På bloggen berättar jag om vår trädgård, en klimatsmart grön oas fylld med massor av träd, buskar och blommor. Här finns gott om vilda djur, fjärilar och andra insekter. Vi odlar frukt, bär och grönsaker. Hos oss bor också katt, kaniner, papegojor och vaktlar.
Näsums odlarnätverk är en löst sammanhållen grupp för alla som odlar (antingen det är i trädgård, på kolonilott eller på balkongen) och som gillar att träffa andra odlare. Nätverket och träffarna utgår från orten Näsum i nordöstra delen av Skåne, men är öppna för alla som vill vara med, oavsett bostadsort.
Allt började med att jag höll en föreläsning i Näsum i februari och berättade om min privata odlingsresa ”Från några örter på en balkong till 240 kilo ätbart i trädgården” och uppmanade alla att våga odla mer ätbart.
En tanke med föreläsningen var att bolla idén att samla de i bygden som liksom jag gillar att odla ätbart. Nästan alla som var på den välbesökta föreläsningen skrev upp sig på intresselistan. Roligt nog lyfte Kristianstadsbladet också denna bit i sin förhandsartikel.
Första träffen hölls 4:e mars och handlade om fröbyte och fröförsäljning, tretton deltagare samlades och pratade fröer och hade en roligt och intressant kväll där alla kom hem med nya fröer. Själv bytte jag till mig nya bönsorter och fick ett par gratispåsar med sockerärtor och melon.
Andra träffen hålls 13:e april och har temat ”Årets odling” där vi gemensamt hjälps åt att svara på de frågor vi kan ha om odlingen. Det kan röra sig om nya sorter vi ska odla, frågor om gödning, djur som äter på odlingen eller vad som är bästa sättet att utöka odlingen.
Tredje träffen hålls 11:e maj och har plantförsäljning som tema. Alla som odlar och frösår brukar ju få plantor över så års och vad passar väl bättre än att byta eller sälja dem så de slipper hamna på komposten?
Om du som läser här vill vara med kontaktar du mig för mer detaljer. De flesta träffarna har obligatorisk föranmälan för att vi ska kunna anpassa lokal, fika eller något annat. Du kan skicka via kontaktformuläret här på bloggen (se menyn ovan) eller så lägger du en kommentar. Det går också bra att kontakta mig på instagram @kristinas_oas också.
Blir du sugen på att starta ett odlarnätverk där du bor? Hör gärna av dig så kan jag tipsa dig mer om vad du ska tänka på och hur du kan göra där du bor.
Jag har tidigare berättat om vårstädning i trädgården HÄR och insekters mat och vatten HÄR som du kommer till genom att klicka på länkarna. Nu är det dags för den tredje och sista delen som handlar om insekter och smådjurens boplatser. Utöver mat och vatten är någonstans att bo den sista viktiga delen för att öka den biologiska mångfalden i din trädgård.
Trots att många kanske har ett litet insektshotell i trädgården är bostäder något som många glömmer bort. Jag vet inte hur många gånger som jag vid en öppen trädgård har pratat med besökare som förundras över insektsrikedomen hos oss. De förstår inte varför de inte har det, de har ju planterat en massa bra växter?! När jag ställer frågan om var insekterna bor ser de flesta ut som frågetecken. Det har de inte tänkt på!
Hos oss stannar nästan allt växtmaterial kvar i trädgården (rotogräs, frökapslar från vallmo, taggiga rosgrenar och liknande körs till ÅVC). Antingen får växtmaterialet förmultna på plats i rabatten (gäller främst löven) eller så läggs det i komposten och kommer tillbaka som härlig mulch lite senare. De flesta perenner får som sagt stå kvar över vintern och erbjuder även de boplats åt en mängd små kryp. Vi har olika typer av insektshotell runt om i trädgården, men de bästa bona fixar insekterna själva.
Vi har medvetet valt träd som inte har stora blaffiga löv som lägger sig i blöta mattor över växterna, och det gör att löven bildar luftiga och fina täcken över både perenner, lökväxter och småkryp, nog så tacksamt kalla barfrostvintrar!
Löven som lägger sig på grusgångarna blåser jag bort vid ett eller två tillfällen under hösten. Jag använder mig av en lövblås som inte blåser med orkanstyrka och med dess hjälp puttas löven in i planteringarna. De flesta kryp dör inte av att det blåser höststormar, så jag förutsätter att de klarar lite lätt och försiktig lövblås också.
De löv som ligger på ytor där jag inte har planteringar (vid de upphöjda bäddarna till exempel) samlar jag in och lägger i stora kärl eller säckar där de så småningom blir fin lövkompost. Den använder jag som mullrikt tillskott vid plantering eller sådd.
Alla raka grenar och stammar som vi beskär hamnar i små eller stora vedtravar runt om i trädgården. I vedtravarna finns gott om hålrum för småkryp och även paddor och grodor kan ta skydd under travarna. Och så fungerar ju stockarna som utmärkta klösbrödor för katterna…
De krokiga grenarna kapas ner och hamnar i komposten. Vips så har noshornsbaggen både mat och någonstans att bo på. Dess larver kan leva i komposten i tre år innan de kläcks och skalbaggarna flyger iväg. Just noshornsbaggen äter bara död ved, så den gör ingen skada på levande träd.
I trädgården har vi också igelkottar (och vi har hittat två sommarbon i trädgården), trollsländor, blomsterflugor, en mängd olika humlor och solitärbin, vårtbitare, grodor och paddor.
Så fundera på var du kan ordna boplatser av olika slag i din trädgård. På köpet med ökad biologisk mångfald får du fler invånare som hjälper dig att hålla trädgården i balans.
Jag har de senaste åren försökt få fler att våga odla mer. Antingen du sår de allra första fröerna, odlar fler sorter än du brukar göra eller börjar odla en större del av året än tidigare.
