Dammlandskap för ökad biologisk mångfald (eller när sista gräsmattan försvann)

Bild

I många år har den enda gräsmattan i vår trädgård varit cirkeln på framsidan. Den som jag designade 2001, omgiven av frodiga planteringar på alla fyra sidorna (läs mer HÄR). Planteringarna fick en översyn 2022 (läs mer HÄR) och gjordes då ännu mer torktåliga än vad de redan var.

Tyvärr gick det ju inte att säga samma sak om gräsmattan.

Sedan torrsommaren 2018 har den varit brunbränd många veckor sommartid under tre av sex år. Så i slutet av 2023 fick jag nog. 2024 skulle bli året när den sista gräsmattan togs bort!

Frågan var bara vad jag skulle ersätta den med? När jag tog upp frågan på instagram med mina följare fick jag otroligt många förslag som omfattade precis allt mellan att bara låta cirkeln vara fylld av grus till att skapa en äng med vilda blommor.

Jag hade ju redan innan jag frågade en hel del egna idéer. I mina tankar hade jag landat i att gräset skulle ersättas av något som främjar biologisk mångfald, inte fick bli för högväxt och inte fick ta fokus allt för mycket från planteringarna runt om. I mina planer ingick något som är helt avgörande för biologisk mångfald…

Tidig vår 2024 gav jag bort vår gräsklippare till en vän som behövde en ny. Nu fanns ingen återvändo! 🙂 I maj kom min grävhjälp och lastade av fyra kubik singel och sten i olika dimensioner från grustaget några kilometer bort.

Sedan tog kranföraren, med hjälp av bilens skopa, sakta bort allt gräs och lite extra jord där dammen skulle ligga.

Ja, för det var ett dammlandskap (med en stengång runt om) som jag såg framför mig skulle ersätta gräsmattan!

Och hur gör man en bäck på en platt tomt? Genom att bygga den som en serie små avlånga dammar med tre centimeters fallhöjd mellan varje. Ja, det tog sin lilla tid att gräva dem och få fallet rätt! Tur vi har ett långt vattenpass.

Jag blandade vår lätta lerjord med vatten till en cementliknande tjock lervälling och byggde sedan vallarna runt smådammarna med den. När jorden hade torkat lite och ”satt sig” skrapade jag bort en del med en liten planteringsspade och ”skulpterade” kanterna. Jorden fick inte torka, så jag sprejade vatten med en pumpspruta då och då.

Vid varje övergång mellan bäckdammarna grävde jag ner cementplattor för att inte kanten och fallet ska ändras när duken väl ligger på plats.

Varje övergång gjordes först dubbelt så bred som den skulle vara. När den var nedskrapad till rätt fallhöjd grävdes halva bort från ena sidan, cementplattan sattes dit och ny ”lercement” lades på plats på andra sidan plattan. Sist tog jag bort jord på vardera sidan plattan så att det bara var cirka fem cm på var sida av cementplattan. På bilden ovan är övergångarna klara, på bilden nedan är de två närmaste halvklara.

När smådammarna var färdiggrävda lade vi ut geotextilduk. Eftersom vi nästan inte har någon sten alls i jorden och det inte heller var trädrötter i vägen använde vi ganska tunn geotextil. Den svarta var slut på dammfirman, men den syns ju ändå inte sedan.

Om det var klurigt att få till dammduken i ett enda stycke över alla de små bäckdammarna? Ja. Jag är glad att jag hade anlagt en mindre damm tidigare (den kan du läsa mer om HÄR).

Bäcklandskapet växte sakta fram och sedan blev det en torrperiod. Igen. Och då går det inte att gräva i lätt lerjord och forma några fina dammhyllor, för då faller jorden bara samman. Så jag planterade ut dammväxterna jag hade köpt på dammfirman i april och haft på tillväxt sedan dess i mina zinkbaljor. Grävandet av stora dammen fick vänta.

I augusti hade det äntligen regnat tillräckligt för att jag skulle kunna gräva stora dammen. Lilla fröken nyfiken, sonens katt Izumi, var förstås med varje dag och höll mig sällskap.

