Trädgården: Ej inställd

Bild

Det har varit en helg med många känslor där jag har varit tacksam över att ha trädgården. Inte för att någon av oss vet vad som väntar i livet nästkommande dag eller vecka, men just nu känns det väl mer oklart och osäkert för de flesta av oss än vad det brukar. Men i tider av avbokningar är det skönt att kunna konstatera: trädgården är inte inställd.

Jag hade egentligen tänkt skriva om något helt annat den här helgen, men det får bli längre fram, för just nu kändes det bara helt fel. I stället tänkte jag berätta vad jag gjorde i trädgården helgen som gick: jag grävde i komposten och kärrade jord. Ibland är det väldigt skönt med hårt fysiskt arbete.

Före. Mulchning pågår. Kompostjorden får alla små löv som jag blåste in i rabatten i höstas att förmultna lite snabbare. Efter. Mörkt fin jord i hela rabatten. 🙂 Allt torrt perennklipp befinner sig i den gröna säcken till vänster i bild. Har ytterligare två sådana stora lövsäckar fulla – nu när jorden är utkärrad får klippet plats i komposten.

För tre år sedan byggde vi ju om vår komposthörna från tre fack på vardera en kubik till två fack på vardera 2,5 kubik. Det ena facket har legat i träda i drygt ett år och nu var det dags att tömma det. Många skottkärror senare var facket tomt och färdig kompost utslängd i alla rabatter! En kubik färdig kompostjord räcker långt! 🙂

Det vänstra facket är fullt med fin kompostjord, det högra är fullt med visset material från hela 2019 och en del från 2018.Härlig kompostjord med många maskar. 🙂Så här såg det ut i samma fack 2017. Den fylldes klart under 2018 och har sedan legat i träda. 

Jag hade sällskap i trädgården under helgen av de här två, dock inte samtidigt (vilket den ena nog var mer tacksam över än den andra).

Sötaste lilla rödhaken tyckte jag var världens snällaste som hällde ut jord med en massa gott i överallt! Fick dock zooma bra för att få en bild av den……den här lurviga pälsklingen är desto lättare att få med på bild! Jag har ju trädstammar utlagda här och var i rabatterna, och den här björkstammen är favoritstället att vässa klorna på! Hellre där än på träd som lever..!

Nästa helg ska jag lyfta över allt som ligger i det fulla högra kompostfacket ner i det tomma vänstra, för att lufta och röra om lite i materialet. Då går förmultningen snabbare (och så räknar jag kallt med att det redan ligger lite färdig kompostjord i botten av det fulla facket och den vill jag gärna åt redan i år).

Önskar en bra ny vecka, ta hand om varandra. 3>

Länkar till Trädgårdsfägring.

En mysig uteplats – historien om vår trädgård del 2

Bild

Den där första våren år 2000 började blivande maken och jag med vad vi tyckte var ett ”lagom” stort projekt – att skapa en mysig uteplats utanför köket. Bästa läget i sydväst var inte det mest charmiga man kunde tänka sig…

En halvrutten spaljé, en kvadratmeter silverarv och en massa ogräs. ”Mysigt” var det sista ordet vi letade efter för att beskriva det.

En plantskoleägare gav oss nyblivna husägare det utmärkta rådet att börja med uteplatsen för ”det är där ni vill vara när ni är lediga”. Jag har själv tipsat nyblivna husägare om just det flera gånger sedan dess. Det var för övrigt samme plantskoleägare som tyckte vi skulle bygga en staketspaljé och ha rabatter på både in- och utsidan av den. Designen på staketspaljén och växtvalet var däremot vårt eget.

Den varma påsken 2000 (som mest 26,4° i Målilla på påskdagen enligt SMHI) var förstås som gjord för att bygga, så det gjorde vi.

Grässvålen är bortgrävd och stommen på plats.

Halvfärdigt, men redan mycket mysigare att sitta på uteplatsen och äta frukost.

Maken snickrade och la gångplattor och jag planterade växter allt eftersom jag kom åt att göra det.

Blivande maken snickrade i sällskap med våra katter som hade blivit riktiga trädgårdskatter vid det laget.

Och när snickrandet var klart tog plattläggandet vid.

Under tiden satte jag rabattkanter i trä och planterade 25 kvadratmeter rabatt vid uteplatsen.

Vi skapade en två meter bred rabatt med lavendel, veronikor, kattmynta med mera närmast trädäcket och bakom perennerna blommande buskar av olika slag. På andra sidan staketspaljén gjorde vi sedan en rabatt som var en meter bred. Där planterade vi rosor, dagliljor, vallmo, aklejor, nävor med mera.