Om du bor i närheten av nordöstra Skåne har du nu möjligheten att komma på en gratis inspirationsföreläsning. Den hålls i församlingshemmet i Näsum tisdagen den 18:e februari klockan 18. Ingen föranmälan. (Du måste inte bo i byn eller kommunen för att få komma, den är öppen för alla.) Jag har kallat föreläsningen för Våga odla mer ätbart och berättar under kvällen om min egen odlingsresa från några örter i en kruka till flera hundra kilo mat från vår egen trädgård.
Jag kommer under föreläsningen att ge tips och råd kring odling och berätta mer om bra sorter för nybörjare, vana odlare respektive mycket vana odlare. Jag kommer också att prata om perenna grönsaker, odling på vintern, permakultur, regnvattensskörd, frukt och bär. Självklart berättar jag också om vårt väga skörden-projekt som nu är inne på fjärde året och vad det har gett oss att dokumentera det som trädgården och naturen ger. Föreläsningen avslutas med frågestund och det finns inga dumma frågor. Jag har också varit nybörjare, och tro mig, gjort de flesta nybörjarfel man kan göra. 😉
Förhoppningen med denna träff är också att kunna starta någon form av nätverk i bygden där vi som odlar ätbart kan dela med oss av kunskap, frön och plantor till varandra. Och vem vet, kanske byta överskottsskörd? Det finns redan ett nätverk i närheten för de som odlar för självhushållning i lite större skala, men jag saknar något för oss med begränsad yta.
Den här föreläsningen är mitt sätt att stärka bygden och görs i samarbete med Bromölla Pastorat och Näsums Byutveckling. Varmt välkommen!
P.S. Vill du att jag kommer till din bygd eller trädgårdsförening och berättar om odling? Hör av dig via kommentar eller kontaktlänken i menyn.
Vill du veta mer om vad och hur vi odlar? Här kommer några länkar till inlägg här på bloggen:
Det är dags att fundera på hur odlandet ska se ut under 2025. För tre år sedan införde jag den benhårda principen att inte förså en enda växt som jag inte visste var den skulle planteras ut… Det har resulterat i en betydligt smidigare odlingssäsong.
Det är så mycket enklare att beräkna både fröåtgång, antal plantor och vad som ska sås senare under säsongen när det finns en bra planering. (Fördelen med att skriva ett blogginlägg om det är också att jag har planen i mobilen när jag står vid landet med alla påsar. 😉 Mycket praktiskt! 🙂 )
Under 2024 vägde vi för tredje året all skörd och hur det gick berättar jag utförligt om HÄR (240 kilo av över 100 sorters ätbart). Jag odlar enligt principen ”lite av varje på många olika ställen under hela året”. Varje år provar jag också några nya sorters grönsaker, men i år blir det något färre än normalt eftersom planen är att jag mest ska odla mina favoritgrönsaker och favoritsorter.
Så här kommer 2025 års odlingar att se ut:
I växthuset på fem kvadrat i sydvästläge blir det som vanligt högväxta körsbärstomater underplanterade med sallat. Årets tomatsorter blir: ‘Cheerio’, ‘Black Sweet Cherry’, ‘Fransk gul’, ‘Mei Wei’, ‘Indigo cherry drops’ och nykomlingen ‘Amethyst cream cherry’. Ska också odla melon ‘Sweet Granite’ som jag testade förra året. Den gav två små meloner, trots den svala försommaren, och de var riktigt goda.
I sydvästläge på lilla trädäcket, bredvid växthuset, får jordmandeln flytta in i två stora baljor. Den ska odlas i sand med mycket flytande gödning under säsongen och så hoppas jag kunna baka Nobeldessertens jordmandelkaka. Konditor Frida har väldigt snällt delat med sig av receptet när hon hörde att jag odlade jordmandel. 🙂
I sydvästläge på stora trädäcket, i de två höga pallkragarna som är nästan hundraprocentigt snigelfria, odlar jag sådant jag vill ha nära köket och som behöver lite extra tillsyn och vattning (regnvattenstunnorna står lämpligt nog strax bredvid).
I den ena pallkragen blir det en zuccininiplanta ‘Tonda Chiara di Toscana’ som ger runda frukter på runt halvkilot. Den får samsas med tidig skörd av sallat ‘Redder ruffled oak’ och ‘Little Gem’ samt palmkål ‘Nero di Toscana’. Lite kranskrage och isört ska jag också klämma in där.
I den andra pallkragen blir det haricot vertsbönan ‘Oxinel’ som får samsas med morot ‘Nantaise 2’ och ‘Royal Chantenay 3’. Allra först blir det dock en rejäl sådd av dill. Förra årets tidiga dillskörd under de små drivbänkarna var utan motstycke!
Innan vi kan så i pallkragarna behöver de tyvärr totalrenoveras eftersom brädorna håller på att ge upp… Därför siktar jag på aprilsådd i år, när vi bytt plankor och lagt tillbaka jorden igen.
På stora trädäcket blir det förstås också en massa tomater i stora murbruksbaljor. Dock inte fullt så många som 2024 när vi skördade inte mindre än 60 kilo tomater! Frysen är full med tomatsås och den lär räcka under 2025 också. Därför satsar jag på mina favoriter och färre i antal. Det ger ju å andra sidan möjligheten att odla annat.
I de tre stora runda baljorna blir det därför samodling i år. Sockerärt ‘Lokförare Bergfälts jätteärt’, tomat ‘Wapsipinicon’, ‘Cherny Mavr’ och Zolotoy Potek’, paprikorna ‘Ferenc Tender’, ‘Hungarian Buldog’ och ‘Candy Cane Love Chocolate’. Den sistnämnda blir i sommar F4-generation. Jag fortsätter att odla den för att till slut få fram rent frö och bli kvitt F1-problemet. Just den här sorten är så snygg med variegerat bladverk och randiga paprikor att jag ändå vill försöka. Ska också klämma in några basilikaplantor av ‘Genovese’ och ‘Gustosa’ i baljorna. Planen är att sockerärtorna som sås tidigt ska ha gett klart på högsommaren, lagom till att tomaterna behöver mer plats. Vi får se hur det går.