Dammen har en djupare del, en lika stor grund stranddel där fåglar kan bada, djur dricka och förhoppningsvis grodyngel kläckas. När dammen är full flödar vattnet över mot gången till. Den fylls på med regnvatten från hustaket och vi kan slussa vattnet vidare till dagvattnet om det skulle regna väldigt mycket + under vintern.

Vid sidan av bäckens smådammar finns både blötbäddar med rodgersia, olika ormbunkar, funkia och och annat fuktälskande som jag har svårt att ha på andra ställen i vår väldränerade trädgård. Jag gör bland annat ett nytt försök med solbrud som bara är ettårig hos oss på grund av att det blir för torrt.

Ut mot den nya gången finns också några väldränerade områden där suckelenter, stäppsalvior med mera är planterade. Några av växterna som växer i planteringarna runt cirkeln återfinns i de nya planteringarna för att skapa ett sammanhang.

I de nya ytorna vid sidan av dammen är det också planterat en mindre sorts rabarber, ‘Elmblitz’, strandkål och dagliljor. I de grusade ytorna ska jag plantera timjan och andra torktåliga växter. Förmodligen får smultron och lite annat ätbart också smyga sig in och lätta upp stenöknen en smula. På bilden nedan syns stranddelen på dammen, vattnet är lite grumligt eftersom jag precis har fyllt på med mer grus.

Och på tal om grus. All sten som ligger i vatten är avspolad och tvättad i svarta lökbackar ovanpå skottkärran (så vattnet kunde hällas av i en plantering).

Jag hade beställt en kubik vardera av natursingel i 0,5 cm, 1,5-2,0 cm, 4-8 cm och blandade stenar över 10 cm. (Det är inte singel och sten som är dyrt, utan hämtning och transport. En del blir säkert över, men kommer till användning på annat håll.)

Den minsta singelstorleken använde jag till stranddelen/planterade områden bredvid dammen, nästa storlek nere i dammen/bäcken, till gången och den grusade ytan bredvid dammen. Stenarna i olika storlek lades i och vid dammen (men alla är inte på plats ännu).

Lite i taget under sommaren har jag sedan gjort i ordning runt kanterna, limmat ihop de två dammdukarna, grävt ner slang till pumpen (som vi valde att inte köra igång denna säsong) och mycket annat.

Jag är inte klar, det återstår en hel del fixande med att dölja så mycket som möjligt av den svarta duken med sten, singel, trädstammar, pinnar, växter och annat.

Så istället för en brunbränd gräsmatta möts vi nu av detta när vi rundar huset och kommer ut på framsidan. Trädens spegeleffekt blev en bonus, den hade jag i ärlighetens namn inte funderat så mycket på innan.

Den vita slangen som i dagsläget syns väldigt väl kommer inte att göra det sedan. Det är en poolslang som vi hade över och använde till pumpen som ska stå nere i dammen och forsla vattnet till bäckens första lilla damm. Jag ska sy en tub av svart geotextil och dra över den, så lyser den inte i ögonen på samma sätt. Varför köpa något när det redan finns i gömmorna, om än i fel färg?

Plastlocket som syns precis bredvid slangen är locket till ett nedgrävt avloppsrör där sladden från pumpen till det nya elurtaget ska dras. För att det inte ska trilla ner skräp eller flytta in möss så har vi lock i vardera änden av röret.

Jag har inte mätt exakt hur stor dammen är, men cirkeln innanför den nya gången är sex meter i diameter. De djupaste ställena i den stora dammen är femtio cm. Eftersom vi har jordvärme ville jag inte gräva djupare än så. Vattendjupet på stranddelen kommer att variera beroende på hur mycket det regnar, på bilden ovan är det maxläge för vattnet.

Blir det en längre tids torka har vi 600 liter regnvatten i tunnorna vid huset som kan hjälpa till att fylla upp dammen. Regnvattnet fyller upp dem först, sedan rinner överskottet vidare till dammen via ett rör som mynnar ut vid bäckens första lilla damm.