Växter fick vi bland annat av mormor och morfar, här är jag och blivande maken i full färd med att gräva upp gul daglilja tillsammans med morfar. För mig är växter minnen i allra högsta grad.

Så här såg det ut 2004, det vill säga fyra år efter anläggning.Utsidan av staketspaljén med nävor, solhattar, klematis, riddarsporrar med mera.

Insidan av staketspaljén med buskar i bakkant och perenner framför.

Och så här såg det ut vid sidan, närmast rosenportalen.

Det var historien om den första sommarens trädgårdsprojekt det. I nästa del ska jag berätta om 2001, året när jag verkligen fick blodad anläggningstand och tag itu med framsidans stora omfattande omgörning. Det är faktiskt den enda del i trädgården som inte har gjorts om två (eller fler…) gånger på de här tjugo åren.

Länkar så klart till Trädgårdsfägring.

P.S. Om jag kunde hålla mig till bara ett projekt det första året? Gissa! Naturligtvis inte! 🙂

Jag anlade en stor plantering vid ingången (efter det att vi hade tagit ner alla förvuxna barrväxter). I mitten står ett tanigt hybridkejsarolvon med tre grenar. Det finns fortfarande kvar vid ingången, men numera är det drygt två meter högt.

Fixade en liten örtagård med sticklingar och rosen jag hade på verandan i stugan vid grusvägens slut

… och anlade ett första litet trädgårdsland, komplett med två stora kompostfack bredvid och den varmkompost vi fortfarande använder.. 🙂

Jag var uppenbarligen ganska nöjd med lökskörden första året som husägare!

Jag har fått frågan om jag inte kommer att visa alla ”förebilderna” från del 1 i historien om vår trädgård tillsammans med efterbilder. Jodå, det ska jag visst göra! 🙂 Det blir allra sista delen i serien om vår trädgård. Jag ska ta nya ”efterbilder” i sommar ur så likartad vinkel som jag bara kan. Tills dess:

Före, år 2000.

Efter, bild tagen 2004. Vid det laget hade vi även bytt ut den hemska markisen, bytt panel på garaget och målat om huset. 🙂

Från maskrosgul gräsöken till blommande oas – historien om vår trädgård del 1

Bild

Man kan sammanfatta vårt köp av ett tegelhus byggt 1978 så här: det var inte för trädgårdens skull vi slog till senhösten 1999.

Följ med på en rundtur, så kommer ni att förstå varför. Så här såg vår trädgård ut för 20 år sedan.

Det här är norrsidan på huset, komplett med fem meter hög gran, tre meter hög en, krypen, ett jättelikt forsythiasnår och en gräsmatta full med maskrosor. Bakom allt det gröna finns alltså ingången till huset.

Längs med norrväggen finns också en smal rabatt med några trötta spireor som bara under högsommaren nås av sol.

Utsikt från badrummet på ovanvåningen. Det här är framsidan, forsythian syns nedanför taket och till vänster är den höga enen. Ut mot gatan växer jättelika kornellsnår och så lite fler krypenar.

Vi svänger om hörnet på huset och går längs med österväggen. Där växer en rönnsumak och inget mer.

Vi svänger in på baksidan, södersidan, av huset. Där bakom det jättelika syrensnåret finns ett uterum någonstans. Till vänster i bild syns de gamla fruktträden som fortfarande står kvar. Lite längre bort skymtar ett träd och några buskar…

… och så här ser det ut från andra hållet! Lite höga spireor, en frösådd lönn och där borta vid uterummet lite mer barr planterat mot väggen. I rabatten längs med södersidan finns trädgårdsiris, silverarv, näva, perenn luktärt (som klättrar på den fina plastspaljén) och en massa ogräs.

Närbild på typ den enda rabatten i trädgården. Där borta i snåret finns ingången till uterummet. Att det ligger i söderläge kan ingen ana när man stiger in i mörkret bakom syrensnåret.

Vi fortsätter promenaden runt huset. Nu kommer vi runt mot västersidan och uteplatsen utanför köket.

Tada! Uteplatsen, komplett med halvrutten spaljé (observera stöttan till vänster för att den inte ska välta) och en markis som sett sina bästa dagar. Och så ”rabatten” med silverarv och ogräs.

Och så här såg resten av västersidan ut. Garage/varmförråd (på den tiden med fönster), gammal metalldörr till sopsäck (som redan då var utbytt mot plasttunna) och ett skräp/virkesupplag…

…som var så här deprimerande vid närmare beskådande.

