärningen av rosorna fungerade utmärkt för ‘Gislaine de Feligonde’ som blommade överdådigt, medan ‘Mme Alfred Carrière mest såg lidande ut och inte alls ville skjuta nya skott..

5 juli: Gislaine de Feligonde i full blom.

Maken fixade en hel del snickarprojekt under 2021, både planerade ”pallar” under vattentunnorna, en trappa så jag lättare kan komma upp i trädgårdskomposten och en ny kruktrappa till pelargonerna.

20 juli. Trappa upp i komposten där pumporna växer i fjolårets avfall. Högra facket rymmer allt trädgårdsavfall under ett helt år, inklusive allt häckklipp!
10 dagar senare har pumporna satt fart och hotar att ta över allt…!

Maken gjorde också om sargerna på de upphöjda grönsaksbäddarna så jag åter når ända in till mitten av bäddarna. När vi flyttade ut och snigelsäkrade sargerna härom året bytte jag tyvärr ett problem till ett annat. Sniglarna? De fångade vi med ölfällor när vi såg angrepp. Brädorna som togs bort återanvände vi till de andra snickarprojekten. Att gå över till treårig växtföljd i de upphöjda bäddarna och bara odla sallat, dill, persilja med mera i den skuggigaste bädden vid rosenportalen fungerade fint.

26 juni. Bondbönor och sockerärtor i bädden närmast, kål, potatis och salladsgrönt i de tre efter det.

Min förhoppning om svamp redan i höstas blev det tyvärr inget med. Men lådorna där jag planterade svampmycel, trädgrenar och träspån får förstås stå kvar några fler år. Än ger jag inte upp!

Vårt bambustaket som vi monterade för en del år sedan (för att hejda de värsta vindarna från närliggande åkrar och en del ogräsfrön) hade börjat gå sönder. Metalltrådarna som det är vävt med rostar helt enkelt sönder. Maken snickrade därför fast ribbor som förankrades i de bakomliggande stolparna. Förhoppningsvis smälter ribborna snart in när de grånar i färgen. I år har staketet inte gått sönder i höststormarna! Hurra!

Några fler växtstöd i armeringsnät tillverkade jag inte, i stället började jag använda dem på ett annat sätt och flyttade vidare till nya växter allt eftersom säsongen gick. Räckte nästan till allt jag ville ha dem till. Gillar dem mycket bättre än andra stöd, lätta att flytta och ”hägna in” växter som gärna lägger sig ner.

2021 var ju vårt husbytarår, men planerna på att byta med en fransk familj fick till slut läggas på is när vaccinationsprogrammet sköts framåt. Familjen vi skulle ha bytt med var yngre än vi och skulle inte hinna få sin andra spruta, så det var inget att diskutera. Men vi semestrade i Sverige desto mer i stället. I maj gjorde vi ett kortbyte med en familj som ville hälsa på släkt och vänner i Skåne på ett coronasäkert sätt. Vi passade på att få några fina och lugna dagar i Stockholm och hälsade på Anni och Nora utomhus. Passande nog hade paret Orre också öppen trädgård (deras trädgård har jag visat bilder från HÄR.)

I augusti hade mamma hyrt gulligaste stugan utanför Falköping och vi kunde ses några dagar (store sonen stannade hemma och passade husdjur och trädgård). Mammas och hennes sambos trädgård är inspirerande på många sätt, så det blev många promenader där både ensam och i sällskap. Vi återvände också till stenmurslandskapet där forna generationers slit för en bättre odlingsyta imponerar. Dessutom hann vi med ett besök på Läckö slott där jag spenderade mest tid i den vackra och produktiva köksträdgården.

På vägen hem stannade vi till i Göteborg och jag prickade av exakt det jag brukar göra på våra semestrar i Frankrike: åt på restaurang, fikade, köpte fina block, choklad och köksprylar.

I övrigt var det ju ett år med många inställda arrangemang: något riksmöte i Skåne med Trädgårdsamatörerna blev det inte (i alla fall inte de närmaste åren) och andra trädgårdsmässor lyste också med sin frånvaro. Fast en kom vi faktiskt iväg till: när Österlen Garden Show flyttade sin från våren till hösten hann vi ju med att åka iväg och lyssna på Tareq Taylor, Annette på Boäng och Anders Stålhand. Och handla växter så klart! Många spännande fleråriga grönsaker, ett japanskt vinhallon och en del annat.