Det här var 2024 års stora trädgårdsprojekt. Och förmodligen blir det 2025 års också. 😉 Jag återkommer längre fram och visar hur det blev, när det allra mesta är klart.

Det jag kan konstatera är att vi aldrig har haft så här många trollsländor i vår trädgård som 2024. På sensommaren fick jag också se en trollslända lägga ägg vid dammen. ❤ Koltrastarna och småfåglar badar redan för fullt i stranddelen. Nu ska jag bara fixa lite bra ytor till sandlevande insekter också.

Undrar du som läser över något? Bara fråga genom att lägga en kommentar. Gott Nytt År önskar jag er som följer mig på bloggen!

Bland japanska lönnar och porlande vatten ~ inspiration nr 4

Bild

I början av juni förra året besökte jag en privatträdgård där ägarna efter en omgörning satsat på träd, vatten och färgstarka solitärer. En stark känsla av lugn kom över mig i den här trädgården, den var så vilsam, lummig och vacker. Bilderna får tala för sig själva denna vecka. Dröm dig bort till ljuvliga juni när allt är ljusgrönt och pioner och azaleor blommar. Och vill du se bilderna i kollagen större, klicka på en av dem så öppnas de i ett galleri.

6 juni 15 ta trädgård 116 juni 15 ta trädgård 9 6 juni 15 ta trädgård 10

Genom trädgården rann en konstgjord bäck, omgiven av lönnar och azaleor. På en sten låg en groda och solade, iakttagen av fiskarna. Vid husknuten blommade en vacker trädpion överdådigt.

I trädgården fanns också ett flertal japanska lönnar i kruka, lite bonsai över dem, även om lönnarna var normalstora. Snyggt blickfång framför planket var det hur som helst.6 juni 15 ta trädgård 13

6 juni 15 ta trädgård 2Stenar, grus och snygga trampstenar ramar in planteringen med både buskar, träd och perenner.

För tidigare delar i inspirationsserien, klicka HÄR. Nästa vecka börjar jag visa engelska trädgårdar. Först ut är en park för alla som gillar Piet Oudolf-inspirerade prärieplanteringar. Tills dess, ha en fin februarivecka och håll ut, nu känns det verkligen att vi närmar vi oss ljusare och varmare tider.

Trädgårdsägarna som hittade ett berg ~ trädgårdsinspiration nr 9

Bild

Trädgårdsinspiration nr 9 – den sista för den här omgången – handlar om en trädgård i Blekinge där ett problem vändes till en fördel. När ägarna köpte huset var ”trädgården” en äng där djur hade gått och betat under många år. När det var dags att skapa en trädgård av ängen och börja gräva rabatter blev det inte riktigt som ägarna hade tänkt sig. Var de än började gräva sa det ”klonk”. Under gräset var det nämligen berghällar.

Så vad gör man då? Ja, mannen i huset tog sig an den mödosamma uppgiften att frilägga berget. För hand. Med spade och skottkärra. Han valde träd och växter främst utifrån deras bladverk och tätade klippskrevorna här och var så vattnet kunde porla från toppen av ”berget” ner till en stor damm med fiskar.

Åtta år senare ser den delen av trädgården – stor som en mindre villatomt – ut så här: sep 2014 trädgård z5Dammar, vattenfall och en mängd japanska lönnar, gräs och funkior. De stora träden i bakgrunden står i tomtgränsen.

sep 2014 trädgård z4
Börjar man uppe på höjden så ser det ut så här. En djuphåla och över den breder en rödbladig fläder och en hortensia ut sina blad och blommor. Ett stenkast bort finns en sittplats omgärdad av skyddande grönska.

sep 2014 trädgård z2
Planteringarna omgärdas av stenblock och den som vill kan klättra vidare in i grönskan.

sep 2014 trädgård z1
Det finns flera smådammar/djuphålor bland klipphällarna där vattnet kan samlas och där näckrosorna trivs.

sep 2014 trädgård z8

sep 2014 trädgård z9Överallt olika bladformer och färger, men nästan inte en enda blommande perenn. En av de japanska lönnarna sträcker sina grenar ut över en av dammarna.