I enskilda krukor odlar jag tomaterna ‘Sapporo’, ‘Pixie Striped’, ‘Tumbling Tom Yellow’ och ‘Mini Parvola’. Den sistnämnda är ny, men jag fick smaka den hos en trädgårdsvän förra året. Pixie Striped överraskade 2024 med att vara först ut att mogna, trots att den inte såddes först och stod på friland! I år får den börja i växthuset och sedan fortsätta på trädäcket. Förhoppningen är riktigt tidig skörd.
I en kruka med spaljé odlar vi också gurkan ‘Baby’ som trivts bra i skyddat västerläge. Den ska också få bilda en gurkgardin inomhus redan tidigt i vår och förlänga gurksäsongen.
Vid den varma söderväggen bredvid poolen blir det även i år stora tomater, men bara ‘White Wonder’ och ‘Cornue des Andes’. Tomaterna samodlas med hjälmböna, tagetes och basilika. Hjälmbönan var en besvikelse 2024 då den på grund av den svala sommaren bara orkade blomma sent på hösten, precis innan frosten kom. Men odlarvänner har lyckats med den, så jag ger den ett nytt försök på ännu varmare plats. Hjälmbönans blommor, blad och bönskidor kan alla ätas (vissa efter upphettning). Sök på lab lab och hitta en spännande grönsak!
Utanför trädgårdsrummet, barnens före detta lekstuga, har jag en stor kruka med klätterställning i. Där trivs störböna ‘Neckargold’ och den får i år sällskap med sockerärt ‘Lokförare Bergfälts jätteärt’ (sådda senare än de som samodlas med tomaterna).
I den fyra kvadrat upphöjda Solrabatten på södersidan av huset blir det även i år grönsaker, men eftersom landet behöver ta en paus från lök och morötter gör dahliorna sitt återtåg där. De får i år sällskap av knölfänkål ‘Zefa Fino’, sommarblomman Amberboa ‘Desert Star’ och chilisorterna ‘Aji amarillo’, ‘Aji Mango’, ‘Aji Lilly Teolinda’ samt ‘Equador Purple’. Jag har alltid odlat chilin i kruka, men i år ska jag testa dem på friland i den soligaste upphöjda bädden. Innan chilin planteras ut får platsen ge en tidig rädisskörd av sorterna ‘Easter egg’, ‘Amethyst’, ‘Expo’ och ‘Fluo’. Det blir också en utplantering på sommaren av de rödbetor jag skördar till hösten. Sort oklar. Och bland dahliorna, på en riktigt bra plats, ska jag plantera en knöl av yacon som jag fått av en trädgårdsvän. De ätbara knölarna är supergoda, men plantan behöver tas upp på hösten, precis som dahliorna.
I den minsta upphöjda bädden på två kvadrat i söderläge får i år tre plantor av physalis samsas med potatisöken. I områdena mellan physalisen blir det Linnétagetes och morot ‘Golden Nuggets’. Jag räknar kallt med att ha hunnit skörda löken innan physalisen brer ut sig och detta är det land där morötterna skördas först. 2024 trodde jag inte det skulle bli någon vidare physalisskörd, de var så sena att mogna. Men i slutänden blev det 1,5 kilo mogna bär på två plantor! Och ett normalstort bär väger tre gram… Så 2025 så vill vi ha fler bär! Men plantorna är törstiga på både vatten och näring, så jag tänker att samplantering med lök borde kunna bli bra.
I sparrisbäddarna i söderläge samodlar jag sparrisen med remonterande röda jordgubbar. 2024 skördade vi nästan fyra kilo jordgubbar på de runt 20 plantorna, från maj till november. I år ska jag testa att odla palsternacka i mitten, mellan sparrisraderna. Kanske fungerar det att den har hunnit växa till sig lite lagom innan sparrisen växer på höjden och börjar skugga? Palsternackorna grodde inte alls 2024, vilket var riktigt irriterande. Jag lärde mig den hårda vägen att de fröna har riktigt kort grobarhet. Tidigt på våren bredsår jag också sallatsfrön i sparrisbäddarna, ofta fröslattar eller egenskördade fröer jag har över. Den sallat som vi inte gör åt går till kaniner och fåglar.
På husets östersida, i de fyra upphöjda odlingsbäddarna (som vardera är på fyra kvadrat) blir det: 1. Perenna grönsaker som fjällsyra, Ullungloka, sockerrot, svartrot, pimpinell ‘Salad Burnet’ med flera samt spontansådd dill. 2. Först trädgårdsmålla ‘Rubra’, sedan färskpotatis och efter potatisen är skördad rödbeta ‘Bulls Blood’, långa rädisan ‘Rose de paques’ och någon spenatsort. Kanske lite blodklöver också, om det är bar yta kvar. 3. Kållandet består i år av perenn grönkål, majrova ‘Snöboll’, kålrabbi ‘Delikatess Blauer’, rotselleri ‘Mars’ och så ska jag testa brysselkål igen, sort oklar. Kålen får sällskap av linaria ‘Northern Lights’ och Linnétagetes. Dessa olika grödor sås lite olika tid och överlappar delvis. 4. Här ska sommarsquashen ‘Costa Romanesco’ samsas med svart buskböna och persilja. Innan squash och bönor sätts ut blir det en tidig spenatskörd av ‘Early Giant’. I detta land sår jag också flera olika morötter i korta rader: sommarmorötterna ‘Long Orange’, ‘Nantaise 2’, ‘Yellowstone’, ‘Amviva’, ‘Rouge Long Sang’, Amsterdam Forcing’ samt vintermoroten ‘Flakke 2’. Jag har haft varierande erfarenhet av morotsorterna och ger samtliga ett år till för att utvärdera vilka jag ska satsa på hos oss framöver. Ja, ‘Flakke2’ och ‘Nantaise 2’ är bra, men de andra är jag inte sams med. Än.