Ja, då var rundturen klar! Som sagt, det var ju inte för trädgårdens skull vi slog till och köpte huset.

Allt som växte i trädgården fick plats i en glest skriven spalt på en A4-sida. Men tomten var lagom stor, knappt 1000 kvadratmeter, och jag såg potentialen i vad jag skulle kunna göra med all yta. Efter åren i den lilla röda stugan vid grusvägens slut kliade det rejält i trädgårdsfingrarna.

Fast om någon då hade sagt att vi skulle ha vår första trädgårdsvisning och vara med i ett trädgårdsreportage i lokaltidningen redan 2005 hade jag gapskrattat…

Här är jag med barn nummer två i famnen, hon var åtta månader då. Varken hon eller jag visste att hon redan som åttaåring skulle ha sin egen lilla rabatt i trädgården…

… och att hon skulle hänga med mig på trädgårdsmässor för att fotografera ”fina blommor”. (Numera har hon tagit en tonårspaus från det där med trädgård.)

Så vad gör man då när man blickar ut över en maskrosgul gräsöken och drömmer om rosor, lavendel och många träd? Var sjutton börjar man?! Jag började med att låna och köpa böcker. Många böcker. Det här var ju före internets genombrott.

Min bibel blev Karin Bergströms ”Din Trädgård” som jag läste från pärm till pärm den där första vintern. Hon predikade att man skulle välja träd och växter ”med det lilla extra”, och det tog jag som mitt ledord. Varje träd jag valde skulle vara något extra. Böcker om olika träd, perenner och lökväxter fylldes med komihåglappar och långa listor över allt som jag ville ha.

Så vad började (blivande) maken och jag med den där första sommaren i vår trädgård? Det ska jag berätta i nästa del, så följ med på 20-årsresan från då till nu, genom alla (större) projekt och omgörningar under åren.

Länkar till Trädgårdsfägring som passande nog har temat ”Det var en gång” denna vecka. 🙂

På besök i julrosparadiset och vad som fick följa med hem

Bild

Förra helgen var maken och jag på besök i julrosparadiset. Allt började med att vi sorgligt nog behövde köpa några nya fåglar och i Køge var det fågelmässa. Så jag hängde med maken på hans inköpsresa till Danmark och så passade vi på att åka till Gartneriet Spiren också. När vi klev in där möttes vi av den här synen:

Vad köpte jag då? Jo, de här åtta:

Julros ‘Pink Frost’. Vackert cremefärgad. Gul julros med röd mitt (som inte var utslagen på den planta vi valde). Julros ‘Peach’. Ljuvlig i sin färg!  Julros ‘Ice Rose’. Mörkt röd med vackert gula ståndare. Julros ‘Frilly Kitty’. Så busig och söt! Julros ‘Emma’. Vit och cremefärgad med snygga mörka stjälkar.Julros ‘Black’ hade väldigt stora enkla blommor.Och slutligen en Helleborus foetidus ‘Miss Jekyll’.

Det fanns även en del vårblommande buskar i plantskolan, varav jag varit på jakt efter flera länge. Rena julafton för en plantnörd! 🙂

Apriltry, Lonicera x purpusii ‘Winter Beauty’. Blir 2 meter hög och minst lika bred, får cremevita blommor tidig vår som doftar, älskas av humlor. Gillar sol och fuktigt läge. Klarar ner till -20 grader.

Vinterkryddbuske, Chimonanthus praecox. Blir minst 2,5 meter hög och bred. Bladen kan bli upp till 12 centimeter långa. Blommorna doftar. Den vill stå i skyddat läge med sol. Klarar ner till -15 grader.

Kinesisk pärlsvansbuske, Stachyurus chinensis ‘Celina’. Blir mellan 2,5 och 4 meter hög och bred. Har purpurfärgade grenar, upp till 23 cm långa blomsterhängen (på fullvuxna plantor) och vackra höstfärger. Vill växa i skyddat, halvskuggigt läge. Klarar ner till -15 grader.

Jasmintry, Heptacodium miconioides. Blir mellan 2,5-4 meter hög och bred. Får vackra små vita blommor i grupper om sju (Seven son flower på engelska) på sensommaren och därefter röda frukter. Blommorna är uppskattade av både bin och fjärilar. Barken flagnar vackert. Är inte kinkig, utan växer bra i de flesta jordar i sol/halvskugga. Klarar ner till -20 eller mer.

