Etikettarkiv: odlingsbäddar

Odla ätbart 2025 – favoriternas år

Bild

6

Det är dags att fundera på hur odlandet ska se ut under 2025. För tre år sedan införde jag den benhårda principen att inte förså en enda växt som jag inte visste var den skulle planteras ut… Det har resulterat i en betydligt smidigare odlingssäsong.

Det är så mycket enklare att beräkna både fröåtgång, antal plantor och vad som ska sås senare under säsongen när det finns en bra planering. (Fördelen med att skriva ett blogginlägg om det är också att jag har planen i mobilen när jag står vid landet med alla påsar. 😉 Mycket praktiskt! 🙂 )

Under 2024 vägde vi för tredje året all skörd och hur det gick berättar jag utförligt om HÄR (240 kilo av över 100 sorters ätbart). Jag odlar enligt principen ”lite av varje på många olika ställen under hela året”. Varje år provar jag också några nya sorters grönsaker, men i år blir det något färre än normalt eftersom planen är att jag mest ska odla mina favoritgrönsaker och favoritsorter.

Så här kommer 2025 års odlingar att se ut:

I växthuset på fem kvadrat i sydvästläge blir det som vanligt högväxta körsbärstomater underplanterade med sallat. Årets tomatsorter blir: ‘Cheerio’, ‘Black Sweet Cherry’, ‘Fransk gul’, ‘Mei Wei’, ‘Indigo cherry drops’ och nykomlingen ‘Amethyst cream cherry’. Ska också odla melon ‘Sweet Granite’ som jag testade förra året. Den gav två små meloner, trots den svala försommaren, och de var riktigt goda.

I sydvästläge på lilla trädäcket, bredvid växthuset, får jordmandeln flytta in i två stora baljor. Den ska odlas i sand med mycket flytande gödning under säsongen och så hoppas jag kunna baka Nobeldessertens jordmandelkaka. Konditor Frida har väldigt snällt delat med sig av receptet när hon hörde att jag odlade jordmandel. 🙂

I sydvästläge på stora trädäcket, i de två höga pallkragarna som är nästan hundraprocentigt snigelfria, odlar jag sådant jag vill ha nära köket och som behöver lite extra tillsyn och vattning (regnvattenstunnorna står lämpligt nog strax bredvid).

I den ena pallkragen blir det en zuccininiplanta ‘Tonda Chiara di Toscana’ som ger runda frukter på runt halvkilot. Den får samsas med tidig skörd av sallat ‘Redder ruffled oak’ och ‘Little Gem’ samt palmkål ‘Nero di Toscana’. Lite kranskrage och isört ska jag också klämma in där.

I den andra pallkragen blir det haricot vertsbönan ‘Oxinel’ som får samsas med morot ‘Nantaise 2’ och ‘Royal Chantenay 3’. Allra först blir det dock en rejäl sådd av dill. Förra årets tidiga dillskörd under de små drivbänkarna var utan motstycke!

Innan vi kan så i pallkragarna behöver de tyvärr totalrenoveras eftersom brädorna håller på att ge upp… Därför siktar jag på aprilsådd i år, när vi bytt plankor och lagt tillbaka jorden igen.

På stora trädäcket blir det förstås också en massa tomater i stora murbruksbaljor. Dock inte fullt så många som 2024 när vi skördade inte mindre än 60 kilo tomater! Frysen är full med tomatsås och den lär räcka under 2025 också. Därför satsar jag på mina favoriter och färre i antal. Det ger ju å andra sidan möjligheten att odla annat.

I de tre stora runda baljorna blir det därför samodling i år. Sockerärt ‘Lokförare Bergfälts jätteärt’, tomat ‘Wapsipinicon’, ‘Cherny Mavr’ och Zolotoy Potek’, paprikorna ‘Ferenc Tender’, ‘Hungarian Buldog’ och ‘Candy Cane Love Chocolate’. Den sistnämnda blir i sommar F4-generation. Jag fortsätter att odla den för att till slut få fram rent frö och bli kvitt F1-problemet. Just den här sorten är så snygg med variegerat bladverk och randiga paprikor att jag ändå vill försöka. Ska också klämma in några basilikaplantor av ‘Genovese’ och ‘Gustosa’ i baljorna. Planen är att sockerärtorna som sås tidigt ska ha gett klart på högsommaren, lagom till att tomaterna behöver mer plats. Vi får se hur det går.

I enskilda krukor odlar jag tomaterna ‘Sapporo’, ‘Pixie Striped’, ‘Tumbling Tom Yellow’ och ‘Mini Parvola’. Den sistnämnda är ny, men jag fick smaka den hos en trädgårdsvän förra året. Pixie Striped överraskade 2024 med att vara först ut att mogna, trots att den inte såddes först och stod på friland! I år får den börja i växthuset och sedan fortsätta på trädäcket. Förhoppningen är riktigt tidig skörd.

I en kruka med spaljé odlar vi också gurkan ‘Baby’ som trivts bra i skyddat västerläge. Den ska också få bilda en gurkgardin inomhus redan tidigt i vår och förlänga gurksäsongen.