Jordärtskockorna får i år flytta ut från den perenna bädden, de tar så mycket plats, fukt och skuggar övrigt. Dem sätter jag i en balja bredvid i stället. I en annan balja ska jag testa märgärtan ‘Mors Stora’. Den blev två meter hög och var lite svår att skörda i en av de upphöjda bäddarna… 🙂
Nedanför de upphöjda bäddarna växer också mâchen som rena ogräset i grusgången under vintermånaderna. Det är jättebra, för där blir den inte så jordig när det regnar vintertid. Godaste ogräset brukar jag säga!
I ena kompostfacket i sydöstläge brukar jag odla vintersquash, men i år ska jag prova att odla majs där i stället. Förra årets skörd av vintersquash blev ändå inte vad den brukade då mördarsniglarna var så många att jag fick sätta squashplantorna i krukor för att få ha dem i fred. Pumporna vägde ett kilo styck i stället för fyra på hösten… 😦 Men det finns kvar puré i frysen, så det gör inte något att det blir ett års paus.
Sedan har vi de lite udda platserna där jag klämmer in ätbara saker…
Någonstans på framsidan ska jag försöka plantera klätterbönan ‘Nybraaten’ som jag fått frö till av en odlarvän. Måste odla den på avstånd från övriga bönor om jag ska kunna ta sortäkta frö från den.
Jag ska också göra ett nytt försök med att få fröna till ostronblad att gro, om de gör det får vi se var jag kan klämma in de plantorna. Kanske vid stora dammen?
Sedan var det sommarblommorna…
Utöver dahliorna och några få andra är jag lite återhållsam med dem i år. Men självklart ska jag så solrosor någonstans. Min sort är nu så korsad mellan olika namnsorter, att jag inte riktigt vet vilka färger den får – men det gör inget. Den blommar fint i diverse olika kulörer.
Det blir också Törnrosas kjortel och fackelranka ‘Fresco Rose’ på några ställen där jag har behov av en klättrare.
Så, det var årets stora sålista. Och då har jag inte räknat upp de grönsaker som jag sår i back i växthuset till sensommaren för skörd nästa vinter… 😉 Det blir nog ett eget inlägg om det till sommaren i stället.
Det är dags att summera odlingsåret 2024 och som vanligt när jag går igenom mina anteckningar och matar in sifforna i excelfilen häpnar jag. Har jag verkligen odlat allt detta i vår trädgård?! Ja, det har jag *klappar mig stolt på axeln*. Odlandet slutar inte på hösten hos oss, utan pågår tolv månader om året.
240 kilo ätbart av drygt hundra olika sorter blev facit. Ett kvarts ton mat. Och då odlar jag inte ens i hela vår villaträdgård, här finns massor av prydnadsväxter också! Så potentialen är enorm om du som läser detta funderar på att börja odla, odla mer än vad du redan gör eller under fler månader av året. (Och för dig som bor i närheten av NÖ Skåne så föreläser jag om detta 18/2, mer info följer inom kort.)
2024 skördade vi 28 olika sorters bär, 17 olika örter/ätbara blommor, 31 olika sorters bladgrönt, 21 olika sorters grönsaker, sju olika sorters frukt och två olika sorters nötter. (Om du undrar över vad som är en ”sort”? Tomat räknas som en, men vinbär av olika färg som olika.)
Mitt odlingsintresse har funnits där sedan barnsben och har utvecklats för varje år, men tog ordentlig fart för fem år sedan när vi bestämde oss för att utnyttja trädgårdens fulla potential. Och jag vill börja med att skriva att jag varje säsong ”misslyckas” med ett antal grödor. Det gör alla som odlar. Jag sår för sent, glömmer vattna, sniglarna äter upp det nysatta, det blåser sönder, haglar, torkar eller något annat. Det är så det är. Det kallas erfarenhet.
Det fina med att odla är att vi får en ny chans varje år att börja om. Drömma oss bort till en framtid när allt är möjligt och inget har gått fel. Just nu när jag skriver det här ligger fröpåsarna i högar och odlingsplanen för 2025 håller på att ta form. Hur den ser ut ska jag berätta lite längre fram här på bloggen.
Jag älskar att längta. Har du glömt bort hur det är? Våga äta i säsong. Jag lovar, absolut ingenting slår den där första söta egenodlade jordgubben i maj. Och egenodlade tomater eller gurka ska vi inte prata om!
I januari skördade vi 0,7 kilo av bland annat inomhusodlade microgreens och groddar samt växthusodlad svartkål, pak choi och mizuna.
I februari skördade vi 0,7 kilo av bland annat inomhusodlade microgreens och groddar samt växthusodlade kålrabbiblad och utomhusodlad perenn grönkål och mâche.
I mars skördade vi 1,8 kilo av bland annat inomhusodlade microgreens och groddar samt växthus- och utomhusodlat bladgrönt som på bilden nedan: mâche, fjällsyra, kålrabbiblad, smultronbad, löparfetblad, kärleksört, perenn grönkål med mera.
I april skördade vi 0,5 kilo av bland annat växthus- och utomhusodlat bladgrönt som blandade asiatiska blad, rödbladig trädgårdsmålla, kålrabbiblad och de första sparrisarna.
I maj skördade vi 9,6 kilo av bland annat gurka, sparris, rädisor, bladgrönt, jordgubbar och inte mindre än ett halvt kilo (!) dill. Jag kommer aldrig mer att så dill på något annat sätt än i drivbänk! Det är den finaste dill jag någonsin odlat.
I juni skördade vi 8,2 kilo av bland annat sparris, gurka, morötter, jordgubbar och rabarber. Frukostyoghurten pryddes av jordgubbar, smultron och blåbärstry.
I juli skördade vi 39,3 kilo av bland annat bigarråer, surkörsbär, blåbär, krusbär, mullbär, smultron, jordgubbar, tayberry och vinbär av alla de färger…
… och grönsakssidan var inte sämre med kålrabbiblad, sallat, potatis, isört, potatislök, fänkål, sockerärtor, tomater, majrovor, gurka, strandkål… Juli är ett frossande i egenskördat, från morgon till kväll. Matplaneringen utgår från vad som är klart att skörda, för det mesta äts så färskt som möjligt. Följande tre bilder är skördekorgar från början, mitten och slutet av månaden.