sep 2014 trädgård z7
Vattnet finner sin väg från toppen ner till den stora dammen via flera små vattenfall.

sep 2014 trädgård z6
Man tar sig fram på klipporna eller små snickrade spångar. På ett ställe finns den här vackra sittplatsen vid ett träd.

sep 2014 trädgård z10
Sittplatsen från en annan vinkel där man ser mer av hur den är uppbyggd.

sep 2014 trädgård z3

sep 2014 trädgård z11
Där klipphällarna planar ut mot den omgivande delen av trädgården (som är under uppbyggnad) skapar höga gräs lummighet. Vi var där i september när gräsens vippor började visa färg.

Tidigare inspirationsinlägg hittar du genom att klicka här. Jag återkommer nästa januari och berättar om några av de trädgårdar jag har besökt under 2015.

Växtglädje och vackert orangeri ~ trädgårdsinspiration nr 6

Bild

STA riksmöte växjö 2014 stass trädgård 9 bild 1Den här familjeträdgården utanför Växjö besökte jag under Trädgårdsamatörernas riksmöte i juni. Den svämmade över av växtglädje och var lagom vild och vacker. Fröplantor hade fått stå kvar och mjukade upp konturerna på gångarna.

Så här såg det ut när man kom in i trädgården via en avenboksportal. Längst bort i vänster hörn på fotot här ovan ledde en stig in till…STA riksmöte växjö 2014 stass trädgård 9 bild 2… ett litet miniwoodland, komplett med en slingrande minibäck där grodynglen simmade omkring. Den lilla bäcken övergick till en större, stensatt, bäck…STA riksmöte växjö 2014 stass trädgård 9 bild 9… och ledde vidare fram till den stora dammen på baksidan av huset.STA riksmöte växjö 2014 stass trädgård 9 bild 3

Bakom häcken skymtar ett rött hus….STA riksmöte växjö 2014 stass trädgård 9 bild 11Det var det kombinerade orangeriet/gästhuset! Jag var inte den enda som dröjde mig kvar där inne ett bra tag.STA riksmöte växjö 2014 stass trädgård 9 bild 12STA riksmöte växjö 2014 stass trädgård 9 bild 13Så här såg orangeridelen ut från sidan:STA riksmöte växjö 2014 stass trädgård 9 bild 8Klev man in till gäststugan, via dörren inne i orangeriet, såg det ut så här:STA riksmöte växjö 2014 stass trädgård 9 bild 7En murad trappa upp till ett sovloft. Om jag minns rätt var det förvaring på andra sidan ”pelaren” i mitten av rummet.STA riksmöte växjö 2014 stass trädgård 9 bild 6

Det fanns flera sittplatser utomhus, den här var en av dem.STA riksmöte växjö 2014 stass trädgård 9 bild 17Och det fanns till och med ett krypin att ”bara vara” i! Visst ser det lockande ut?STA riksmöte växjö 2014 stass trädgård 9 bild 4

Lummigt och grönt även vid de praktiska parkeringsytorna.STA riksmöte växjö 2014 stass trädgård 9 bild 5

Sista bilden får bli på en av de vackra pionerna som stod i full blom.STA riksmöte växjö 2014 stass trädgård 9 bild 15

Det här var det sista inspirationsinlägget med trädgårdar från STA:s riksmöte i Växjö juni 2014. Nästa vecka bär det av till en vacker trädgård i engelsk stil på Fyn i Danmark.

Tidigare delar i inspirationsserien hittar du genom att klicka här.

Dammar, stenpartier och pioner del II

Bild

Tidigt i våras berättade jag om min mamma och hennes sambos trädgård. Jag ser att det är många besökare som hamnar här på bloggen när de letar efter inspiration kring dammar och stenpartier, så därför tänkte jag visa hur trädgården ser ut senare på säsongen när pioner, magnolia och liljor blommar som vackrast och området kring de tre dammarna och bäcken är klätt i grönska. Nu hoppar det lite i tid mellan vår/sommar på bilderna, men det får ni stå ut med. Bilderna har jag fått låna av min mamma.