Vid den varma söderväggen bredvid poolen blir det även i år stora tomater, men bara ‘White Wonder’ och ‘Cornue des Andes’. Tomaterna samodlas med hjälmböna, tagetes och basilika. Hjälmbönan var en besvikelse 2024 då den på grund av den svala sommaren bara orkade blomma sent på hösten, precis innan frosten kom. Men odlarvänner har lyckats med den, så jag ger den ett nytt försök på ännu varmare plats. Hjälmbönans blommor, blad och bönskidor kan alla ätas (vissa efter upphettning). Sök på lab lab och hitta en spännande grönsak!

Utanför trädgårdsrummet, barnens före detta lekstuga, har jag en stor kruka med klätterställning i. Där trivs störböna ‘Neckargold’ och den får i år sällskap med sockerärt ‘Lokförare Bergfälts jätteärt’ (sådda senare än de som samodlas med tomaterna).

I den fyra kvadrat upphöjda Solrabatten på södersidan av huset blir det även i år grönsaker, men eftersom landet behöver ta en paus från lök och morötter gör dahliorna sitt återtåg där. De får i år sällskap av knölfänkål ‘Zefa Fino’, sommarblomman Amberboa ‘Desert Star’ och chilisorterna ‘Aji amarillo’, ‘Aji Mango’, ‘Aji Lilly Teolinda’ samt ‘Equador Purple’. Jag har alltid odlat chilin i kruka, men i år ska jag testa dem på friland i den soligaste upphöjda bädden. Innan chilin planteras ut får platsen ge en tidig rädisskörd av sorterna ‘Easter egg’, ‘Amethyst’, ‘Expo’ och ‘Fluo’. Det blir också en utplantering på sommaren av de rödbetor jag skördar till hösten. Sort oklar. Och bland dahliorna, på en riktigt bra plats, ska jag plantera en knöl av yacon som jag fått av en trädgårdsvän. De ätbara knölarna är supergoda, men plantan behöver tas upp på hösten, precis som dahliorna.

I den minsta upphöjda bädden på två kvadrat i söderläge får i år tre plantor av physalis samsas med potatisöken. I områdena mellan physalisen blir det Linnétagetes och morot ‘Golden Nuggets’. Jag räknar kallt med att ha hunnit skörda löken innan physalisen brer ut sig och detta är det land där morötterna skördas först. 2024 trodde jag inte det skulle bli någon vidare physalisskörd, de var så sena att mogna. Men i slutänden blev det 1,5 kilo mogna bär på två plantor! Och ett normalstort bär väger tre gram… Så 2025 så vill vi ha fler bär! Men plantorna är törstiga på både vatten och näring, så jag tänker att samplantering med lök borde kunna bli bra.

I sparrisbäddarna i söderläge samodlar jag sparrisen med remonterande röda jordgubbar. 2024 skördade vi nästan fyra kilo jordgubbar på de runt 20 plantorna, från maj till november. I år ska jag testa att odla palsternacka i mitten, mellan sparrisraderna. Kanske fungerar det att den har hunnit växa till sig lite lagom innan sparrisen växer på höjden och börjar skugga? Palsternackorna grodde inte alls 2024, vilket var riktigt irriterande. Jag lärde mig den hårda vägen att de fröna har riktigt kort grobarhet. Tidigt på våren bredsår jag också sallatsfrön i sparrisbäddarna, ofta fröslattar eller egenskördade fröer jag har över. Den sallat som vi inte gör åt går till kaniner och fåglar.

På husets östersida, i de fyra upphöjda odlingsbäddarna (som vardera är på fyra kvadrat) blir det:
1. Perenna grönsaker som fjällsyra, Ullungloka, sockerrot, svartrot, pimpinell ‘Salad Burnet’ med flera samt spontansådd dill.
2. Först trädgårdsmålla ‘Rubra’, sedan färskpotatis och efter potatisen är skördad rödbeta ‘Bulls Blood’, långa rädisan ‘Rose de paques’ och någon spenatsort. Kanske lite blodklöver också, om det är bar yta kvar.
3. Kållandet består i år av perenn grönkål, majrova ‘Snöboll’, kålrabbi ‘Delikatess Blauer’, rotselleri ‘Mars’ och så ska jag testa brysselkål igen, sort oklar. Kålen får sällskap av linaria ‘Northern Lights’ och Linnétagetes. Dessa olika grödor sås lite olika tid och överlappar delvis.
4. Här ska sommarsquashen ‘Costa Romanesco’ samsas med svart buskböna och persilja. Innan squash och bönor sätts ut blir det en tidig spenatskörd av ‘Early Giant’. I detta land sår jag också flera olika morötter i korta rader: sommarmorötterna ‘Long Orange’, ‘Nantaise 2’, ‘Yellowstone’, ‘Amviva’, ‘Rouge Long Sang’, Amsterdam Forcing’ samt vintermoroten ‘Flakke 2’. Jag har haft varierande erfarenhet av morotsorterna och ger samtliga ett år till för att utvärdera vilka jag ska satsa på hos oss framöver. Ja, ‘Flakke2’ och ‘Nantaise 2’ är bra, men de andra är jag inte sams med. Än.