I augusti skördade vi 57,3 kilo av bland annat blåbär, hösthallon, vinbär, isört, strandkål, bönor, tomater, gurka, plommon…. Och inte att förglömma, de söta goda persikorna från ‘Ice Peach’.
I september skördade vi 70,8 kilo av bland annat physalis, aronia, vindruvor, blåbär, hösthallon, rotselleri, morötter, kål i alla dess former, squash, pumpor, melon och päron.
Och så de sista tomaterna! 2024 var ett tomatår utan dess like. Både 2022 och 2023 skördade jag drygt 20 kilo tomater. 2024 hade jag ökat tomatodlingen med ett dussin plantor med biffar och pastatomater eftersom tomatsåsen i frysen tog slut långt innan sommaren. Eftersom jag bara odlar tåliga sorter spelade den svala försommaren inte så stor roll och resultatet blev över 60 (!) kilo tomater på hela säsongen. Man kan lugnt säga att frysen är full av tomatsås. 2025 behöver jag nog inte odla fullt så många stora tomater… 😉
I oktober skördade vi 43,5 kilo av bland annat vindruvor, körsbärskornell, physalis, hösthallon, morötter, potatis, rädisor, kvitten, äpplen och valnötter. Just valnötterna växer inte i vår egen trädgård, utan är vad jag kallar för ”vildplockade”. I byn där vi bor finns ett gammal träd på allmän mark och jag är inte ensam om att plocka där. 🙂 2024 års skörd blev rekordstor och nu har vi nötter för två år framåt.
I november skördade vi 6,1 kilo av bland annat fikon, kvitten, hösthallon, physalis, rödbetor, paprika, svartkål, isört och spenat. Frukostyoghurten kändes vissa dagar ganska lyxig och att äta i säsong ingalunda som något problem. 🙂
I december skördade vi 1,2 kilo av bland annat fikon, rädisor, vildsenap, mizuna, mâche, perenn grönkål och spenat. Att hösten var mild var inte bara av godo. På den perenna grönkålen hittade jag mördarsniglar vid liv efter att vi hade haft -10 grader en natt.
I december är det julstämning i växthuset. Där växer bladgrönsakerna jag sådde i början av september. Det var i senaste laget att så, men eftersom hösten var varm gick det. I backarna finns asiatiska blad, pak choi, mizuna, spenat med mera. I bästa fall har vi skörd av bladgrönt fram till i vår, växthuset fungerar lite som ett kylskåp.
Och för dig som är nyfiken på 2023 års skörd hittar du det inlägget HÄR och det om 2022 års skörd HÄR. I de inläggen står lite mer om var i trädgården vi odlar ätbart, listor över vad vi odlar med mera. Undrar du som läser här något, så fråga gärna i en kommentar. ❤
I många år har den enda gräsmattan i vår trädgård varit cirkeln på framsidan. Den som jag designade 2001, omgiven av frodiga planteringar på alla fyra sidorna (läs mer HÄR). Planteringarna fick en översyn 2022 (läs mer HÄR) och gjordes då ännu mer torktåliga än vad de redan var.
Tyvärr gick det ju inte att säga samma sak om gräsmattan.
Sedan torrsommaren 2018 har den varit brunbränd många veckor sommartid under tre av sex år. Så i slutet av 2023 fick jag nog. 2024 skulle bli året när den sista gräsmattan togs bort!
Frågan var bara vad jag skulle ersätta den med? När jag tog upp frågan på instagram med mina följare fick jag otroligt många förslag som omfattade precis allt mellan att bara låta cirkeln vara fylld av grus till att skapa en äng med vilda blommor.
Jag hade ju redan innan jag frågade en hel del egna idéer. I mina tankar hade jag landat i att gräset skulle ersättas av något som främjar biologisk mångfald, inte fick bli för högväxt och inte fick ta fokus allt för mycket från planteringarna runt om. I mina planer ingick något som är helt avgörande för biologisk mångfald…
Tidig vår 2024 gav jag bort vår gräsklippare till en vän som behövde en ny. Nu fanns ingen återvändo! 🙂 I maj kom min grävhjälp och lastade av fyra kubik singel och sten i olika dimensioner från grustaget några kilometer bort.
Sedan tog kranföraren, med hjälp av bilens skopa, sakta bort allt gräs och lite extra jord där dammen skulle ligga.
Ja, för det var ett dammlandskap (med en stengång runt om) som jag såg framför mig skulle ersätta gräsmattan!
Och hur gör man en bäck på en platt tomt? Genom att bygga den som en serie små avlånga dammar med tre centimeters fallhöjd mellan varje. Ja, det tog sin lilla tid att gräva dem och få fallet rätt! Tur vi har ett långt vattenpass.
Jag blandade vår lätta lerjord med vatten till en cementliknande tjock lervälling och byggde sedan vallarna runt smådammarna med den. När jorden hade torkat lite och ”satt sig” skrapade jag bort en del med en liten planteringsspade och ”skulpterade” kanterna. Jorden fick inte torka, så jag sprejade vatten med en pumpspruta då och då.
Vid varje övergång mellan bäckdammarna grävde jag ner cementplattor för att inte kanten och fallet ska ändras när duken väl ligger på plats.
Varje övergång gjordes först dubbelt så bred som den skulle vara. När den var nedskrapad till rätt fallhöjd grävdes halva bort från ena sidan, cementplattan sattes dit och ny ”lercement” lades på plats på andra sidan plattan. Sist tog jag bort jord på vardera sidan plattan så att det bara var cirka fem cm på var sida av cementplattan. På bilden ovan är övergångarna klara, på bilden nedan är de två närmaste halvklara.
När smådammarna var färdiggrävda lade vi ut geotextilduk. Eftersom vi nästan inte har någon sten alls i jorden och det inte heller var trädrötter i vägen använde vi ganska tunn geotextil. Den svarta var slut på dammfirman, men den syns ju ändå inte sedan.