Skenhassel, Corylopsis spicata. Blir runt 2,5 meter hög och bred. Får vackra doftande blekgula blomsterhängen tidig vår. Bladknopparna går från rött till grönt när de spricker ut. Vill växa i skyddat halvskuggigt läge. Klarar ner till -15 grader.

Så här såg det ut när vi körde hem… Heeelt normalt, eller hur? 😉 Bagageutrymmet? Ja, där hade vi ju fyra fåglar i transportboxar plus annat som maken handlade på fågelmässan. Tur vi har var sitt intresse som går att kombinera ibland! 🙂

Avslutar med det här fina stillebenet på Gartneriet Spiren:

Trevlig helg – i morgon går vi in i första riktiga vårmånaden mars! 🙂 Länkar till trädgårdsfägring.

Nu är våren här ”på riktigt” – rekordtidig blomning i trädgården

Bild

Här i Skåne gick vi från höst direkt till vår utan att passera vinter. Och vad passar väl bättre nu när det officiellt är metrologisk vår än att gå en runda i trädgården och se vad som blommar? Mycket är rekordtidigt. Det strilregnar visserligen ute, men vad gör väl det när vårblommorna lyser upp? Häng med! 🙂

Vid dammen blommar dvärgcyklamen sedan många veckor, vill det sig väl blommar de minst en månad till innan årets säsong är slut. Jag har under ett par år sått frön och håller på att dra upp många nya knölar av de här små raringarna.

På sikt ska de nya dvärgcyklamenplantorna få flytta in i Trädhörnets lundområde och hålla julrosor och snödroppar sällskap. Inser när jag tittar på bilden att jag nog inte klippte av julrosornas överblommade blommor snabbt nog förra året… De fröna gror bra!

Och jo, det är tjockt med fröplantor under de skära julrosorna vid fågelvoljärerna också…

Tyvärr inte lika många under den gula julrosen.

Och den svarta ska vi inte prata om! Tror aldrig jag har sett en endaste liten fröplanta under den.

Utöver de vanliga snödropparna blommar även den dubbla. Det myckna regnandet har tyvärr smutsat ner ”kjolarna” lite.

Körsbärskornellen blommar för fullt. Tvivlar starkt på att det blir någon frukt i år – det har varit få dagar med över 10 grader varmt (som bin behöver för att vara ute och flyga) och eftersom det har regnat så mycket har ju inte humlorna (som klarar lägre temperaturer) varit ute de heller. Trist!

Lungörten blommar också. Den är humlornas stora favorit, men får heller inga besök denna blöta vår.

Ormögat har också börjat blomma på allvar. Så småningom är hela området en blåblommande matta.

Rosen ‘Mme Alfred Carrière’ har fått stora blad sedan jag visade den i januari. Den står bredvid vår nya fågelvoljär och klär in den med grönska och de sötaste små rosa rosor sommartid.

Flera våririsar blommar, men blåst och slagregn är inte de här blommornas bästa vän direkt… ‘Katharine Hodgkin’ är fin ändå.

Mattan av lila snökrokus blir bara större och större för vart år. I bakgrundens syns kärleksörtens nya bladskott.

Rabarbern är uppe och har fått sina första små blad.

De röda skotten från pionerna lyser i rabatten.

Hasseln ‘Barcelonski’ har långa hängen. I bakgrunden syns de nya ljusgröna bladen på silverbusken.

Aklejorna är också på god väg.

Avenboksbersån till vänster och längre fram på bilden syns en bit av Stäpprabatten. Det som lyser grönt är bland annat myrtentörel, daggtörel och  trädgårdsgamander.

Vårröjningen är i full gång i trädgården – även om det är svårt att få tid till det mellan skurarna när det envisas med att regna på helgerna. I dag lördag höll det äntligen upp i en dryg timme på eftermiddagen efter att fram tills dess ha ha regnat sidledes…

Jag samlar allt perennklipp i stora lövsäckar som jag har strategiskt placerade i trädgården. Klipper och smular ner i en vanlig hink jag har med mig in i rabatterna och tömmer sedan i den stora behållaren. Det här är en av tre som är fulla nu. Ska gräva om ett av våra stora kompostfack innan jag lägger dit årets perennklipp.

Önskar en fortsatt fin helg och sista februarivecka, tänk nu är vi snart inne i mars! Länkar förstås till Trädgårdsfägring.

Mitt trädgårdsgenrep – den röda stugan vid grusvägens slut

Bild

Det fanns de som tyckte att vi gick väldigt snabbt fram när vi körde igång med omgörningen av nuvarande trädgården direkt vi hade köpt huset för 20 år sedan.

