Gröna taket växer fram

Bild

Kommer ni ihåg den här? En back med fetbladsväxter till det kommande gröna taket på nya trädgårdsboden.fetbladsväxter 1

Nu har jag delat isär plantorna i smådelar och planterat i brätten. Många nya plantor blev det, runt 260 stycken! Hoppas de flesta rotar sig och växer duktigt till nästa år, så de räcker att fylla taket med. För närvarande står brättena i den upphöjda odlingslådan med potatis (som snart är tömd), får se var jag ska ställa dem i vinter. Ett steg närmare gröna taket!

grönt tak småplantor 1

grönt tak småplantor 2

Så här kan ett grönt tak se ut, den här lilla lekstugan finns i en trädgård jag besökte för ett tag sedan. Det växer ”bara” taklökar på det taket, jag vill ju ha flera olika sorters fetblad, men ni kan se lite hur det kan se ut. Har tänkt sätta botaniska krokusklökar och timjan också på taket.grönt tak stuga 1 grönt tak stuga 2

Vallmofrossa och skördetid

Bild

Nu märks det verkligen att trädgården går in i en ny, mognare, fas rent bokstavligt talat. I Bärlandet har vi plockat rent buskarna med röda krusbär, röda och vita vinbär. De ligger nu i frysen och väntar på att kokas till god blandsaft någon gång i vinter.krusbär 1
E hjälper till att plocka krusbären.

De gula hallonen dignar på sina grenar. De är så söta och goda, men faller tyvärr närmast samman när man plockar dem, så bäst är att stoppa dem i munnen direkt. Och det gör jag så gärna! De mognar vanligtvis en-två veckor före de röda, men just nu är de röda också på gång.
gula hallon

I Trädgårdslandet plockar vi krispiga salladsärtor, morötter, sallad och nypotatis. Om det blir något av prydnadspumporna vete sjutton, men se på sockermajsen! Vilka grönsaker vi odlar varierar lite år från år, men potatis, morötter och sockerärtor blir det alltid. Förra året provade vi sockermajs för första gången och med tanke på den usla sommaren och att det ändå blev 1-2 kolvar per planta i skörd kan det ju bara bli bättre, tänkte jag, och satte i år igen.Trädgårdslandet

Mot den soliga söderväggen vid Stora trädäcket klänger gurkorna uppåt i sitt nät, vi har skördat ett halvdussin gurkor så här långt och fler lär det bli. För någon dag sedan visade den första tomaten färg också. I år har jag förutom de två krukorna med körsbärstomaten ‘Tiny Tim’ även två busktomater av okänd sort som L sått i skolan. Längst ut i raden växer en psysalisplanta och några krukor med basilika.gurka o tomater

Vi har skördat det allra första amerikanska blåbäret också – de kan vara ganska stora (de största är runt 1,5 cm i diameter)…blåbär 1

I rabatterna blommar de ettåriga vallmosorterna just nu för fullt. Den här lila i Pionrabatten är en favorit, den matchar den rosalila isopen, veronikan och riddarsporrarna perfekt i färg!lila vallmo 1 lila vallmo 2

Men ljuvligast är nog ändå den här söta vallmon som växer i Sparrislanden. Fröna kommer ursprungligen från en engelsk fröpåse, sådda för många år sedan och sedan dess lever de kvar både där jag vill och inte vill ha dem… Ja, ni vet hur det är. Bleka pasteller i vitt, rosa och ljusviolett fladdrar i vinden och gör sparrisens lufta matta sällskap.
sparris o vallmo

Det surrar på alla håll

Bild

Vi gillar insekter i vår trädgård och försöker underlätta för dem att leva där. Det händer att jag gräver upp brännässlor som kommer upp i rabatten och återplanterar dem inne i häggmispelhäcken – annars blir det ju inga nässelfjärilar! Vi har valt att odla många växter som gillas av fjärilar, bin och humlor. På olika platser finns det också fat med vatten där insekter kan landa på en sten och dricka. På Stora trädäcket har vi en zinkbalja med vattenväxter, där brukar även vår katt lapa vatten, av någon underlig anledning föredrar han det framför det rena i de fyllda vattenkannorna!