Om det var klurigt att få till dammduken i ett enda stycke över alla de små bäckdammarna? Ja. Jag är glad att jag hade anlagt en mindre damm tidigare (den kan du läsa mer om HÄR).
Bäcklandskapet växte sakta fram och sedan blev det en torrperiod. Igen. Och då går det inte att gräva i lätt lerjord och forma några fina dammhyllor, för då faller jorden bara samman. Så jag planterade ut dammväxterna jag hade köpt på dammfirman i april och haft på tillväxt sedan dess i mina zinkbaljor. Grävandet av stora dammen fick vänta.
I augusti hade det äntligen regnat tillräckligt för att jag skulle kunna gräva stora dammen. Lilla fröken nyfiken, sonens katt Izumi, var förstås med varje dag och höll mig sällskap.
Dammen har en djupare del, en lika stor grund stranddel där fåglar kan bada, djur dricka och förhoppningsvis grodyngel kläckas. När dammen är full flödar vattnet över mot gången till. Den fylls på med regnvatten från hustaket och vi kan slussa vattnet vidare till dagvattnet om det skulle regna väldigt mycket + under vintern.
Vid sidan av bäckens smådammar finns både blötbäddar med rodgersia, olika ormbunkar, funkia och och annat fuktälskande som jag har svårt att ha på andra ställen i vår väldränerade trädgård. Jag gör bland annat ett nytt försök med solbrud som bara är ettårig hos oss på grund av att det blir för torrt.
Ut mot den nya gången finns också några väldränerade områden där suckelenter, stäppsalvior med mera är planterade. Några av växterna som växer i planteringarna runt cirkeln återfinns i de nya planteringarna för att skapa ett sammanhang.
I de nya ytorna vid sidan av dammen är det också planterat en mindre sorts rabarber, ‘Elmblitz’, strandkål och dagliljor. I de grusade ytorna ska jag plantera timjan och andra torktåliga växter. Förmodligen får smultron och lite annat ätbart också smyga sig in och lätta upp stenöknen en smula. På bilden nedan syns stranddelen på dammen, vattnet är lite grumligt eftersom jag precis har fyllt på med mer grus.
Och på tal om grus. All sten som ligger i vatten är avspolad och tvättad i svarta lökbackar ovanpå skottkärran (så vattnet kunde hällas av i en plantering).
Jag hade beställt en kubik vardera av natursingel i 0,5 cm, 1,5-2,0 cm, 4-8 cm och blandade stenar över 10 cm. (Det är inte singel och sten som är dyrt, utan hämtning och transport. En del blir säkert över, men kommer till användning på annat håll.)
Den minsta singelstorleken använde jag till stranddelen/planterade områden bredvid dammen, nästa storlek nere i dammen/bäcken, till gången och den grusade ytan bredvid dammen. Stenarna i olika storlek lades i och vid dammen (men alla är inte på plats ännu).
Lite i taget under sommaren har jag sedan gjort i ordning runt kanterna, limmat ihop de två dammdukarna, grävt ner slang till pumpen (som vi valde att inte köra igång denna säsong) och mycket annat.
Jag är inte klar, det återstår en hel del fixande med att dölja så mycket som möjligt av den svarta duken med sten, singel, trädstammar, pinnar, växter och annat.
Så istället för en brunbränd gräsmatta möts vi nu av detta när vi rundar huset och kommer ut på framsidan. Trädens spegeleffekt blev en bonus, den hade jag i ärlighetens namn inte funderat så mycket på innan.
Den vita slangen som i dagsläget syns väldigt väl kommer inte att göra det sedan. Det är en poolslang som vi hade över och använde till pumpen som ska stå nere i dammen och forsla vattnet till bäckens första lilla damm. Jag ska sy en tub av svart geotextil och dra över den, så lyser den inte i ögonen på samma sätt. Varför köpa något när det redan finns i gömmorna, om än i fel färg?
Plastlocket som syns precis bredvid slangen är locket till ett nedgrävt avloppsrör där sladden från pumpen till det nya elurtaget ska dras. För att det inte ska trilla ner skräp eller flytta in möss så har vi lock i vardera änden av röret.
Jag har inte mätt exakt hur stor dammen är, men cirkeln innanför den nya gången är sex meter i diameter. De djupaste ställena i den stora dammen är femtio cm. Eftersom vi har jordvärme ville jag inte gräva djupare än så. Vattendjupet på stranddelen kommer att variera beroende på hur mycket det regnar, på bilden ovan är det maxläge för vattnet.
Blir det en längre tids torka har vi 600 liter regnvatten i tunnorna vid huset som kan hjälpa till att fylla upp dammen. Regnvattnet fyller upp dem först, sedan rinner överskottet vidare till dammen via ett rör som mynnar ut vid bäckens första lilla damm.
Det här var 2024 års stora trädgårdsprojekt. Och förmodligen blir det 2025 års också. 😉 Jag återkommer längre fram och visar hur det blev, när det allra mesta är klart.
Det jag kan konstatera är att vi aldrig har haft så här många trollsländor i vår trädgård som 2024. På sensommaren fick jag också se en trollslända lägga ägg vid dammen. ❤ Koltrastarna och småfåglar badar redan för fullt i stranddelen. Nu ska jag bara fixa lite bra ytor till sandlevande insekter också.
Undrar du som läser över något? Bara fråga genom att lägga en kommentar. Gott Nytt År önskar jag er som följer mig på bloggen!
Vintern är här, om än inte de riktigt låga temperaturerna. Än. -10 har vi haft som minst, men just nu ligger det åter kring +-fem grader, det vill säga en helt normal skånsk vinter. Trädgården har gått in i det där bruna och vissna stadiet, om än med en del grönt från julrosblad, mossa och vintergröna ormbunkar.
I vår trädgård blommar det året runt, även om det är lite mer sparsmakat så här års. Min vinterfavorit dvärgcyklamen, Cyclamen coum, började blomma extra tidigt i år och har redan blommat i flera veckor. Den första blomman följs av allt fler och i vår blir det ett helt hav av cerise cyklamenblommor. Det är ganska förunderligt ändå att den orkar blomma i över fyra månader.