Men det fanns en anledning – jag hade ju haft en generalrepetition. Så innan jag börjar berätta historien om vår trädgård i en rad inlägg, behövs det ett förord om den allra första egna trädgården.

Det här är berättelsen om den röda stugan vid grusvägens slut, granne med granskogen. Stugan som jag hyrde under tre år av världens bästa hyresvärdar: ett lantbrukarpar som hatade förfallna torp och älskade företagsamma hyresgäster.

När jag flyttade in saknade stugan trädgård i någon form. Lantbrukarparet hade räddat den från att helt falla samman, slängt ut hemska perspektivfönster (!) till förmån för nytillverkade fönster i gammal stil från lokala snickeriet, byggt ett nytt kök, tapetserat, målat, byggt en halvglasad veranda, satt in en tälgstenskamin i vardagsrummet och inte att förglömma, installerat en toalett inomhus… Japp, det var en mycket förfallen stuga innan renovering. För 2500 kronor i kallhyra i månaden blev den min.

Jag frågade försiktigt om jag fick plantera lite växter och fick fria händer att i princip göra vad jag ville. De var bara glada om jag ville fixa i ordning utemiljön.

Så här såg det ut när jag flyttade in. Ja, ni kanske förstår om det kliade i mina fingrar att skapa något som blommade?

Så här såg det ut den andra sommaren. Jag hade många idéer redan på den tiden och sådde, planterade och fixade på många sätt.

Under min tid i den lilla stugan gjorde jag en rad nybörjarmisstag som att så sommarblommor i rader, inte vattna tillräckligt och inte ta det där med gödsel på allvar.

Men jag lärde mig sakta och fyllde den härliga verandan (nätad så inte mina två innekatter skulle rymma) med allt från rosor till tomater.Blomman för dagen och två innekatter som fick blir verandakatter under tiden i stugan. Den grå till höger lyckades både fånga möss och fåglar inne på verandan… I bakgrunden syns carport och en vedbod som hyresvärden byggde till mig (utan att höja hyran – jag fixade ju i ordning utemiljön).

Hängmattan var en present och den var så skön att vila i inne på verandan. Längst bort i hörnet sitter min ena katt och tittar ut. Jag hade ett extra ”kattbord” där de kunde ligga i solen och ha det skönt.

Tomater och gurkor växer i krukorna mot gavelfönstren och närmast i bild är det dahlior, klematis och rosor i kruka. Vid bordet satt jag på lediga dagar och åt, pysslade och läste. Ibland smattrade regnet mot taket, andra dagar värmde solen gott.

Jag släpade stenar från en hög som blivit över vid renoveringen och byggde en upphöjd plantering på den sluttande tomten där jag odlade potatis, bönor och vitlök. På andra sidan dörren till stenkällaren anlade jag en liten örtagård. Bakom vedboden blev det plats för ett hallonland och en kompost.

Sista halvåret hade blivande maken flyttat in i stugan. Jag hade bara ett vikariat och visste inte var jag härnäst skulle få jobb, så vi bidade vår tid. Sommaren 1999 fick jag så äntligen ett fast jobb, vi gjorde vår första resa till Frankrike och jag kom hem full av inspiration och var ganska frustrerad över att inte ha en egen trädgård där jag kunde planera långt framåt i tiden.

Men några månader senare hittade vi så vårt nuvarande hus och flyttade från den lilla röda stugan vid granskogen. Katterna fick äntligen möjligheten att gå ut i det fria som de ville och växterna på verandan, ja, de fick förstås flytta med. Men det får jag berätta mer om en annan gång! 🙂

Beklagar de något suddiga bilderna, då fotona är inklistrade i pärmar har jag fotograferat av dem.

Länkar till Trädgårdsfägring och önskar en fortsatt trevlig helg!

Vårblommor i januari – hur ska det här gå?

Bild

Att vintern lyser med sin frånvaro kommer knappast som någon nyhet. Här i landets södra delar har vi officiellt fortfarande höst. Metrologisk vår kan det nämligen inte bli förrän i mitten av februari, annars hade vi haft det redan nu.

Som kallast har vi haft -5 grader och det hade vi en natt veckan som gick. Men hur kommer det att bli i februari som normalt är vår kallaste månad? Blir det riktig vinter eller inte? Gissar att jag inte är den enda som funderar på det just nu.