Jordärtskockorna får i år flytta ut från den perenna bädden, de tar så mycket plats, fukt och skuggar övrigt. Dem sätter jag i en balja bredvid i stället. I en annan balja ska jag testa märgärtan ‘Mors Stora’. Den blev två meter hög och var lite svår att skörda i en av de upphöjda bäddarna… 🙂

Nedanför de upphöjda bäddarna växer också mâchen som rena ogräset i grusgången under vintermånaderna. Det är jättebra, för där blir den inte så jordig när det regnar vintertid. Godaste ogräset brukar jag säga!

I ena kompostfacket i sydöstläge brukar jag odla vintersquash, men i år ska jag prova att odla majs där i stället. Förra årets skörd av vintersquash blev ändå inte vad den brukade då mördarsniglarna var så många att jag fick sätta squashplantorna i krukor för att få ha dem i fred. Pumporna vägde ett kilo styck i stället för fyra på hösten… 😦 Men det finns kvar puré i frysen, så det gör inte något att det blir ett års paus.

Sedan har vi de lite udda platserna där jag klämmer in ätbara saker…

Någonstans på framsidan ska jag försöka plantera klätterbönan ‘Nybraaten’ som jag fått frö till av en odlarvän. Måste odla den på avstånd från övriga bönor om jag ska kunna ta sortäkta frö från den.

Jag ska också göra ett nytt försök med att få fröna till ostronblad att gro, om de gör det får vi se var jag kan klämma in de plantorna. Kanske vid stora dammen?

Sedan var det sommarblommorna…

Utöver dahliorna och några få andra är jag lite återhållsam med dem i år. Men självklart ska jag så solrosor någonstans. Min sort är nu så korsad mellan olika namnsorter, att jag inte riktigt vet vilka färger den får – men det gör inget. Den blommar fint i diverse olika kulörer.

Det blir också Törnrosas kjortel och fackelranka ‘Fresco Rose’ på några ställen där jag har behov av en klättrare.

Så, det var årets stora sålista. Och då har jag inte räknat upp de grönsaker som jag sår i back i växthuset till sensommaren för skörd nästa vinter… 😉 Det blir nog ett eget inlägg om det till sommaren i stället.

240 kilos skörd av över 100 sorters ätbart i villaträdgården 2024

Bild

4

Det är dags att summera odlingsåret 2024 och som vanligt när jag går igenom mina anteckningar och matar in sifforna i excelfilen häpnar jag. Har jag verkligen odlat allt detta i vår trädgård?! Ja, det har jag *klappar mig stolt på axeln*. Odlandet slutar inte på hösten hos oss, utan pågår tolv månader om året.

240 kilo ätbart av drygt hundra olika sorter blev facit. Ett kvarts ton mat. Och då odlar jag inte ens i hela vår villaträdgård, här finns massor av prydnadsväxter också! Så potentialen är enorm om du som läser detta funderar på att börja odla, odla mer än vad du redan gör eller under fler månader av året. (Och för dig som bor i närheten av NÖ Skåne så föreläser jag om detta 18/2, mer info följer inom kort.)

2024 skördade vi 28 olika sorters bär, 17 olika örter/ätbara blommor, 31 olika sorters bladgrönt, 21 olika sorters grönsaker, sju olika sorters frukt och två olika sorters nötter. (Om du undrar över vad som är en ”sort”? Tomat räknas som en, men vinbär av olika färg som olika.)

Mitt odlingsintresse har funnits där sedan barnsben och har utvecklats för varje år, men tog ordentlig fart för fem år sedan när vi bestämde oss för att utnyttja trädgårdens fulla potential. Och jag vill börja med att skriva att jag varje säsong ”misslyckas” med ett antal grödor. Det gör alla som odlar. Jag sår för sent, glömmer vattna, sniglarna äter upp det nysatta, det blåser sönder, haglar, torkar eller något annat. Det är så det är. Det kallas erfarenhet.

Det fina med att odla är att vi får en ny chans varje år att börja om. Drömma oss bort till en framtid när allt är möjligt och inget har gått fel. Just nu när jag skriver det här ligger fröpåsarna i högar och odlingsplanen för 2025 håller på att ta form. Hur den ser ut ska jag berätta lite längre fram här på bloggen.

Jag älskar att längta. Har du glömt bort hur det är? Våga äta i säsong. Jag lovar, absolut ingenting slår den där första söta egenodlade jordgubben i maj. Och egenodlade tomater eller gurka ska vi inte prata om!

I januari skördade vi 0,7 kilo av bland annat inomhusodlade microgreens och groddar samt växthusodlad svartkål, pak choi och mizuna.

I februari skördade vi 0,7 kilo av bland annat inomhusodlade microgreens och groddar samt växthusodlade kålrabbiblad och utomhusodlad perenn grönkål och mâche.

I mars skördade vi 1,8 kilo av bland annat inomhusodlade microgreens och groddar samt växthus- och utomhusodlat bladgrönt som på bilden nedan: mâche, fjällsyra, kålrabbiblad, smultronbad, löparfetblad, kärleksört, perenn grönkål med mera.