På annat håll avslöjar doften den vita tibasten, Daphne mezereum. Den har också blommat ett tag och kommer liksom dvärgcyklamen att hålla ut länge än. Ovanför den sväller knopparna i praktmagnolian och lovar en annan, mer överdådig blomning, tids nog.
Även vissna blommor kan vara en prydnad i en vinterträdgård! Den nästan svarta stockrosen, vars frön jag plockade vid ett slott i Frankrike för många år sedan, har gett upp och toppen hänger nedåt med de sista tappra blommorna kvar.
Praktklocka, Platycodon grandiflorus, har riktigt snygga frökapslar som får sitta kvar över vintern som prydnad.
Solhattarnas fröställningar har börjat bli fågelmat. Vi matar sällan småfåglarna, de får äta av de frön som finns naturligt i trädgården i stället och vi har många fåglar på besök som förser sig.
Just nu håller koltrastarna på att kalasa på de sista rönnbären. Bären i Ullungrönnen ‘Dodong’ är redan slut, nu är det Carmencitarönnens tur. I år har jag inte sett till några sidensvansar än, men de brukar komma på besök de också.
Någon som däremot har kommit på besök är hackspetten! Den hittar många godsaker i vårt ”rosenträd”, det döda gamla plommonträdet. Vi har lämnat kvar nästan fyra meter höga stammar och förra året började hackspetten komma på besök. Den här gången var den kvar en lång stund och jag hade turen att få syn på den, trädet syns från vårt köksfönster. För några år sedan planterade jag klängrosen ‘Rambling Rector’ och den har nu börjat ta för sig och haka fast sina vassa stora taggar runt de gamla stammarna.
Bland det gröna i trädgården finns vintertry, Lonicera henryi, en typ av kaprifol vars blad behåller färgen året om. Blommar på sommaren med ganska små blommor, men de drar många pollinerare. Hos oss svingar den sig ett par meter upp i ginnalalönnens stammar vid dammen. Bollarna till vänster är thuja ‘Little Giant’ som jag har stammat upp och bollklippt topparna på när buskarna blev för stora.
Myrtentörel, Euphorbia myrsinites, är också grön och fin året om och är extra uppskattad så här års i allt det bruna. Den vackra stammen hör till klotrobinan.
Fast brunt kan ju vara snyggt också! Som Miscanthus sinensis ‘Morning Light’ vars långa strån har eleganta böjar. I bakgrunden syns kopparlönnen, Acer griseum.
Eller hortensian ‘Wim’s Red’ vars blommor numera har lämnat det röda stadiet bakom sig och i stället är vackert bruna.
På annat håll i trädgården finns det växter som har tjuvstartat våren. Det lönar sig att plantera ut vårblommor i kruka. Den här lila vivan, oklart exakt vilket släkte eller sort, får alltid knoppar så här års och är bland de första att slå ut till våren.
Apriltryn ‘Winter Beauty’ är också redo den dagen våren kommer, men innan dess är det dags för flera månader av vinter. Tid för vila och återhämtning, läsa trädgårdsböcker och göra upp listor på vilka perenner som ska kallsås och vad som ska odlas 2025… Nu, innan nästa säsong börjar på riktigt, är ju precis allt möjligt. 😉
Dags att öppna trädgården för besök igen! Lördag 25:e maj klockan 11-12 är ni välkomna hit. Vi finns i Näsum, NÖ Skåne, och adress med mera info hittar du HÄR.
Ja, det är kort med en timme, men att vi håller öppet den dagen beror på att jag är med och arrangerar en växtförsäljning i byn på förmiddagen. Den som vill köpa kan göra det på gräsplanen i korsningen Linnavångsvägen/Kyrkvägen. Säljare handlar av varandra klockan 09.30-10.00, allmänheten handlar klockan 10-11. Ingen föranmälan, ingen avgift. Både trädgårdsväxter och ätbart är välkommet. 🙂
Så varmt välkommen både till växtförsäljning och öppen trädgård i försommarskrud! De här fotona är tagna kring den 25:e maj andra år, så låt oss hoppas på fint väder.
Välkommen att titta på julrosor och andra tidiga vårblommor klockan 13-15.
Adress och närmaste hållplats för dig som vill åka kollektivt hittar du HÄR. Observera att trädgården inte är framkomlig för barnvagn, rullstol eller rullator pga smala grusgångar. Hundar får stanna utanför då våra papegojor blir rädda för främmande djur.
Det blir fler öppen trädgård under året plus så klart Tusen Trädgårdar 30 juni.
Sedan 2011 byter vår familj bostad på semestern. Vi lånar en annan familjs hus eller lägenhet och de lånar vårt hus. Jag brukar säga att alla som hör det här snabbt delas upp i två grupper:
Det skulle jag aldrig kunna göra, säger grupp ett (som oftast inte har bekymmer med att sova i sängar som någon annan har sovit i på ett hotell…) medan grupp två nyfiket vill veta mer (inte minst vad som har gått fel).
Ibland brukar reaktionen också bli: det skulle jag aldrig våga! Jag brukar kontra med att själv skulle jag aldrig våga lämna vårt hus obebott i flera veckor. Vi har ju gratis husvakt och någon som håller koll på att allt är som det ska! 🙂 Huset ovan är ett franskt stenhus från 1400-talet (!) som varsamt renoverats. Familjen älskade som vi att laga mat, så båda parter var nöjda med att komma till hus med välutrustade kök.
Skörd i en fransk trädgård 2017: färska fikon, tomater, bönor och björnbär. Mums!
Så: vad har gått fel? Inte mycket. Det värsta var en familj som efter ett strömavbrott skulle stänga av ”pipet” på extrafrysen i förrådet och lyckades stänga av frysen… Inte så kul när vi kom hem tre veckor senare. Men frånsett det har allt gått bra. Åtskilliga gånger har jag fått skördehjälp av gulliga familjer som har fryst in blåbär eller plommon de inte har hunnit med att äta.