Barnens före detta lekhus, de sex kvadratmeterna i det största fågelhuset, tog jag mig däremot an i somras. Vi bytte det gamla fönstret till ett större av bättre kvalitet, för att få in mer ljus i trädgårdsrummet. Det gamla fönstret ska bli drivbänkar så småningom.

Friggeboden som rymmer både fåglar (vänster dörr) och mitt trädgårdsrum (höger dörr).

Sedan målade jag om de puderrosa och guldiga väggarna i en grön kulör, inredde med loppade möbler och återanvänt från trädgårdsboden. Men tyvärr blev inte väggkulören bra. I verkligheten tycker jag om den, men på foto blir den helt fel. Och det stör mig, eftersom jag vill ha rummet som ”fotostudio” till buketter och blomsterstilleben. Ni vet ju alla hur svårt det är att få blåsippor att se rätt ut på bild, det är likadant med den här gröna kulören som är en varm mörk buteljgrön i verkligheten, men ser trist grågrön ut på foto. Det är svårt att tro på bilden nedan, men väggkulören matchar alltså glasvasen… Ommålning står på listan 2022.

Projekt jag hoppades göra men inte hann, orkade eller ville: Bygga ett bokbytarskåp, snickra något som döljer de två stora soptunnorna (ja, de är faktiskt på plats nu!), lägga in och uppdatera växtnamn på bloggen och byta ut växtskyltar i trädgården. Min ambition om att fortsätta med serien Historien om vår trädgård fick jag också lägga på is redan i våras. Olika anledningar gjorde att jag inte hade vare sig ork eller lust att stå vid datorn. Vi får se vad som händer 2022, förhoppningen är att i alla fall uppdatera berättelserna under Trädgårdsprojekt.

Men sedan är det ju alltid projekt som dyker upp utan att ha funnits på någon lista i januari… Som omgörningen av Bärlandet som maken och jag kom halvvägs med i höstas. Vi tar bort en del buskar med vinbär och krusbär nu när barnen inte dricker så mycket saft längre. Istället har jag nu fått plats med två spaljerade päronträd, ett ‘Moskovskaja’ och ett ‘Pepi’.

Päronet ‘Moskovskaja’ ska spaljeras en bit ut från spaljén där minikiwins hanplanta klättrar.

Maken har också snickrat en ny stor arbetsbänk till mig, men den ska jag visa när den är helt klar. Att hitta en plåtfirma som hade tid att fixa överdelen utan att ta ockerbetalt visade sig vara skitsvårt.

Vi fixade också mer regnvatten att vattna med när vi kopplade in tunnor på fler ställen och ledde vidare vatten från fågelhusets tak till naturliga dammen, något som instakontot platsförvattnet till min glädje uppmärksammade.

500 liter regnvatten från hustaket och till vänster syns den nysnickrade kruktrappan.

HÄR kan du läsa om mina förhoppningar och planer inför trädgårdsåret 2021.

Grattis om du orkade igenom detta megalånga inlägg! 🙂 Önskar en fin helg och januarivecka, titta gärna in hos Trädgårdsfägring! Det är passande nog är veckans tema ”Året som gått”.

2021 års trädgårdsplaner – ”kill your darlings”

Bild

Det är dags att fundera över det kommande trädgårdsåret. Vad ska det ägnas åt? Nu när vi har lämnat de stora projekten bakom oss (i alla fall just nu), så finns det tid för många lite mindre. Jag brukar säga att vi har gått från anläggningsfasen till förvaltningsfasen. Men självklart innebär inte förvalta att allt ska vara som det alltid har varit, tvärtom, det som finns ska tas om hand och förbättras. Gör om och gör rätt.

Jag är ju plantnörd ut i fingerspetsarna och det innebär att det finns en stor mängd olika växter i vår trädgård. Men nu ska jag ge mig i kast med det jag har tänkt i flera år: jag ska börja ta bort växter. Och alla som har gjort det vet hur svårt det är – därav rubriken ”kill your darlings”.