I april skördade vi 0,5 kilo av bland annat växthus- och utomhusodlat bladgrönt som blandade asiatiska blad, rödbladig trädgårdsmålla, kålrabbiblad och de första sparrisarna.

I maj skördade vi 9,6 kilo av bland annat gurka, sparris, rädisor, bladgrönt, jordgubbar och inte mindre än ett halvt kilo (!) dill. Jag kommer aldrig mer att så dill på något annat sätt än i drivbänk! Det är den finaste dill jag någonsin odlat.

I juni skördade vi 8,2 kilo av bland annat sparris, gurka, morötter, jordgubbar och rabarber. Frukostyoghurten pryddes av jordgubbar, smultron och blåbärstry.

I juli skördade vi 39,3 kilo av bland annat bigarråer, surkörsbär, blåbär, krusbär, mullbär, smultron, jordgubbar, tayberry och vinbär av alla de färger…

… och grönsakssidan var inte sämre med kålrabbiblad, sallat, potatis, isört, potatislök, fänkål, sockerärtor, tomater, majrovor, gurka, strandkål… Juli är ett frossande i egenskördat, från morgon till kväll. Matplaneringen utgår från vad som är klart att skörda, för det mesta äts så färskt som möjligt. Följande tre bilder är skördekorgar från början, mitten och slutet av månaden.

I augusti skördade vi 57,3 kilo av bland annat blåbär, hösthallon, vinbär, isört, strandkål, bönor, tomater, gurka, plommon…. Och inte att förglömma, de söta goda persikorna från ‘Ice Peach’.

I september skördade vi 70,8 kilo av bland annat physalis, aronia, vindruvor, blåbär, hösthallon, rotselleri, morötter, kål i alla dess former, squash, pumpor, melon och päron.

Och så de sista tomaterna! 2024 var ett tomatår utan dess like. Både 2022 och 2023 skördade jag drygt 20 kilo tomater. 2024 hade jag ökat tomatodlingen med ett dussin plantor med biffar och pastatomater eftersom tomatsåsen i frysen tog slut långt innan sommaren. Eftersom jag bara odlar tåliga sorter spelade den svala försommaren inte så stor roll och resultatet blev över 60 (!) kilo tomater på hela säsongen. Man kan lugnt säga att frysen är full av tomatsås. 2025 behöver jag nog inte odla fullt så många stora tomater… 😉

I oktober skördade vi 43,5 kilo av bland annat vindruvor, körsbärskornell, physalis, hösthallon, morötter, potatis, rädisor, kvitten, äpplen och valnötter. Just valnötterna växer inte i vår egen trädgård, utan är vad jag kallar för ”vildplockade”. I byn där vi bor finns ett gammal träd på allmän mark och jag är inte ensam om att plocka där. 🙂 2024 års skörd blev rekordstor och nu har vi nötter för två år framåt.

I november skördade vi 6,1 kilo av bland annat fikon, kvitten, hösthallon, physalis, rödbetor, paprika, svartkål, isört och spenat. Frukostyoghurten kändes vissa dagar ganska lyxig och att äta i säsong ingalunda som något problem. 🙂

I december skördade vi 1,2 kilo av bland annat fikon, rädisor, vildsenap, mizuna, mâche, perenn grönkål och spenat. Att hösten var mild var inte bara av godo. På den perenna grönkålen hittade jag mördarsniglar vid liv efter att vi hade haft -10 grader en natt.

I december är det julstämning i växthuset. Där växer bladgrönsakerna jag sådde i början av september. Det var i senaste laget att så, men eftersom hösten var varm gick det. I backarna finns asiatiska blad, pak choi, mizuna, spenat med mera. I bästa fall har vi skörd av bladgrönt fram till i vår, växthuset fungerar lite som ett kylskåp.

Och för dig som är nyfiken på 2023 års skörd hittar du det inlägget HÄR och det om 2022 års skörd HÄR. I de inläggen står lite mer om var i trädgården vi odlar ätbart, listor över vad vi odlar med mera. Undrar du som läser här något, så fråga gärna i en kommentar. ❤

Odling 12 månader om året – 275 kilo ätbart i vår villaträdgård 2023!

Bild

8

2022 hade jag som projekt att väga det vi skördade i trädgården (och plockade vilt) under året. Jag inspirerades av Linda Holtby med Lilla farmen som gjort det året innan och förvånats över resultatet. Sagt och gjort: 2022 landade vi i 150 kilo ätbart, vilket du kan läsa mer om HÄR. I skörden fanns allt från örter till potatis, en massa bär och frukt av totalt 74 olika sorter.

Resultat 2023:
Totalt 275 kilo ätbart av drygt 120 olika sorter! Detta trots försommartorka, blöt sensommar och att tre veckors skörd inte är medräknat pga semester.

Många sorters ätbart är viktigt
Ja, för mig är det viktigt att mäta mängden sorter – den som odlar endast ett fåtal riskerar alltid större risk att skörden slår fel. Eller att man drunknar i zuccini… 😉 Och några av de viktigaste grönsakerna räknar jag i gram: örter och tidiga gröna blad. För att inte tala om smultron, mullbär och andra bärgodsaker. Tung potatis, lök och pumpor är inte det enda som behövs för att laga god mat.