I dag när jag gick runt på en fotograferingsrunda surrade det på alla håll och kanter.

humla 6
Bi i den rosa isopen…humla 7
.
.. och så iväg till nästa blomma!

Varma parakiter duschar

Bild

Även fåglar bli varma när solen gassar och termometern har passerat 25 grader för länge sedan. För att svalka ner dem sätter vi igång vattenspridaren uppe på voljärtaket. Åh, så skönt det är med en svalkande dusch, tycker kungsparakiterna Ferdinand (rött huvud) och Isabella (grönt huvud). Efteråt sitter de på sittpinnen och vilar med stjärtfjädrarna utspända för att torka. papegojor badar 2

papegojor badar 3

papegojor badar 4

papegojor badar 1

papegojor badar 5

Att gjuta tråg i hypertufa ~ guide steg för steg

Bild

Det här blir ett lååångt inlägg, men jag vet att det finns intresse för att gjuta hypertufa, så här kommer en guide med steg för steg-beskrivning av hur vi gjorde. (Längst ner hittar du uppdateringar om hur trågen har åldrats och hur de har hållit i väder och vind).9 maj 14 hypertufatråg Maj 2014: Efter plantering. (Sortetiketterna ska tas bort, måste bara dokumentera vad som är vad först.) hypertufa 9 Juli 2013: Mina tre färdiga tråg i hypertufa, bilden är tagen efter tio dagars härdning. Juli 2013. Tanken på att gjuta tråg i hypertufa har funnits där ett tag. Min mamma och jag kom överens om att prova på det tillsammans. Trågen ska jag ha vid ingången på norrsidan och odla lite småväxter, alpiner, i är det tänkt.

Hypertufa är cement uppblandat med sand, torv och vatten. Blandningen är något lättare viktmässigt än ren cement och så är bonusen att hypertufatråg med tiden får fin moss/algpåväxt och nästan ser ut som ”riktiga” stentråg.

Hur gör man då? Jag hittade en bra guide här och vi använde oss av deras förslag att klä in frigolitlådor med kycklingnät för att få både lättare och isolerade tråg. Skönt att slippa bök med att bygga formar! Vill man bestämma hur trågen ska se ut själv kan man läsa här hur man gör formar i frigolit. Där står också mer vad man ska göra efteråt för att härda trågen. Frigolitlådor kan man bland annat få tag på hos fiskhandlaren eller zoobutiken, ibland mot en mindre pantsumma. Nu hade jag turen att få ett flertal lådor i olika storlekar gratis av min fiskhandlare. Det man behöver ha hemma är:

  • Byggplast som underlag där man håller till. Plasten bör vara stor nog att både blanda till hypertufan på och hysa dina färdiga tråg. Du behöver också ha plast att lägga över de färdiga trågen så de får brinna (härda) långsamt.
  • Murarslev (om du har eller kan låna av någon. En liten planteringsspade kan också duga).
  • Spade/skyffel att blanda hypertufan med. Vi använde en gammal snöskyffel med kort skaft som gav bra kraft när den tunga massan skulle blandas.
  • Frigolitlådor
  • Kycklingnät (det går åt mer än du tror, så köp inte för lite!)
  • Avbitartång (att klippa nätet med)
  • Cement
  • Grov sand (sättsand, ca 1-8 mm)
  • Ogödslad torv (utan stora klumpar, siktas helst!)
  • Gummihandskar (cement och hudkontakt är ingen bra idé)

Börja med att lägga ut plasten, lägg ut stenar i hörnen så den ligger still. Ställ ut frigolitlådorna, gör ett par dräneringshål i botten (jag använde ett maskrosjärn att peta hål med) och klä lådorna med kycklingnät. Vi kom fram till att det var lättast att ”jacka ur” för hörnen då det blev för tjockt med allt nät som skulle vikas där. Gör alla lådor klara på en gång (medan du har utrymmet på den rena plasten att rulla ut nätet). hypertufa 5 Frigolitlådorna klädda med kycklingnät. Mina tre stora till vänster och min mammas mindre till höger. hypertufa 4 Glöm inte göra dräneringshål!