Vilka är det som ska bort? Framför allt de som inte levererar. De som bara blommar helt kort, alltid måste bindas upp och inte ens vissnar snyggt… Fast pionerna som stämmer in på alla tre ska förstås få vara kvar! 🙂 Jag ska också premiera växter som klarar torka bra för att kunna minimera vattningen, är bra pollinerarväxter eller har frön till småfåglar vintertid.

Här på bloggen berättar jag ofta om växter jag köper, får eller driver upp från frö, men mer sällan om de som dör eller tas bort. Av de som grävs upp hamnar en del i komposten, andra ges bort till trädgårdsvänner eller säljs när vi har öppen trädgård. Borta är kandelabervivor, tremastarblommor, hängsyrén, trädgårdsirisar, havtorn, hampflockel… Ja, listan kan göras lång!

Det jag vill åstadkomma är större grupper med de växter som verkligen trivs i vår väldränerade trädgård. Framför allt gäller det Stäpprabatten ut mot gatan. Den innehåller många ”Piet Oudolf-växter” och skulle definitivt vinna på att ett färre antal fick mer utrymme. Så det blir årets utmaning att arbeta med.

Några andra växter som ska få mer utrymme är dahliorna – de ska nämligen få ta över Solrabatten från och med i år! 🙂 Blåregnets låga grenar ska beskäras och när de försvinner blir det fyra kvadratmeter upphöjd bädd i sommarblommornas tecken. Även om en och annan snäcka hittar upp i bädden via blåregnsrankorna är det ändå ett betydligt lägre tryck på ätandet.

Sommaren 2020 hade jag fem stora plantor i Solrabatten av en enkelblommande orange dahlia som jag fick på en plantbytesdag. Det blev så fint! Nu ska en lång rad andra dahlior också få bo där. Lite prydnadsgräs får vara kvar och förhoppningsvis övervintrar en del av de tegelfärgade lejongapen. Kantnepetan ligger på ta bort-listan (om jag inte kommer på en bättre plats för den) och den vita nävan får flytta till Spaljérabatten. Utöver förra årets sorter har jag beställt fem nya: ‘Cornel Bronze’. ‘Dragon Ball’, ‘Carribean Fantasy’, ‘Bacardi’ och ‘Wine Eyed Jill’.

Det är också dags att beskära och stamma upp en del buskar och mindre träd som skuggar perennerna under alltför mycket. En del tjuvstartade jag med 2020, men en del står på vänt detta år. Jag beslutade mig också för att anamma engelsk rosbeskärning på de stora klängrosorna ‘Mme Alfred Carrière’, ‘Gislaine de Feligonde’ och ‘Moonlight’. I två år har vi misslyckats med att göra en urgallring tidig vår eftersom de har fått nya bladskott så tidigt på grund av de milda vintrarna. Nu beskar vi dem i november-december när de hade tappat bladen, men innan de nya skotten kommer. På bilden syns beskuren ‘Gislaine de Feligonde’ till vänster, och rosor på vänt till höger. Från ”tapparna” som är kvarlämnade på huvudstammen ska nya årsskott med blommor växa ut. Ska bli mycket spännande att se hur de blommar i år!

Maken kommer att snickra en hel del till trädgården under året: Upphöjda ”pallar” under vattentunnorna, en liten trappa vid trädgårdskomposten och en ny kruktrappa. Den lilla trappan där pelargoner, Afrikas blå lilja, Neriner med flera bor hela sommaren har snart gjort sitt. Jag vill helst inte att den brakar samman med alla växter, så vi byter ut den innan det händer. Den nya trappan kommer att bli ungefär lika stor, men lite bredare och stabilare så även de tunga krukorna kan stå på den.

Maken ska också få göra om sargen till de upphöjda grönsaksbäddarna. Det sistnämnda projektet hade vi på listan bara häromåret, men det blev inte bra. Sargerna flyttades ut så mycket för att hindra sniglarna från att krypa upp att jag nu har svårt att nå in till mitten på bädden när jag ska så och skörda. Suck. Vi ska sätta en annan ”snigelspärr” och flytta in sargen igen. Som tur är kan vi återanvända de befintliga brädorna.

