När trädgården sakta torkar bort – tankar om regnvattenstunnor, solceller och växters tålighet

Bild

Några dagar före Tusen Trädgårdar 3 juli regnade det. Ett sådant där bra sommarregn, lugnt och stilla och länge. Med regnet som hade kommit tidigare under den veckan noterade vi runt 30 mm och hela trädgården var grön och fräsch.

2 juli 2022, dagen före Tusen Trädgårdar.

Men det var då. Under hela juli månad kom det tio mm regn vid ett tillfälle och fem vid ett annat. Nu är vi i mitten av augusti och ännu är inget regn i sikte. Kanske kommer det regn till helgen, kanske inte. Prognosen har ändrats fler gånger än vad jag just nu vill minnas.

Självklart är torkan i min privata trädgård ingen katastrof. Men det är det däremot för de som lever av jorden. Där börjar det bli kris.

Själv har jag efter att ha punktbevattnat nyplanterat i flera veckor med det sista regnvattnet i tunnorna nu börjat vattna trädgården med spridare sedan en vecka tillbaka. En liten bit i taget kvällstid. För nu börjar även en del buskar rulla ihop löven och tala om att de är nära att ge upp.

Vattning kvällstid, en liten bit i taget.

Jag har väntat in i det längsta, och anledningarna är flera. Dels vill jag inte vattna med dricksvatten (även om vi inte har något bevattningsförbud där vi bor), dels vill jag vänja växterna vid det allt varmare och torrare klimatet. Under den torra sommaren 2018 dog alla sommarblommande vivor ut i vår trädgård. Jag har inte återplanterat några nya.

I år, 2022, är det nya växter som visar sig vara känsligare än andra för torka. Hakonegräset, glasbärsbusken, trolldruvan, lunddockan… Å andra sidan är mycket betydligare tåligare än vad jag trodde. Bärbuskarna levererar fina solmogna blåbär, vinbär och krusbär tack vare (?) täckning med fårull som skyddar mot uttorkning. De stora träden i trädgården skänker svalka åt de mindre träd, buskar och perenner som växer under dem. Dagliljor, nävor och rosor blommar på och bjuder pollinerarna på mat.

13 augusti: sensommarskörd från bär- och fruktodlingar. En vattning på 1,5 månaders torka är helt okej (jordgubbar och smultron har dock fått lite oftare, men behöver inte så mycket per gång).

I juli när det var värmebölja lade jag två av mina temperaturmätare (som jag normalt har i växthuset och trädgårdsboden) på nya ställen. Den ena i skuggan under ginallalönnens krona, den andra på bordet på terassen i sydvästläge. I skuggan var det 28 grader. I solen var det 40. Det är klart växterna mår bättre i skuggan, vi människor också förstås. Jag tror inte det är många år bort innan husköpare börjar välja bort hus som saknar stora träd i trädgården. Skugga kommer att bli allt viktigare för välmåendet.

Solceller, dahlior och en svalkande pool.

Solen har denna sommar samtidigt levererat el till oss, för efter att ha pratat i många år om solceller på södersidan av hustaket skrev vi på kontrakt en vecka efter krigsutbrottet i Ukraina. Med de elpriser som rådde då kommer hela anläggningen att enbart generera plus i kassan om nio år. I dagsläget producerar vi mer el än vad vi själva gör åt och säljer det ut på nätet via vår elleverantör. Bonusen är att kunna värma poolen lite längre period och så småningom ladda en elbil hemmavid med egen el.

Solcellerna har fungerat fint, däremot har vi haft långvarigt krabb (krångel för er som inte bor i Skåne) med att få allt avslutat och klart. Trots att vi valde ett företag med många år i branschen som hade egen personal till allt. Mitt råd på vägen till dig som funderar på solceller är att inte skriva på ett kontrakt där du inte kan hålla inne betalning tills allt är inkopplat, igångkört och varenda liten detalj fixad. Vi blev hotade med kronofogden om vi inte betalade och har fått dra det via konsumentvägledare och hot om ARN för att få de sista detaljerna klara. Ja, det saknas fortfarande en equilizer till elbilsladdaren, men den ska vara på gång. Snart. Hoppas vi. Vi har inte någon elbil (än), så just den detaljen känns inte riktigt lika panikig som en del annat.

Tunnan längst fram, vid husväggen står två till som matar vatten till den främsta. Stupröret syns i bakgrunden.

Men nu var det ju trädgården det här inlägget handlade om. Precis i tid för regnet innan Tusen Trädgårdar kopplade vi in tre vattentunnor som tillsammans kan ta emot drygt 600 liter vatten, denna gång på framsidan av huset. Det räcker att det regnar så lite som fem mm för att det som faller på hustakets norrsida ska fylla på flera hundra liter i tunnorna. Nu har vi kopplat tunnor till alla tak utom garagetaket, men det kommer nog det också ett annat år. Totalt kan vi lagra drygt 2000 liter vatten på olika ställen i trädgården. Med 200 vattenkannor kommer jag långt när det gäller att vattna grönsaker, rosor, sommarblommor och växter i kruka på tillväxt, åtminstone om det kommer några mm regn då och då och toppar upp tunnorna.

14 augusti. 1,5 månader utan regn. Gräsmattan är så klart höfärgad, men i omgjorda Stäpprabatten blommar det på. Och i torvrabatten till vänster i bild finns gott om blåbär, en del lite mindre i år, men lika goda.

Det mest förvånande i torkan har ändå varit att se alla växter jag grävde upp i slutet av maj/början av juni i Stäpprabatten och Pionrabatten på framsidan. Jag har vattnat mitt nysatta körsbärskornellträd, den vita tibasten, nejlikroten ‘Totally Tangerine’ och rosorna, men allt övrigt har efter en blöt juni klarat sig fint utan vatten hela juli! Imponerande!

Vattenkannevatten är bäst i värmen, hälsar Silver.

Ta hand om er i augustivärmen! Jag har tyvärr varit dålig på att titta in till er andra som bloggar. Bloglovin verkar ha gett upp helt (eller är det bara hos mig den krånglar?) så jag har tyvärr svårt att se vem som lägger upp nya inlägg. Tips på andra bloggläsare mottages tacksamt!