Det brukar vara lurigt att vårfixa i de stora perennrabatterna ”vanliga” år, i år vet jag inte hur jag ska kunna göra det – vårlökarna är ju redan uppe!

Snökrokusen visar färg på knopparna, vissa tulpansorter är uppe över fem centimeter redan och vintergäcken blommar.

Nästa helg ska ena dottern och jag på en ”mamma och dotter-utflykt” (läs: spahelg), så då blir det inget trädgårderat. Om två veckor får vi se vad 14-dagarsprognosen säger… Vinter eller inte? Om operation:vårresning påbörjas då beror på svaret.
Bina i den ena av bikuporna på jobbet har redan vaknat… Bilden är tagen fredag 17 januari när det var över tio grader varmt och sol.

Så här långt har våren kommit hos oss i dag, lördag 25 januari.

Trollhassel ‘Diane’, rosa sälgen ‘Mt Aso’, olika julrosor, blommande vintergröna, dvärgcyklamen, dubbla snödroppar, vit tibast, stora knoppar på klematis och fem centimeters skott på en del rosor…

Fördelarna med plusgraderna är att vintersallaten är grön och fin och småplantorna växer sig allt större. Jag har ”vintersått” morötter, dill och sallat i den minsta av våra upphöjda odlingsbäddar.

Inomhus är det också vår… Min omtänksamme make kom hem med en superfin vårbukett med anemoner och tulpaner tidigare i veckan. Det hade varit en påfrestande måndag och jag var verkligen i behov av lite uppmuntran. Och titta så fint blommorna matchar vårt kök!

Önskar en fortsatt trevlig helg! Ni som läser här på bloggen, hur ser det ut med vårtecknen i era trädgårdar och hur tänker ni kring nerklippning av fjolårsvisset?

I morgon ska jag sysselsätta mig med kallsådder av perennfrön, fick fröna från Trädgårdsamatörerna i veckan. Klicka på bilderna om du vill se vad jag fick för fröer! 🙂

Länkar till Trädgårdsfägring, in och se vad som händer hos andra trädgårdsbloggare!

Bär och frukt i trädgården från försommar till senhöst – vår egen skogsträdgård del 2

Bild

I förra inlägget berättade jag om hur vi odlar frukt och bär, nu ska jag berätta mer om vilka sorter vi odlar. Längst ner i inlägget finns en lång lista med art- och sortnamn.

Varje år speglar jag skörden under sommar och höst genom att fotografera ett antal ”bärhänder” till mitt instakonto. Här nedan kan du se vad och när vi skördade ett antal sorter under 2019.

26 juni. Röda vinbär, bärtry, smultron, krusbär och jordgubbar.

6 juli. Röda vinbär, björnbärshallon, smultron, krusbär, buskkörsbär, surkörsbär, bigarråer, röda och gula hallon, jordgubbar och bärtry.

14 augusti. Röda vinbär, björnbär, plommon, amerikanska blåbär, jordgubbar och hösthallon.

1 september. Amerikanska blåbär, hösthallon, jordgubbar och björnbär.

2 oktober. Jordgubbar, hösthallon, björnbär, körsbärskornell och havtorn.

De senaste frukt- och bärinköpen består av ett aprikosträd ‘Kuresia’, ett mullbärsträd ‘Gerardi’s Dwarf’, en bärhäggmispel ‘Thiessen’, tre olika sorters bärtry och ett persikoträd ‘Ice Peach’. Har bara fått smaka en enda aprikos, men den var gudomligt söt och god! Mullbären och det fåtal bärtry-bär av de nya sorterna som vi fick 2019 var också goda och gav mersmak. Kanske blir 2020 också året då vi äntligen får smaka vindruvor och mini-kivi?

Det här är de ätbara bär och frukter som vi har just nu:

Träd
Bigarråträd (okänd sort)
Plommonträd (troligen ‘Reine Claude d’Oullins’)
Plommonträd ‘Opal’
Plommonrträd ‘Czar’
Surkörsbär ‘Fanal’
Buskkörsbär ‘Lettisk låg’
Sötkörsbär ‘Stella’
Spaljerade äppleträd ‘Ingrid Marie’, Gravensteiner och ‘Summerred’
Körsbärskornell ‘Jolico’
Äkta kvitten ‘Leskovacka’
Aronia (uppstammat träd) ‘Viking’
Mullbär ‘Gerardi’s Dwarf’
Persika ‘Ice Peach’
Aprikos ‘Kuresia’
Bärhäggmispel ‘Thiessen’
Sötmandel (2 st självsådda träd, har ej burit frukt ännu)