Vad räknas som en sort?
Jag räknar utifrån hur de används. Tomater – som jag odlar över tjugo olika namnsorter av – räknas bara som en. Vinbär räknas däremot som flera olika då vita, röda och svarta används till olika saker.

Så här såg skörden ut över året:

Januari: 880 gram skörd av bland annat mâche, spenat och mizuna. Groddade skott av mungbönor inomhus.

Februari: 577 gram skörd av bland annat vinterportlak, mâche, spenat, dagliljeblad, löparfetblad och kärleksört. Groddade skott av solrosor, ärtor och alfaalfa inomhus.

Mars: 1395 gram skörd av bland annat kålrabbiblad, mizuna och spenat. Groddade skott av rödklöver, broccoli och alfaalfa inomhus.

April: 1246 gram skörd av bland annat sparris, rädisor, löparfetblad, smultronblad, svarta vinbärsblad, spenat (jämför bilden med den i januari – det är samma plantor!), kärleksört och mâche. Groddade skott av alfaalfa, ärtor och solrosor inomhus.

Maj: 5335 gram skörd av bland annat sparris, gurka, rädisor, trädgårdsmålla, pak choi, sallat, spenat och jordgubbar.

Årets torka inleds, men till en början finns det gott om regnvatten i tunnorna att använda.

Juni: 5140 gram skörd av bland annat jordgubbar, smultron, blåbärstry, dragon, spenat, pak choi, sallat, tomater, sparris, morötter, rädisor, sockerärtor, gurka och mycket mer. I det vilda plockade jag blommor av fläder och rallarros till saft.

Torkan fortsatte och jag prioriterade att vattna grönsakerna före bären. Hallonplantor klarar torka, men några bär blir det inte utan vatten. Så inga sommarhallon, japanska vinhallon eller svarthallon detta år. De två plommonträden och aronian hade inte heller ett enda kart, antingen orkade de inte eller så kom det någon frostknäpp olämpligt?

Juli: 23 775 gram skörd, nu börjar överflödet i trädgården! Vi skördade vinbär av alla de sorter, krusbär, amerikanska blåbär, mullbär, körsbär, bärhäggmispel, tayberry, dill, timjan, potatis, morötter, tomater, paprika, bönor, potatislök, kålrabbi och gröna äpplen. Skörd för en vecka saknas pga semester då vår utbytesfamilj skördade det som var ätmoget.

Regnet kommer till slut och sedan håller det i sig.

Augusti: 50 042 gram skörd. Överflödet fortsätter med vinbär av alla de sorter, krusbär, björnbär, jordgubbar, hösthallon, smultron, vidruvor, physalis, sallat, perenn grönkål, isört, portlak, tomater, morötter, gurka, bondbönor, störbönor, sockerärtor, kålrabbi, chili, persika, päron och äpplen. I det vilda plockade jag körsbärsplommon, plommon och päron. Skörd saknas för cirka två veckor pga semester då vår utbytesfamilj skördade det som var ätmoget. Bland annat en massa amerikanska blåbär, tomater och bönor. 🙂

September: 114 814 gram skörd! Björnbär, jordgubbar, hösthallon, vindruvor, körsbärskornell, physalis, persilja, mâche, mizuna, perenn grönkål, isört, asiatiska blad, potatis, tomater, morötter, rädisor, gurka, vintersquash, bönor, sockerärtor, paprika, rotselleri, fikon, äpplen och hasselnötter. I det vilda plockade jag äpplen och päron.

I år hade jag lånat en plätt att odla sen höstpotatis på, för att undvika problem med mina tomater, och vi fick nog med potatis för hela vintern.

Oktober: 40 852 gram skörd. Björnbär, jordgubbar, hösthallon, vindruvor, physalis, basilika, spenat, mizuna, vinterportlak, sallat, svartkål, perenn grönkål, kålrabbiblad, asiatiska blad, spigariello, morötter, gurka, bönor, rotselleri, rädisor, palsternacka, äpplen och kvitten. I det vilda plockade jag päron och valnötter.

Årets fiasko: sötpotatisens två plantor gav totalt 500 gram skörd. Ihop.

November: 14 356 gram skörd. Hösthallon, persilja, basilika, oregano, spenat, vinterportlak, mizuna, pak choi, sallat, svartkål, perenn grönkål, spigariello, morötter, rotselleri, palsternacka och jordmandel.

Sakta går temperaturen ner och vi kan slutskörda i lugn och ro.

December: 812 gram skörd. Pak choi, mâche, perenn grönkål, asiatiska blad, vinterportlak och asiatiska blad.

Kylan i början av månaden (-14 grader) till trots klarade sig grönsakerna i växthuset riktigt bra. Det är verkligen skillnad när kylan kommer lite i taget i stället för pang på en gång! I år klarade sig till exempel pak choi-plantorna och frös inte sönder.