Nu är det dags att blanda ihop hypertufan. Vi blandade en halv säck med cement, lika mycket grus och nästan dubbelt så mycket finfördelad torv. Det är svårt att avgöra mängd eftersom torven är fluffig… Blanda alla de torra ingredienserna på plasten tills de är välblandade. Tillsätt vatten lite i taget, blanda om med skyffeln. Det är tungt och jobbigt! När massan är tjock nog att forma i handen, men ändå är fuktig, är den lagom. Den ska alltså inte vara smulig och heller inte rinnig. Om blandningen blir för lös, lugn, den torkar upp efter en stund (och var blandningen lagom från början, ja, då kan man behöva blanda i mer vatten).

 

Blanda samman torv, grov sand och cement först och blanda sedan i vattnet.

Nu kommer den roliga biten. Klä lådorna med geggan! Ett tips är att börja med den minsta och därmed lättaste lådan! Början med att lägga ett ca 2 cm tjock lager på botten. Försök få det att fästa i kycklingnätet. Sedan kommer ett lite bökigt moment: vända tråget på rätt köl utan att botten trillar av. Låt mig säga att vissa vändningar gick bättre än andra… Trillar det av är det bara att börja om och försöka på nytt.

Jag ställde mig sedan i lådan för att trycka ihop botten och lådan mot plasten, har du små lådor är det ju bara att trycka med handen. Kontrollera att dräneringshålen är okej. Nu kommer nästa tricksiga del. Klä sidorna. Det gäller att få in hypertufan innanför kycklingnätet och sedan klabba på även på utsidan av nätet och få detta att bilda en snygg, lagom tjock, vägg. Övning ger färdighet! Och sedan så klabbar man på mer massa på ovankanten och ca 5 cm ner på insidan. hypertufa 6 Se till att blandningen fäster kring nätet ordentligt.

Sedan är det bara att repetera tills alla trågen är klara! Försök få en omgång hypertufa att räcka till samma tråg, risken är att du får olika färg annars om du fortsätter med en ny omgång sedan. Den hypertufa vi fick ”över” och som inte räckte till ett nytt tråg la vi som botten, huvudsaken är ju att sidorna som syns blir lika. När trågen är klara kan man även tillverka stenar i hypertufa, att ha som dekoration i planteringarna i trågen så småningom. Men själva planteringen dröjer.

Hypertufa bränner lååångsamt! Flytta inte trågen förrän efter en vecka eller två. Vill man kan man skrapa utsidorna och få hypertufan att se ut som sten med mejselspår. Vattna hypertufatrågen igen efter 1-2 veckor och täck sedan åter med plast under en månad. Låt dem sedan stå utan plast och utsättas för väder och vind. Jag planerar inte att plantera i trågen förrän nästa vår, men jag lägger nog i sanden och gruset jag ska odla i redan i år.

Jag gjorde tre tråg i olika storlekar. Två av dem bestod av en låda placerad ovanpå en annan där jag hade hackat loss den övre lådans botten. Kycklingnätet höll ihop dem och  de stora lådorna hade också ett ”spår” i kanten som gjorde att de inte halkade iväg. Jag rekommenderar dock inte att göra riktigt så stora och höga tråg som det största, det var väldigt svårt att få hypertufan att fästa på sidorna, den trillade loss flera gånger, både av sin egen tyngd och när kycklingnätet ”svajade” när jag klabbade på mer hypertufa… Lyckades till slut få det att fästa, men det återstår att se om den klarar vintern utan att sprängas sönder… hypertufa 7 Största tråget, har ställt 10-liters vattenkannan bredvid som storleksjämförelse. Det återstår att se om detta stora tråg klarar vintern utan att spricka.

Allt som allt tog det en dag, med avbrott för lunch och fika, att göra trågen. Min mamma gjorde flera små tråg och jag tre större. Totalt gjorde vi av med nästan hela 10-metersrullen med kycklingnät, två säckar cement, lika mycket sand och 3-5 säckar med torv (kommer tyvärr inte ihåg hur många). Efter 10 dagar har jag nu ställt trågen på plats, vattnat dem och åter täckt med plast. De höll att flytta! Så här ser hypertufan ut som torkad (efter tio dagar). hypertufa 8 Vill du se vad andra har gjutit i cement kan du ta en titt här, det är bloggen Bettinas blad som samlar länkar om olika former av gjutning.