Buskar
Amerikanska blåbär (flera olika sorter)
Röda sommarhallon
Gula sommarhallon
Björnbär ‘Black Satin’
Tayberry ‘Buckingham’ och ‘Thornless’
Röda hösthallon
Japanskt vinhallon
Svarthallon ‘Munger’
Röda krusbär
Vita vinbär
Röda vinbär ‘Rovada’, ‘Jonkheer van Tets’
Vindruva ‘Remainly Seedless’ och ‘Einsat’
Sandkörsbär
Fourberry ‘Orangesse’
Minikiwi ‘Ken’s Red’, ‘Nostigo (male) och ‘Solissimo’
Bärtry ‘Aurora’, ‘Indigo Gem’ och ‘Honeybee’ samt en okänd sort.

Perenner
Smultron
Ampeljordgubbar
Lingon

Bär/frukt vi har provat och tagit bort:
Havtorn (för mycket rotskott)
Gojibär (gav inga bär på tre år)
Jostakrusbär (har hellre vanliga krusbär eller vinbär)
Vita smultron (spred sig hejdlöst)
Fikon (hade svårt att övervintra det och det klarade sig inte i kallväxthuset)
Persika (den första sorten som bara tappade frukterna)
Lingon (de flesta sorter vi har testat håller bara ett par år och dör sedan)

Odlar du något annat i frukt- eller bärväg som du tycker att jag borde pröva hos oss? Tipsa gärna! 🙂

Trevlig helg! Titta gärna in hos de andra som bloggar om trädgård via Trädgårdsfägring.

Bär och frukt i trädgården från försommar till senhöst – vår egen skogsträdgård del 1

Bild

Det bästa jag vet är att gå en tur i trädgården och stoppa munnen full med frukt och bär, plockade direkt från träd och buskar. Det kan ha att göra med att det är de allra bästa barndomsminnena för min del. Finns det något godare än att plocka en hel näve med söta, solvarma smultron? Det skulle väl möjligen vara att plocka två då! 🙂

När vi tog över trädgården 1999 fanns det två fruktträd, båda planterade tjugo år tidigare när huset byggdes. Ett jättelikt bigarråträd och ett stort obeskuret plommonträd. Vi har sedan fyllt på med fler träd och buskar under de år vi har bott här.

Vinbärsbuskar och krusbär planterades 2000, de amerikanska blåbärsbuskarna sattes 2001, hallon, hösthallon och smultron fylldes på de kommande åren. Vi planterade också ett nytt bigarråträd och ett persikoträd, men de blev inte långvariga innan de åkte upp. Bigarråträdet fick varje år hemska bladlusinvasioner och persikorna trillade alltid av innan de var mogna.

Söta goda hallon en varm sommardag. Bästa godiset medan man går en runda i trädgården.

I stället fortsatte jag att plantera prydnadsträd, buskar och perenner i trädgården och öka mullhalten i rabatterna genom kvarliggande löv och ett lager ny trädgårdskompost varje år.

När jag sedan för drygt tio år sedan åter började plantera fruktträd hände något spännande. De där kraftiga skadedjursangreppen uteblev och skörden blev utmärkt. Hur kom det sig? Jo, träden stod inte längre utplacerade mitt i en torr gräsmatta, istället stod de i ett ”skogsbryn” i trädgården bland andra träd, buskar och perenner. Skadedjur hade inte lika lätt att hitta fruktträden, jorden torkade inte ut när andra träd skuggade och minskade vattenavdunstningen och perennerna som vissnade ner varje år bidrog med näring och mullämnen.

2019 fick vi första ordentliga skörden av svarthallonet ‘Munger’ som planterades några år tidigare. Mycket goda bär men väldigt taggiga revor, värre än vilda björnbär…

När jag sedan utbildade mig inom permakultur insåg jag att jag utan att veta om det hade följt de enkla regler som finns för det som kallas food forest, skogsträdgård. Att odla i många olika lager från låga perenner i markskiktet, följt av buskar, låga träd och stora träd, kompletterat av klängväxter och död ved. Det ger ett gynnsamt mikroklimat och den biologiska mångfalden ökar.

Hos de som nyanlägger en skogsträdgård är andelen ätbart i de olika skikten så klart högre än vad den är i vår villaträdgård, här kan ett mellanskikt bestå av japanska lönnar, men varför skulle jag ta bort det som redan finns och trivs i trädgården? Numera så har jag landat i att jag blandar både nytto- och prydnadsväxter i vår egen version av en skogsträdgård. 🙂 De flesta av oss börjar trots allt inte med ett tomt ark till trädgård.