Det nya året och skörd 2024
Hur detta året kommer att se ut skördemässigt vågar jag inte gissa, allt hänger på frost, torka och annat som inte går att styra. Om jag får låna ett extra potatisland till höstpotatisen återstår att se, men oavsett det så ser jag fram emot tidiga färskpotatisar från vår egen trädgård. Väga skörden kommer vi absolut att fortsätta med. Det är bland det mest fascinerande jag har gjort under mina trädgårdsår. Tänk bara så många kilo ätbart av yppersta kvalitet – utan gifter – som vi har förmånen att skörda och äta.

Hur och var odlar vi i vår trädgård?
Vi odlar på en mängd olika ställen, utifrån permakulturtänk. Grönsaker i cirka 35 kvadrat upphöjda bäddar och pallkragar på hjul + fem kvadratmeter växthus. De flesta tomaterna odlas i stora plastbaljor på friland. I resten av trädgården växer örter, ätliga blad, bär och fruktträd lite överallt i vår alldeles egna version av skogsträdgård/foodforest där prydnadsträd och prydnadsväxter också fyller sin funktion, inte minst för pollinerarna.

Under januari-mars groddar jag även skott och mikroblad inomhus som komplement till det som finns i växthus/trädgård/frys.

Jag plockar även bär, frukt, blommor och nötter ”vilt”, dvs inte i vår egen trädgård. Det kan vara hos en god vän, i skogen eller på allmän mark. Detta bokförs som just ”vildplockat”, men är ett viktigt komplement till det vi själva odlar. Vad vore vintern utan flädersaft med doft av sommar? 🙂

Vad är vi självförsörjande på och behöver inte köpa?
Hela året: Saft, sylt och gelé. Gröna blad till sallad. Örter (färska/torkade). Potatis.
Stora delar av året: morötter och andra rotfrukter, lök av olika sorter, bär och frukt (färska/frysta/torkade), tomatsås. OIika grönsaker som bönor, sparris, bladkål, spenat med flera (färska eller frysta).
Stora delar av året behöver vi alltså inte inhandla något alls i frukt- och grönsaksdisken i affären. Vi köper en del paprikor under vinterhalvåret, bananer ibland när vi längtar efter det och en låda med apelsiner/mandariner til jul via Crowdfarming. Allt självklart ekologiskt. När egenodlad potatis/lök/rotfrukt är slut handlar vi det i gårdsbutik på närliggande ekologiska gårdar. Där köper vi också kokbönor, linser och quinoa.

Förvaring av skörd
Vi förvarar potatis, pumpor, äpplen, saft och sylt med mera i en av våra välisolerade trädgårdsbodar som hålls frostfri och blir som ett kylskåp. Den håller sig också hyfsat sval på somrarna, då den enbart har ett litet fönster åt norr. Vi har också en extrafrys där bär, grönsaker, tomatsås och en del sylt förvaras.

Hur orkar vi räkna allt som odlas?
Det gör vi enkelt genom en lapp på kylskåpet där sort och antal gram skrivs upp och vid månadsslut summeras. Det vi äter direkt i trädgården skriver vi upp antal för i efterhand. Ett hallon väger ju ungefär detsamma hela tiden, så det är inga problem att lägga till nästa gång det vägs.

Maken har fixat en mall i excel där jag enkelt kan se både summan för en viss sort, allt jag skördat under en månad och under hela året. För att lättare hitta i dokumentet är det uppdelat i olika delar som exempelvis bär, grönsaker, örter, frukt, nötter och bladgrönt. Här på bilden syns sort 73 till 77 i kategorin bladgrönt och vad vi skördade under januari-april.

Frodigt och grönt efter två månaders torka

Bild

4

Efter två månaders torka under i praktiken hela maj och juni regnade det till slut tillräckligt under juli för att trädgården skulle komma till liv igen. Området vi bor i brukar inte ha bevattningsförbud över huvud taget, men i år så infördes det redan i början av juni. Dagliljorna blommar och lavendeln sprider sin fina doft.

Lilla Izumi vandrar runt bland de höga dagliljorna. Hela trädgården är som en djungel för en liten kisse som gillar att smyga fram som ett vilddjur…

… och hitta ett vattenhål att släcka törsten i. Dammvattnet är rent och fint och utan alger, växtreningen fungerar utmärkt.

Vår mestadels gröna hörna vid dammen är lugn och vilsam att vandra i. Till vänster ligger fåglarnas voljärer.

Solrabatten med blåregnet är grönsaksodling denna sommar, i stället för ett hav av sommarblommor. Här växer nu vintermorötter, palsternacka, rotselleri, purjolök och förhoppningsvis blir det en omgång till med sommarmorötter. Blåregnet blommar för andra gången i år och det är knopp i trumpetblomman jag planterade för fyra år sedan.

De upphöjda odlingslådorna i österläge svämmar över med grönsaker. I bädden närmast är det perenna grönsaker och i nästa olika sorters kål. Under torkan var jag väldigt tacksam att grönsakerna fick skugga i alla fall del av dagen.

På framsidan har den tidigare höfärgade gräsmattan blivit i alla fall fläckvis grön igen. Nästa år ryker den och vi tar bort den sista gräsöknen i trädgården. Ska berätta mer vad det blir i stället längre fram.