Uppdatering mars 2014: alla tre trågen har klarat första vintern fint utan skador. De har stått helt oskyddat och fyllts med snö, fryst och töat.

Uppdatering april 2014: så här ser trågen ut när de fyllts med sättsand/grus och lite dekorstenar från lokala grustaget. Trågen har redan börjat bli gröna på utsidan.12 april 14 hypertufa

Uppdatering maj 2015: Här kan du läsa om hur trågen ser ut efter två år.

Uppdatering våren 2017: Trågen har vittrat lite varje vinter, men efter den eländiga vintern 2016-17 med regn och minusgrader i flera omgångar gav trågen upp rejält. Största problemet var att vi inte siktade torven tillräckligt. De 5-10 mm små torvklumparna har sprängt loss bit efter bit av hypertufan när de först sugit åt sig vatten och sedan utvidgats när det har frusit. 😦 Trågen håller fortfarande ihop utan problem, men på ett av dem har frigoliten nu blottas. Kan inte nog poängtera vikten av att sikta torven noggrant!

 

Vilka är era finaste skära blommor?

Bild

I höst (eller möjligen tidig vår) ska vi göra om i Bärlandet inför rivningen av gamla trädgårdsboden och byggandet av den nya. Eftersom nya boden blir större kommer min Skära rabatt att bli pytteliten. Därför får den flytta tvärs över gången och bli dubbelt så stor som nuvarande. Mycket bättre lösning, eller hur? 😉 Helt plötsligt kan jag alltså frossa i fler skära blommor! (Alla trädgårdens skära blommor är nämligen förvisade till detta område – där syns inte det varmorange teglet på bostadshuset, bara garagets ljust gula träfasad.)

skär zinnia
Det här är nyansen jag letar efter. Både ljusare och mörkare går förstås alldeles utmärkt.

Nu skulle jag vilja ha lite tips på snygga skära blommor som ni kan rekommendera. Jag vill gärna ha någon ros och klematis i bakkanten också, vi ska bygga en spaljévägg som de kan ha stöd av. Nya Skära rabatten borde ha plats för lite lökväxter av alla de slag också. Jag kan förstås botanisera i närmaste plantskola, men personliga tips är mycket roligare! Så jag gör en efterlysning här och ser om jag kanske får några växttips jag inte har tänkt på.

I rabatten finns bland annat dessa skära blommor i nuläget: pion, daglilja, sköldpaddsört, höstflox, rosenmynta, drakmynta med mera.

På besök hos en roskung

Bild

Ros-Erik

För ett litet tag sedan var jag på trädgårdsbesök hos Ros-Erik i Åhus. De stora regnmolnen höll sig borta medan jag var där och det gick fint att njuta av överflödet av rosor, planterade både inne i trädgården och vid stadsmuren utanför.

I rabatterna var det fullt av fina vattenbad, tre meter höga stäppliljor (imponerande!) och rosor i alla de färger. Jag har inte namnen på de flesta rosorna tyvärr, men ni får njuta av rosprakten ändå. Att det blev rosor för Erik har sin speciella historia. När han och hustrun flyttade till Åhus sa alla att det inte gick att odla rosor i sandjorden där. Klart man måste prova då! Och det gick alldeles utmärkt. Nu finns det runt 130 olika rosor, ett antal pioner, klematis med mera i trädgården.

Ros-Erik 12 Ros-Erik 15 Ros-Erik 14 Ros-Erik 10 Ros-Erik 7 Ros-Erik 6

(Och skulle någon av er känna igen någon av rosorna så blir jag superglad för ett namn eller två i en kommentar. Håll markören över bilden så ser du att jag har numrerat dem.)

”Nya” rosenrabatten klar

Bild

Semester = extratid. En bra ingrediens när man ger sig i kast med att gräva upp en större rabatt totalt och börja om från början.

Rosenrabatten före

Här är Rosenrabatten ut mot gatan innan jag satte spaden i den. Där växer fina Austinrosor (ser ni de där små pyttiga resterna???), kaukasiskt fetblad (jajamensan, det har tagit över rejält), lilablå linnaria (var då? Verkar ha gått ut helt i år. Tack för det fetbladet), honungslök (mycket pålitlig lökväxt), låg och hög iris germanica samt en massa tulpaner och krokus (snälla låt mig hitta er i jorden!)