Om du tycker att bildspelet bläddrar för snabbt, för pilen över bilden, tryck på stopp och stega sedan fram bilderna i din egen takt.

Detta bildspel kräver JavaScript.

21

Dammar, stenpartier och pioner ~ på besök i min mammas trädgård

Bild

I dag ska jag ta er med på ett besök hem till min mamma och hennes sambos trädgård som ligger i zon 3-4. (Vill du se hur det ser ut på sommaren när allt blommar? Det kan du göra här.)

Trädgården är i grunden en anlagd tomt från 1970-talet med en del träd och buskar från den tiden. Under de sista 10-15 åren har de tillsammans vidareutvecklat de naturliga förutsättningarna  på den terrasserade sluttningstomten. De har anlagt tre dammar och en bäck, byggt ett flertal grusbäddar för alpiner och planterat ett större antal pioner och trädpioner, inklusive Itoh-hybrider.

Trädgården är relativt liten på framsidan ut mot gatan, men desto större på baksidan där sluttningstomten gränsar till en brant kulle med björkar. När vi var där på besök för några veckor sedan (och dessa foton togs) så blommade vitsipporna som bäst på björkkullen.

trädgård 8Den största dammen längst upp i trädgården har gott om fiskar. I bakgrunden syns björkkullen som gränsar till villatomten. Dammens utflöde är en liten bäck…trädgård 7...som rinner under en bro och sedan vidare ner till damm två. Nu är ju de här bilderna tagna i mitten av maj, en sen vår, så det är inte så lummigt runt vare sig dammar eller bäck ännu så länge.trädgård 9Vivor växer vid bäckens kant.trädgård 6Här är stora dammen ur en annan vinkel. På ena sidan växer spaljerade äppelträd som ”häck” och rumsavdelare i trädgården. Det växer ytterligare två till höger som inte syns i bild. I bakgrunden syns växthuset.trädgård 5Några av de många pionerna.trädpion knoppKnopp i pionerna.trädgård 4I bakgrunden på den förrförra bilden syntes även det här nyanlagda stenpartiet för små saxifragor. Bland annat växer de här små söta växterna där:

Från vänster till höger: saxifraga ‘Peach Blossom’, saxifraga x hardingii ‘Buster’ och saxifraga salmonica friesei.Abies koreana oberonEtt annat stenparti i slänten närmast huset med en koreagran, Abies koreana ‘Oberon’, i förgrunden.trädgård 14Längs med den varma västerväggen har de byggt en grusbädd för alpiner. Till vänster i bild är det ett lundområde under uppvuxna mindre träd och buskar och längre upp på vänster sida i bild rinner bäcken ner i den mindre dammen.trädgård 13Stenpartiet vid husväggen i närbild. Det här är små växter som man behöver gå nära.saxifraga apiculata gregor mendelFör när man gör det, tittar nära alltså, upptäcker man hur fina de är. Det här är en Saxifraga apiculata ‘Gregor Mendel’.hundtandsliljaI lundpartiet på andra sidan gräsmattegången växer som sagt olika lundväxter. När vi var där blommade hundtandsliljor och…blodört… fylld blodört, bland mycket annat.trädgård 16Så här ser det ut på framsidan av huset. Här ligger den tredje dammen (som inte är förbunden med de andra två). I bakgrunden syns lite mer av lundområdet. Närmast husväggen blommar olika vårlökar, när vi var där kejsarkronor.lila vitsippaHär en ljust rosalila vitsippa som en dag bara hade ”dykt upp” i en av rabatterna. Fast mest troligt är att en liten rotbit har följt med ett växtköp från någon annan trädgårdsamatör…

Sist vill jag visa hur min mamma har byggt ett litet stenparti i ett glacerat keramiktråg. Om man vill ha några små alpiner, men inte har plats (eller lust) att göra ett stort stenparti så är det här ett bra sätt.

stenparti 4

stenparti 2
Några väl utvalda växter i sand, grus och lite större stenar. Planteringsytan i tråget är ungefär 40 x 25 cm.