Omgörningen av framsidans rabatter förra året fungerade fint och solhattar och pipört blommar på.

En av de buskar som ogillade de tre månadernas torka förra sommaren var glasbärsbusken. Den flyttade jag i våras till ett halvskuggigt ställe vid ingågen och den tackade genom att skicka upp ett nytt kraftigt huvudskott i år.

Stäpprabatten ut mot gatan som jag gjorde om förra året har också klarat sig bra i detta års torka. Nävan ‘Rozanne’ breder ut sig i sällskap med prydnadsgräs, törlar, blodtopp och lila höstflox.

Utanför trädgårdsboden blommar rosen ‘Astrid Lindgren’ granne med formklippt idegran och vildvuxet blåregn. Blåregnet behagade äntligen blomma med rosa blommor i år, fyra år efter plantering.

Och vid komposten har klematisen vi flyttade tagit sig hela vägen över bågen. De gamla rosorna vi hade där dog båda två, men klematisen verkar klara det nya normala med varma höstar och svinkalla vintrar bättre.

Vid trädgårdsrummet är tujabollarna nyklippta och har sällskap av japanska lönnar och mycket mer.

Vid vattenstenen brer vinrankorna ut sig, i år är nog året när de kommer hela vägen över trädäcket. Mot väggen brer björnbär och björnbärshallon ut sig.

Hoppas ni har en fin sommar! Kika gärna in hos trädgårdsfägring och se vad andra bloggare skriver om just nu.

Odling 2023 – cornichons, massor av tomater och rotselleri

Bild

6

Det är dags att fundera på hur odlandet ska se ut under 2023. Förra året införde jag den benhårda principen att inte förså en enda växt som jag inte visste var den skulle planteras ut… Det gick mycket bättre än vad jag hade vågat hoppas! HÄR berättade jag om planerna.

Det var klart mycket enklare att beräkna både fröåtgång, antal plantor och vad som skulle sås senare under säsong. Under året vägde vi också all skörd och hur det gick berättar jag HÄR. Jag odlar enligt principen ”lite av varje på många olika ställen”. Varje år provar jag också några nya sorters grönsaker, i år blir det cornichon, rotselleri och piplök.

Så här kommer 2023 års odlingar att se ut:

I växthuset på fem kvadrat i sydvästläge blir det som vanligt enbart slanggurka och högväxta körsbärstomater samplanterade med basilika ‘Genovese’. Något annat får inte plats. Årets tomatsorter blir: ‘Black Sweet Cherry’, ‘Fransk gul’, ‘Mei Wei’, ‘White Sweet Cherry’, ‘Indigo cherry drops. Ska försöka klämma in ‘Cherny Mavr’, ‘Zolotoy Potek’ och ‘Rio Grande’ också… Gurkorna gör jag som jag brukar: köper färdiga. 🙂 Lokala plantskolan har fina sorter som är ekologiskt odlade.

I sydvästläge på lilla trädäcket, bredvid växthuset, får physalis växa i stora krukor. Då kan de hjälpa till att skugga växthuset i början av säsongen. Jag har fått frön till två olika sorters physalis, ska bli spännande att se hur de trivs hos oss och vilken vi tycker bäst om. Det är många, många år sedan jag odlade physalis sist.

I sydvästläge på stora trädäcket, i de två höga pallkragarna, blir det tidig sådd av sallat ‘Little Gem’, trädgårdsmålla ‘Rubra’, morötter ‘Royal Chantenay 3’ och rädisor ‘Easter Egg’. Senare på säsongen flyttar försådda plantor av isört, portlak, persilja, piplök ‘Red Toga’ och Linnétagetes ‘Burning Embers’ in. Och, inte att förglömma, sockerärtorna ‘Lokförare Bergfälts jätteärt’ och ‘Oregon giant suger’, cornichongurkor och djungelgurkor. Det är perfekt att ha dessa så nära köket och det är lätt att passa med vattning eftersom vattentunnorna står strax bredvid. Här är också odlingen mer eller mindre snigelfri.

På stora trädäcket i sydvästläge blir det förstås också stora tomater. ‘Alicante’, ‘Black Sea Man’, ‘Coeur di Bue’, ‘Ukrainan Purple’, ‘Sub-arctic Plenty’ och ‘Ponderosa’. Lilla söta och rikgivande ‘First in field’ får bo i krukor på kruktrappan ihop med chili ‘Equador Purple’ och ‘Fireworks’ och pelargoner.

Vid den varma söderväggen bredvid poolen ska jag testa de stora tomatgiganterna ‘Homestead’, ‘White Wonder’ och ‘Des Andes’ och se hur de funkar hos oss på friland. Förra året fick jag problem med att de halvkilostora ‘Homestead’ (bilden nedan) mognade så sent i växthuset. I september vill jag ha in mina vintersådder med asiatiska grönsaker, då måste tomaterna där ha gett klart. Tomaterna vid poolen samodlas med ranksedum och gula bönor ‘Neckargold’ .