Så här såg det ut en timme senare…. Jag har fått upp en massa fetblad. En del skänktes bort till andra trädgårdsvänner, men majoriteten hamnade i sopsäck. Vi ska bara ha kvar två cirklar med fetblad under Carmencitarönnen och kopparlönnen.

Rosenrabatten uppgrävd

Och så här såg det ut en vecka senare när allt äntligen var klart. (Jag höll ju på med en del annat under veckan också… Tillverkade kärl i hypertufa bland annat, det blir det mer om en annan dag). Jag är så väldigt trött på att gräva, min rygg gillade inte de där sex halvmeterdjupa hålen till rosorna…

Roserabatten efter

De gamla Austinrosrona är planterade till vänster i kanten på nya magnoliarabatten, fetbladet under Carmencitarönnen ska hyfsas till lite mer i formen, och sedan följer nya Rosenrabatten med sex Austinrosor, stäppsalvia ‘Caradonna’ Penstemon ‘Delfts blue riding hood’, låga och höga orange iris germanica, honungslöken är kvar i bakkant och i framkant av rabatten är 9-10 lökkorgar med tulpanlökar och krokuslökar nergrävda. De får vara i korg ett år så jag ser att färgerna och blandningarna blev okej, har ju ingen aning hur ”blandningen” blev vid återplanteringen. Nu är det bara att vänta och se hur de kraftiga rosplantorna klarar vintern. Förhoppningsvis bättre än de gamla i alla fall, nu när de ska få regelbunden vattning tack vare den nedgrävda droppslangen.

Var gör man av all jord som skulle väck ur rabatten då? Ja, vi tog beslutet att ”dressa” gräsmattan lite med en del av den. Den var ju synnerligen ojämn efter förra höstens borreangrepp och nysådd. Nu har vi jämnat till den hjälpligt, gödslat och vattnat. Förhoppningen är att den snart ska vara fin igen.

Roserabatten efter 3
Rosor, penstemon och  stäppsalvia. Rosorna är inte riktigt nedgrävda hela vägen ännu. Den sista biten gör jag i höst när jag kupar upp runt dem. ville inte begrava dem helt… De hamnade ju ganska långt ner när de skulle ner på rätt djup från att ha varit krukodlade!

Roserabatten efter 2

Väx, lilla lök, väx!

Bild

Var på trädgårdsbesök hos Mimi som har en trädgård fullproppad med växter av de mest skiftande slag, den gemensamma nämnaren är att de alla är något utöver det vanliga. Ska visa mer från hennes underbara trädgård vid senare tillfälle.

Som ett orange utropstecken i en av planteringarna stod den här underbara liljan, lilium ‘Orange marmelade’, där.lilium orange marmeladeMörkt orange blommor och svagt lilatonade stjälkar. Så snygg, så snygg! Lycka är att då få frågan: vill du ha en liten lök? OM jag ville! Nu har jag planterat två små lökar i nya Magnoliarabatten, ‘Orange marmelade’ kommer förhoppningsvis att matcha kniphofian ‘First Sunrise’ jättesnyggt.

Och några timmar senare läser jag ett reportage i Allt om trädgård om Ulf Nordfjells trädgård på Chelsea. Gissa vilken lilja som användes där? Jep, ‘Orange marmelade’. Inte bara jag som tyckte den var supersnygg.

Första och sista

Bild

Det märks att försommaren är inne på sluttampen och att vi går in i högsommaren nu. Det är dags att njuta av de allra, allra sista pionerna…sista pionerna 1
Underbara doftpioner fyller köket med väldoft. Den blå glasskålen passar så fint ihop med farmors broderade sommarduk (som ligger under en skyddande plastduk).
sista pionerna 2 sista pionerna 3 sista pionerna 4

Men samtidigt är det dags att börja njuta av egna nypotatisar och de första lillfingertjocka morötterna…första färskpotatisen 1
Årets potatissort blev ‘Minerva’ och den var precis lagom stor två månader efter att vi satte den i Trädgårdslandet.
morötter vita gula orange

Moroten ‘Rainbow’. Jättegod, alla färger, den vita tyckte vi var allra sötast i smaken.