Äkta kvitten redo för skörd. Bredvid trädet växer ett snödroppsträd (vars frukter faktiskt är ätbara), färgsprakande japanska lönnar, svarta vinbärsbuskar, aronia, körsbärskornell och längst till vänster skymtar en av ”jättarna” i trädgården: det gamla plommonträdet. Markskiktet består av allt från trebladsspira till pioner, ledordet är att många av dem är bra för pollinerare. Där finns också funkia vars skott på våren är goda att äta som sparris. Längs bambustaketet i bakgrunden växer olika klängväxter, bland annat kaprifol.

I en annan del av trädgården, Bärlandet, växer vita- och röda vinbär, spaljerade röda krusbär, gula och röda sommarhallon, röda hösthallon och bärtry i låga upphöjda bäddar. Längs med spaljén i bakgrunden klättrar minikivi och klematis och till höger syns plommonträdet ‘Opal’. Hallon och bärbuskar samodlas med jordgubbar och självsådda sommarblommor som blåklint och färgkulla som hjälper till att locka insekter. På en del ställen lägger jag fårull som marktäckning för att hålla kvar fukt/minska ogräset.

I bakkant på våra upphöjda odlingsbäddar för grönsaker, närmast den skyddande och värmande tegelväggen, växer spaljérade äppelträd. De har inte så stor rotklump, utan har ännu så länge trivts bra på denna plats. Under sommaren har de ett lager med fårull på den nakna jorden som hjälper till att hålla kvar fukten och skyddar rötterna från stekande sol. 

Sedan 2014 har jag aktivt jobbat med att bredda det ätbara i trädgården. Mitt mål är inte att få stora skördar av några få sorter, utan att kunna ha bär och frukt under så många månader som möjligt. Jag kokar saft, gör sylt och fryser in bär, men mycket äts också färskt när det är som godast. Det vi alltid får mer av än vad vi kan äta själva, blåbär och plommon, kommer vänner gärna och plockar. Och rätt som det är får man något annat som de har för mycket av i retur! 🙂 Bland fruktträden finns numera också hassel för att ge skörd av nötter.

Hasseln ‘Barcelonski’ köptes in 2015 och 2019 fick vi första skörden av nötter! 

Skillnad på bär och bär… Det här är tre av våra körsbärssorter. Från vänster till höger: buskkörsbäret ‘Lettisk låg’, surkörsbäret ‘Fanal’ och bigarrån ‘Stella’. I bakgrunden på bilden syns mer av Fanal, svarta vinbär och bärtry.

Ampeljordgubbar ger söta och goda bär under flera månader, från juni och ända fram till frost.

Amerikanska blåbär har vi flera olika sorter av. De mognar från juli och framåt. En del av dem är små (5 mm) och andra jättestora (20 mm).

Äkta kvitten ger stora gula frukter att koka god marmelad på. Doftar gott gör frukterna också.

Sedan finns det andra bonusar med att ha många bärbuskar och fruktträd i trädgården. De flesta kräver inte mycket skötsel och blomningen ger mat till hungriga bin och humlor. Andra, som amerikanska blåbär, får vacker höstfärg. Och vad är vackrare en vårdag än ett vitblommande plommon- eller körsbärsträd? Det skulle möjligen vara ett rosablommande kvittenträd!

Boktips för dig som vill veta mer om lite ovanligare bär och fruktsorter och skogsträdgårdar. Samtliga böcker finns att fjärrlåna på närmaste bibliotek.

  • Skogsträdgården: odla ätbart överallt av Philipp Weiss och Annevi Sjöberg. En mycket tjock och innehållsrik bok om allt som du behöver veta om skogsträdgårdar och olika sorters träd, buskar och perenner. Rekommenderas varmt! Läs även mer på Skogsträdgårdens blogg HÄR.
  • Skörda nya smaker av Anders Kjellsson (numera Stålhand och chefsträdgårdsmästare i Göteborgs botaniska trädgård). Han bloggar HÄR.
  • Frukt och bär av Åke Truedsson.
  • Trädgårdens bär av Leif Blomqvist.
  • Creating a forest garden av Martin Crawford. Innan Skogsträdgården (se ovan!) kom ut var detta ”bibeln” för alla som ville veta mer om skogsträdgårdar.

I del 2 nästa vecka ska jag berätta mer om vilka olika sorters bär vi odlar och vad vi skördar när på året.

Önskar en fin helg och länkar så klart till Trädgårdsfägring!