Jag har också beslutat mig för att gå över till 3-årig växtföljd. Den upphöjda bädd som ligger längst mot norr vid rosenspaljén fungerar bra till sallat, dill och morötter men sämre till andra grönsaker. Därför kommer den att användas enbart till det, medan ärtor/bönor, kål och potatis roteras på de kvarvarande tre bäddarna. Två års jordpaus för potatis och kål är minimum, så det fungerar.

Planen är också att testa en annan gröda som jag har varit sugen på länge: svamp. Gjorde ett försök att ympa in mycel på stock för några år sedan, men fick det tyvärr inte att fungera. Men nu har jag fått ett tips på en lättare sätt och ska prova det. Har jag riktig tur kan det bli en första skörd redan till hösten.

Vi måste också fundera ut hur vi ska renovera vårt bambustaket längs ena sidan av trädgården. En del av metalltrådarna har tyvärr redan börjat rosta sönder och när det blåser kraftigt slits delar av staketet sönder… Jag har lagat provisoriskt i nuläget, men helst borde vi åtgärda det innan nästa vinterstorm. Jag har en idé på hur vi ska säkra staketet, men vi får se om det är genomförbart.

Förra året tillverkade jag bra växtstöd i armeringsnät till allt från riddarsporrar till prydnadsgräs. Jag är så nöjd med hur de har fungerat att jag ska tillverka fler stöd i år. De smälter dessutom bättre in i trädgårdsgrönskan än de där illgröna perennbågarna…

Planen är också att byta ut en del av växtskyltarna i trädgården. Jag har inte namnstickor vid varje växt, men vid vissa namnsorter som jag vill komma ihåg vad de heter. Jag har också namnstickor vid vårväxter som vissnar ner helt senare på säsongen eller de växter som kommer igång väldigt sent på våren. Alltför många gånger har jag grävt upp en stackars vilande växt i tron att det är ”tomt” just där… Problemet med de vita plastetiketterna är dels att de syns lite för mycket, dels att de lätt begravs när jag mulchar rabatterna på våren. Nu blir det metallskyltar i stället.

Under 2021 kommer jag att fortsätta med serien Historien om vår trädgård tills jag är i mål. Har bara kommit fram till 2010, så än finns ju en del kvar att berätta. 🙂 Inte minst om när jag gjorde den naturliga dammen 2018 och vad som växer i den.

I år är det ju husbytarår för vår del, och vi får väl se vart färden bär av denna gång. Ännu är ingenting spikat, men vi utgår från att det ska fungera att resa i sommar när vaccinationerna är avklarade. Jag planerar också att besöka trädgårdsvänner, åka på Riksmöte med trädgårdsamatörerna och besöka trädgårdar på Österlen. Någon Trädgårdsfest i Varberg blev det ju inte i år på grund av pandemin, men kanske blir det ett Malmö Garden Show?

Sedan har jag det angenäma problemet att jag ska fundera ut hur barnens lekhus ska användas när tonåringarna inte längre ”chillar” där. Sex kvadratmeter. Ommålad invändigt så sent som för bara ett par år sedan i puderrosa med en fondvägg i guld. Hmm. Inte riktigt min färgpreferens, men innan jag målar om igen vill jag känna mig för kring användningen. Just nu bor alla frostkänsliga växter i behov av ljus där, som de gör varje vinter. Frågan är om/hur jag kommer att använda utrymmet sommartid? Fika? Yoga? Läsa trädgårdstidningar? Det återstår att se!

Vår trädgård ligger vid en ”vältrafikerad” gång/cykelväg i vår by. Jag har länge funderat på att det hade varit kul med ett litet bokbytarskåp där så många passerar. Vi får väl se om tid och ork finns för ett sådant projekt.

Kvar på surdegslistan från tidigare år är nu ”bara” två uppdrag: 1. Snickra ett snyggt litet hus kring de nya stooora soptunnorna för hushållsnära sortering när de införs. Förmodligen får det ett grönt tak och/eller annan växtlighet på sig. 2. Lägga in och uppdatera växtnamnen här på bloggen. Sommaren 2019 fick jag ju äntligen gjort hästjobbet att skriva in alla namn från plantetiketter i ett worddokument.

