Kristinas oas

Flit är veckans tema i Blommig fredag, och ja, det är väl ett passande tema för familjen som i vissa lägen retar gallfeber på grannarna. Vi pratar ju inte om vad vi skulle vilja göra, vi genomför. De två vanligaste kommentarerna från förbipasserande är därför antingen ”och här är ni och jobbar igen” eller ”vilar ni aldrig?”

Flitig i höstas. Jag gillar inte att plantera vårlökar, tycker det är urtrist, men jag älskar vårblommor. Så ibland tvingar jag mig själv att vara flitig. 😉

Nu använder jag ju hellre verbet trädgårdera (tack Henrik Valentin) än jobba, men ni förstår vad jag menar. Ja, jag är flitig som en liten myra i trädgården. Från tidig vår till sen höst. Men trädgården är ju ett enda stort måbra-projekt för mig! I mitt mestadels stillasittande jobb ingår sjudagarsveckor, den komplediga åttonde dagen är vikt för trädgård. Inga ringande telefoner, inget tidspassande, inga mejl. Min hjärna får släppa allt, tankarna komma ifatt och kroppen ta i och somna på kvällen, trött av kroppsarbete.

Flitig make. C har byggt färdigt spaljéerna vid Skära rabatten. Rosor och klematis ska klä in dem.

Jag har den fullaste förståelse för att de som har ett fysiskt tungt arbete vill ta det lugnt och sitta i solstolen när de är lediga. Själva leds C och jag ihjäl av att vara helt sysslolösa. En dag går väl bra, men sedan? Nej, då vill jag gå runt med en sekatör i handen, knipsa bort överblommade rosor, plocka en sommarbukett och rycka något enstaka ogräs i farten. Då mår jag bra i själen.

Sommarbukett från förra året – hopas zinniorna blir lika fina i år.

Genom åren har C och jag gjort väldigt mycket i vår trädgård (har du inte tittat in bland våra trädgårdsprojekt i menyraden här ovanför, så gör gärna det. Där finns fullt med före- och efterbilder). Hur många ton jord vi har lassat in och hur många skottkärror vi har slitit ut har jag tappat räkningen på. Men många är det.

Med spaden i högsta hugg. Vanlig syn i vår trädgård. Här vid urgrävningen för poolen. Har man häckar och grusgångar överallt i trädgården är det handkraft som gäller när man ska gräva.

2014 är året när vi ska bygga ny trädgårdsbod med tillhörande växthus och det vore onekligen en underdrift att säga att jag inte längtar efter att sätta tänderna i det projektet. Boden är i praktiken tömd och väntar på kofoten. Men den får vänta lite till, vi ska fira en liten födelsedagstös i helgen och (faktiskt) bara koppla av och umgås med familj och vänner.

Vårsolens tid. Hoppas det blir så här fint väder i helgen.

Helgen som gick prioriterade jag att ta hand om de mest brådskande lök- och knölinköpen och kruka dem. Trädgårdsintresserade A hjälpte mig. ”Seriöst mamma, var ska du ha alla?!” var hennes storögda fråga när hon sett kassen med alla inköp. ”Jaaa”, sa trädgårdstokiga mamman, ”det är nog inga problem alls”. 🙂

Det gäller bara att vara flitig med planteringsspaden ett tag framöver.

Vill ni läsa andra flitiga inlägg tittar ni in hos Hélena här.