Däremot strular alltid tekniska saker i ett hus när någon annan ska bo där, det är det lika bra att ställa in sig på det. I vår pärm med en guide till huset har vi därför listat hur alla system återstartas och vad som kan gå fel. Själva råkade vi vid ett byte ut för en grind till utfarten som vägrade öppna sig. Det löste sig efter att vi hade brutit strömmen och återstartat systemet. Familjen hade bott där i många år och aldrig råkat ut för det själva.
För oss började byta hus-äventyret med att jag som gammal au pair visste hur många bra tips du kan få av de som bor på en ort, jämfört med en turistbyrå eller olika sidor på nätet. 2011 drog vi till Loiredalen i Frankrike i två veckor och hade en fantastisk semester.
För en fyraåring kan lyckan vara ett lekhus i trädgården. Vår yngsta under första utbytet.
Ett av de starkaste minnena är de två sista dagarna på den semestern. Det strilregnade. Timme efter timme. Första dagen städade vi huset och förberedde avfärden. Nästa dag slappade vi i lugn och ro till ljudet av regn. Sonen spelade dataspel, döttrarna lekte med barnens leksaker, maken löste korsord och själv låg i innehängmattan med en bok i ena handen och en drink i den andra. Allt medan maken och jag sa: tänk om vi hade bott på motell dessa två dagar! Barnen hade bråkat så där som bara syskon kan och vi vuxna hade suttit där uttråkade.
Sedan ska vi inte sticka under stol med den ekonomiska biten av husbyten. Jag läste nyligen ett resereportage från London. Det ”prisvärda” hotellet mitt i smeten som de lyfte fram kostade 4700 kronor natten. För två. I februari. Jag vet inte hur det är med er som läser det här inlägget, men att betala astronomiska summor för att få sova går emot mina principer. När vi byter hus gör vi det gratis (eller så gott som, medlemsavgiften kostar cirka tusen kronor per år). Det innebär att vi i stället kan lägga lite mer pengar på inträden, god mat och upplevelser. Vi behöver inte småsnåla utan kan med gott samvete köpa glass i stora lass eller gå ut på en dyrare restaurang om vi känner för det. Det ger oss frihet.
I huset ovan bodde vi gratis tre veckor 2015. Det låg i södra London, tjugo minuter med pendeltåg till Waterloo Station.
Den hållbara biten av att byta hus är att båda familjerna hamnar rakt in i lokalekonomin. Vi handlar mat i den lokala affären, besöker gärna lokala marknader och mathantverkare som finns i vår närhet. Som vid senaste utbytet (ja, det var i Frankrike igen), där vi besökte den lokala pizzavagnen som stannade till på gatan en dag i veckan. Supergott! Vi hoppar också över flyget när vi semestrar, det finns gott om spännande resmål som lätt nås med tåg eller bil.
För oss som har husdjur och trädgård är också husbytet själva premissen för att vi ska kunna åka på långsemester. Vi har ju någon som tar in posten, vattnar tomaterna och matar husdjuren. Och även om vi ibland kan ha dåligt samvete över att våra utbytesfamiljer ”måste” göra så mycket när de bor i vårt hus brukar familjerna efteråt prata lyriskt om bytet. En fransk mamma beskrev det som att ”vi bodde i Edens lustgård där det fanns bär och grönsaker att äta överallt och det var fullt med gulliga djur att klappa”.
Om vi har tur, och det brukar vi se till att ha, så finns det minst en gullig katt att gosa med för oss också. Den här kissen var utbyteskatten 2023. Vi blev kompisar redan första kvällen.
När våra barn var yngre var husbyte det bästa de visste: hur mycket ”nya” leksaker som helst att leka med och filmer att titta på. När de blev äldre var fritt wifi i huset viktigare och numera har de som unga vuxna fullt upp med att ta sig ut på egna äventyr i samhället där vi byter hus.
När vi åker på semester diskuterar vi alltid, hela familjen, vad vi vill uppleva den här gången. Alla har ansvaret att leta på nätet eller fråga utbytesfamiljen om tips och råd. Äventyrsparker, klätterparker och bra badplatser brukar ligga högt på ungdomarnas lista, historia och kultur högt på makens och trädgårdar och plantskolor högt på min. Sedan jämkar vi ihop det. När barnen var yngre och inte kunde vara kvar själva i huset hade vi ”barnens dag”, mammas dag” och ”pappas dag” där vi fick lägga upp programmet och resten fick hänga på. Ibland åkte maken på en sak och jag på en annan och barnen fick hänga med på det de tyckte var roligast. Alla fick ut det de ville av semestern och var nöjda.
2023 besökte vi, på vår utbytesfamiljs rekommendation, den här privatträdgården. Den var helt fantastisk med en art- och sortrikedom som rörde en trädgårdsamatör till tårar.
Genom åren har vi fått så mycket tillbaka av våra utbytesfamiljer. Gulliga tackkort, lokalt vin, biljetter till Legoland, grönsaksfröer (ja, vi lyckades byta med en familj där pappan jobbade på en av Frankrikes största fröfirmor! 🙂 )… Och ibland har det dykt upp ett kort eller en present i posten långt efteråt från en familj som har tänkt på oss. Vi har vid mer än ett tillfälle hjälpt familjer med trädgårdsplanering och odlingsrelaterade frågor. Att dela kunskap hör också till, för den som är öppen för det.
Slutligen, vilken sajt ska du välja? Det är upp till dig. Vi gick med i Intervac som har funnits sedan 1950-talet och har en lokal representant i varje land, det kändes tryggt. Du kan som ickemedlem söka efter byten, men ser inte alla foton/kontaktuppgifter förrän du är inloggad.
För dig som vill läsa ännu mer om hur det är att byta hus så skriv jag ett inlägg 2017 där jag tar upp lite andra saker, så läs gärna det också. HÄR hittar du det. Och har du frågor kan du skriva en kommentar eller kontakta mig via kontaktformuläret här på bloggen.
Kristinas oas 