Det var en lång lista, som vanligt, men nu glömmer jag den tills om ett år. Det är alltid lika spännande att se vad som blev gjort av det jag hoppades. Ibland är det mycket, ibland inte. Har du några planer – stora som små – inför trädgårdsåret 2021?

Önskar er en fin helg och januarivecka, titta gärna in hos Trädgårdsfägring!

I det HÄR inlägget berättade jag hur det gick med trädgårdsplanerna för 2020.

Så här gick det med 2020 års trädgårdsplaner

Bild

Dags att summera hur det gick med trädgårdsplanerna för året som gått. Inför 2020 valde jag några ledord: Odla ätbart, Maxad blomning och Välkommen besökare.

Odla mer ätbart. Ja, det gjorde vi absolut! Vi groddade olika fröer inomhus under vintermånaderna, odlade ärtskott och skördade höstsådda grönsaker i växthuset. Och sådderna utomhus drog igång så snart våren anlände. 7 juli såg ingredienserna till dagens sallad ut så här:

För en gångs skull räckte gurkorna till när jag hade fem plantor! 🙂 Och tomaterna! Så många goda nya sorter! Flera av dem lär återkomma i år. På bilden: Chilega, Chi chi san, Black sweet cherry, Artisan golden bumble bee och en okänd orange från Frankrikeresan 2019.

Men mest av allt älskar jag vår bärträdgård! Så många olika sorter att äta som godis! Mer om bären har jag berättat tidigare HÄR och HÄR.

Maxa blomning till buketter. Jodå, förutom att 99 % av zinniorna frös ihjäl i den där sena majfrosten så gick det bra. Har aldrig haft så fina luktärtor som i år när jag kallsådde dem tidigt på våren och de olika sorterna med blåklint, rosenskära, vädd och lejongap blommade fint och drog många pollinerare.

De många dahliorna jag köpte förra året hade jag varierad framgång med. De jag satte i kruka blev fina, de på friland åt sniglarna upp. Så nästa år är det helt klart så att dahliorna inte ska odlas på friland!En av sommarens många blombuketter. Dahlior, vädd, sommarflox, sparris, blodtopp med mera.

Välkomna besökare till trädgården. Ja, det blev ju en utmaning ingen av oss hade kunnat förutse… Men vi kunde trots allt öppna för besökare vid tre tillfällen under året. Vi ställde inte in, vi ställde om. Enkelriktade trädgården, bad alla hålla avståndet och såg till att det fanns handsprit tillgänglig. Speciellt vid majöppningen mötte vi så många tacksamma besökare, svältfödda på vad som helst som innebar att tristessen bröts, och våra besökare var så hänsynsfulla mot varandra att det kändes bra för oss trädgårdsägare också.

Sommar och semester. 2020 var vårt ”stanna hemma-år”, så för oss var årets semester ingen besvikelse, vi hade redan planen klar att göra småutflykter i grannskapet och titta på trädgårdar. Men något Malmö Garden Show eller Riksmöte med trädgårdsamatörerna (där vi skulle ha varit en av besöksträdgårdarna) blev det så klart inte. Men jag har faktiskt fått besök av Anni när hon och maken hälsade på oss i september! 🙂 HÄR kan du läsa hennes blogginlägg om besöket. Och jag och maken har besökt flera fina trädgårdar i Skåne, Blekinge och Kronoberg. En trädgård som det var extra kul att få återse var Maria på Almbacken. Trädgården är så fin och jag inspirerades också mycket av deras nybyggda glashus, vem hade inte velat slå sig ner där en stund?

Tillverka egen näring och jord. Jag fortsatte med att använda egen kompostjord och tillverka eget gödselvatten av brännässlor och vallört, och sällan har jag varit så glad för det som när nyheten om Krav-gödsel med bekämpningsmedel som hämmar tomater och chili brakade loss! Har du missat den nyheten, så läs gärna det HÄR inlägget hos Farbror Grön så vet du vad du ska undvika framöver.

Vallörten växer hos en trädgårdsbekant och i maj hämtade jag en rejäl säck för att göra gödselvatten som jag använder till allt som växer i kruka, från tomater till dahlior.

