Ljudet av porlande vatten har alltid stått högt på min önskelista och 2010 blev det verklighet, lummigt inramat av örtagården och klängrosen ‘Moonlight’.
Vid den varma och skyddade västersidan av garaget och varmförrådet hade vi haft örtagård nästan sedan start.
Före. 2006, juli. Örtagården är uppdelad i fyra delar med trampstenar i mellan och en ros i krukan i mitten. Till vänster i bild syns en hallonhäck och bakom den finns ett litet trädäck.
2010, maj. Vi plockar upp markduken som legat under gruset.
I förra delen av Historien om vår trädgård berättade jag om Dagliljerabatten. Bakom den stora spaljén där ‘Moonlight’-rosorna växer finns trädgårdens absolut mest skyddade och varma hörna i sydvästläge. Där ville vi fortsätta ha vårt lilla trädäck, örtagården och alla bär som behöver bindas upp, typ björnbär. Men så var det ju det där med vatten…
Vi åkte iväg till en lokal firma för att köpa en vattensten som jag hade sett ut på nätet. Vi kom hem med en tre gånger så hög sten för mer än dubbla priset! Så kan det gå när man på plats inser att en liten sten bara hade sett fjuttigt ut. Stenen var så tung att maken fick be tre starka grannar om bärhjälp för att vi skulle få in den i trädgården.
Juli 2010. Vi har grävt ner baljan till vattenstenen och örterna har börjat flytta in. Den stora utmaningen var att få baljan att stå helt plant. Väljer man en vattensten där vattnet ska rinna ner för alla fyra sidorna måste den göra det. Det lilla trädäcket hade vi redan innan på nästan samma plats, Vi har ”bara” lyft bort det, grävt ner sand på rätt ställe och sedan lagt tillbaka det efter att ha vridit det ett kvarts varv. Som sagt, vi gillar det där med återanvändning i trädgården!
2010. Örterna är på plats, men vattenstenen är inte igång ännu. Här syns också ”spiralen”, snäckformen, i örtagården. Sent en kväll när jag låg och funderade på hur i all världen jag skulle få ihop den konstiga formen på området på ett snyggt sätt så dök tanken upp. En spiralform! Den breda basen ger en naturlig ingång och det är lätt att nå allt som odlas. Närmast vattenstenen växer olika typer av låga fetbladsväxter.
2010, juli. Klart! Och till vår stora glädje rann vattnet ner för stenens fyra sidor som det skulle! Nu ska bara plantorna växa till sig lite… Det är mycket bar jord och grus! Trampstenarna som ska ligga i grusgångarna? De ligger fortfarande kvar till höger i bild, stengången är bara upplockad så pass mycket att vi kunde göra örtagården klar.
Efter. 2012, augusti. Och så här såg det ut två år senare. Trädgårdsboden och växthuset har ännu inte byggts, här är det den skruttiga boden som avslutar området. Det är också där som björnbären växer, dem flyttade vi inte förrän boden skulle rivas.
2017. Här har växthuset kommit på plats och klängande växter börjat växa upp längs garageväggen. Vi odlar luftlök, dragon, timjan, två sorters oregano, kinesisk gräslök, vanlig gräslök, johannesört, timjan, citrontimjan, olika myntor, salvia, åbrodd och spansk körvel i örtagården.
2020. Och så här ser det ut nu för tiden. Onekligen lite lummigare och väldigt lite bar jord numera. 😉 Rosen ‘Moonlight’ blommade helt fantastiskt i somras.
2020. I år var också första året när de två vinrankorna närmast växthuset bar frukt och blev tillräckligt långa för att vi skulle kunna leda dem ut över det lilla trädäcket. Längst till höger är det björnbär av några olika sorter som brer ut sig över väggen. Vi har fyra längsgående metalltrådar på väggen som vi binder upp rankorna mot.
Vattenstenen är ju vacker på flera sätt…
När vi köpte vattenstenen propsade försäljaren på att vi skulle köpa till en lampa att ha längst upp i den. ”Ni kommer inte att ångra er”, sa han. Och, nej, det har vi aldrig gjort. Att ha en ”eldslåga” i skymningen ljusa sommarkvällar när ‘Moonlight’ blommar i stora kaskader… Ja, det är rätt vackert! 🙂
Så här kan vattenstenen också se ut… Vi stänger inte av pumpen förrän minusgraderna går ner mer än -2, det är så många småfåglar som kommer och dricker av det rinnande vattnet när allt annat är fruset. Härom veckan var det en flock med domherrar som kom på besök för att dricka och äta ginnalalönnens frön.
Länkar till Trägårdsfägring. Önskar er alla en fin tredje advent, själv ska jag dricka mousserande vin, äta skaldjur och fira födelsedag! En klart annorlunda födelsedag, jämfört med vad vi hade planerat för ett år sedan, men så är det detta annorlunda år.
Numera har ‘Little Devil’ sällskap av kärleksörten och Wilsonmagnolian.
Kristinas oas 