Trädgården i övrigt gödslas främst med välbrunnen fårgödsel som jag får av en arbetskamrat och trädgården har vuxit så det knakat med den gödningen. Jag använder också kaninernas gödsel, den är perfekt att lägga i krukor till de växter som ska ha en låg dos näring. Vaktlarnas gödsel hamnar i varmkomposten och hjälper till att hålla den igång under vinterhalvåret, den färdiga komposten hamnar sedan bland annat i sparrislandet.

Fler regnvattenstunnor. Planen var att öka antalet tunnor och det lyckades vi med. Vi samlar nu drygt 1100 liter spritt på fem olika ställen. Nytt för i år var att vi ”pluggade in” vår största vattentunna på 300 liter till stupröret från hustaket. Bästa vi har gjort! Räckte att det regnade lite så var tunnan fylld igen och jag kunde vattna alla krukor och de stora pallkragelådorna på stora trädäcket med regnvatten större delen av sommaren.

Historien om vår trädgård. Jag började också att berätta om hur trädgården har vuxit fram under 20 års tid i en serie här på bloggen. Ännu är jag inte klar, så den serien fortsätter helt enkelt under 2021. Har ju lite annat jag vill blogga om också! 😉 En av tankarna med serien var att få tillbaka blogglusten och det har faktiskt fungerat. Får försöka hitta på något annat tema sedan. Är det något du som läser här skulle vilja veta mer om?

Före och efter att Dagliljerabatten gjordes.

Jobbet och trädgården. Under 2020 har jag för första gången på fem år inte arbetat med utemiljö på jobbet, och det har faktiskt varit skönt. Nu är trädgården åter min avkoppling när jag kommer hem på eftermiddagen. Däremot har jag behållit min inställning till att bara njuta av trädgården under arbetsveckorna: fotografera, fixa lite, plocka buketter, skörda ätbart med mera. På helgerna tar jag de lite större göromålen som tar tid och det har fungerat riktigt bra.

Det här året har jag varit så glad över att ha trädgården att ägna mig åt, och den känslan delar jag gissningsvis med väldigt många av er. I och med att jag numera till största delen har ett skrivbordsjobb har jag arbetat hemifrån stora delar av hösten och vintern. Bonusen har varit att kunna gå en tur i trädgården på lunchen och se trädgården i dagsljus även de mörkaste månaderna när jag normalt bara ser den på helgerna.

Kreativt innepyssel i trädgårdens tecken. Det kände jag aldrig riktigt för. Men jag gick loss på lite annat i stället. Som de gamla krukorna som inte var i min smak, men efter en ommålning blev de lugnare i sitt uttryck och lät blommorna vara huvudnumret. Om färgen har klarat vintern bra ska jag måla om resten av de glaserade krukorna också, de här fyra var ett test.

Före och efter ommålning till mattsvart.

De gamla surdegarna (läs: projekt som stått med på listan i flera år):

Byta träribbor i fina trädgårdsbänken med gjutjärnsgavlar: Japp, det blev äntligen gjort! Vi fick tag på fina träribbor hos en lokal såg. Nu kommer bänken vi fyndade på loppis hålla i många år till.

Snickra en grind till komposthörnan: Japp, det blev gjort! Några dagar före Tusen Trädgårdar… 😉 Inget är som en deadline!

Bygga skydd till de nya soptunnorna: Nej, inte gjort. Vi har fortfarande inte fått dem. Upphandlingar som överklagats och annat har segdragit hushållsnära sortering i flera år. Men enligt kommunen ska de nya tunnorna komma i vår. Vi får väl se…

Uppdatera skissen över trädgården: Jodå, det fixade jag. Nu är allt från kaninhuset till vattentunnorna med.

Lägga in namnen på alla växter i trädgården här på bloggen: Nej, inte gjort.

Nu önskar jag er alla en fin januari! Hoppas ni bläddrar i frökataloger, läser trädgårdsböcker eller ritar i skissblocket som uppladdning till årets trädgårdssäsong! Det ska jag göra! 🙂 Länkar så klart till Trädgårdsfägring! Nästa vecka ska jag berätta mer om 2021 års trädgårdsplaner.