I den långa upphöjda Solrabatten på södersidan av huset blir det inte sommarblommor i år, utan grönsaker. Sommarmorötter ‘Golden Nugget’ och ‘Nantaise 2’, vintermorötter ‘Flakkée 2’, palsternacka ‘Tender and true’, tagetes ‘Burning Embers’, potatislök, scharlottenlök ‘Tosca’, purjolök ‘Blaugrüner Winter’ och sockerärt ‘Oregon suger pod’. Bronsfänkålen lär ha övervintrat och får växa hög längst bak.

I den minsta upphöjda bädden på två kvadrat i söderläge får favoritdahliorna tränga ihop sig detta år. Vårt byta hus-år minimerar jag snittblommeodlingen.

I sparrisbäddarna i söderläge samodlar jag olika sallatsorter plus jordgubbar med sparris. Planterade vita jordgubbar förra året och hoppas de ger skörd i år. I sparrisbäddarna blommar också massor av kornvallmo.

På husets östersida, i de fyra upphöjda odlingsbäddarna (som vardera är på fyra kvadrat) blir det:
1. Perenna grönsaker som jordärtskockor, haverrot, svartrot, kärleksört och förmodligen spontansådd dill.
2. Svartkål ‘Nero di Toscana’, kålrabbi ‘Delikatess Weiter’ och Delikatess Blauer’, perenn grönkål och rotselleri ‘Mars’. Ska testa att ha blodklöver som samplanteringsväxt och klippa och mulcha med den under säsongen.
3. Mandelmanns bondbönor samplanterade med honungsfacelia, gula buskbönor ‘Rocdor’ och squash ‘Black Beauty’.
4. Först färskpotatis och när den är skördad flyttar purjolöken från Solrabatten in i sällskap med bredsådd mâche.

Mâchen växer för övrigt lite överallt i vår trädgård, inte minst i grusgångarna… Det är jättebra, för där blir den inte så jordig när det regnar. Godaste ogräset brukar jag säga! 🙂

I ena kompostfacket i sydöstläge blir det som vanligt vintersquash ‘Red Kuri’ och ‘Blue Hubbard’. Jag brukar sätta två plantor av varje och ser all skörd som bonus – komposten ligger ju bara och vilar till sig. Här är största problemet att vakta dem några veckor innan stammarna blir så tjocka att inga sniglar rår på dem… Brukar sätta en ”krage” av en kruka jag klippt bort botten på runt plantan och lägga snigelpellets innanför kragen. Oftast klarar sig minst tre av plantorna. I år ska jag också testa och sätta några plantor rotselleri här och se hur det fungerar. Komposten är ju både fuktig och näringsrik.

Med det önskar jag en fin ny februarivecka, här ligger det snö och is på marken och det gäller att se upp var man sätter fötterna. Men dagarna blir allt ljusare och hos Trädgårdsfägring kan du läsa vad andra bloggare skriver på veckans tema Planer inför en ny säsong.

2022: 150 kilo skörd av örter, bär, grönsaker och nötter i vår villaträdgård

Bild

11

Under 2022 har vi vägt allt vi har skördat i trädgården och plockat vilt. Vartenda gram. Månad efter månad. Jodå, vi har glömt vid ett fåtal tillfällen och då uppskattat utifrån tidigare skörd av samma gröda, men i stort sett är det här så noga vi kan komma.

150 kilo. Från mullbär till potatislök, valnötter och potatis. Från enstaka gram med örter till flera kilo plommon. Vi har betalat med tid, men i utbyte fått så mycket mer än vad vi någonsin skulle kunna köpa i affären. Obesprutat, plockat när det är som bäst, med minimal sträcka från jord till bord.

För hur skulle jag kunna värdera sparris som är så färsk att det droppar av stjälkarna? Eller en handfull svarthallon? Eller en korg solmogna tomater? Det tål att funderas över, för när mycket mäts i pengar föredrar jag att mäta i lycka. Och jag vet att det inte finns någonting som går upp mot att kunna plocka en bärhand i juli, känna smakerna, sötman, de olika texturerna.

Året har bjudit på många överraskningar. Som hur lite sallat, örter och gröna blad egentligen väger. Att vi plockade ett halvt kilo smultron i juli (varje smultron väger knappt ett gram). Och att vi plockade över fem kilo perenn grönkål under året (och då är inte ens alla kilo vi gav kaninerna medräknade).

Hur mycket yta odlar vi på? Vi har ett litet växthus på fem kvadratmeter där vi under vinterhalvåret främst odlar bladgrönsaker och på sommarhalvåret främst körsbärstomater och gurka. Vi har också ett flertal upphöjda odlingsbäddar på mellan en och fem kvadrat där vi odlar grönsaker enligt fyraårig växtföljd, totalt är bäddarna på cirka 34-35 kvadratmeter.

Fruktträd, bärbuskar och nötbuskar finns insprängt här och var bland prydnadsträd och prydnadsväxter i vår egen tolkning av en skogsträdgård. Vi har också ett bärland där det enbart växer bärbuskar som krusbär, hallon och vinbär.

Vår tomt är på strax under tusen kvadrat, men då har vi hus, garage och tre friggebodar, plus pool och fågelvoljärer på den ytan också. På drönarbilden från 2020 syns det ganska väl hur fullt det är i vår trädgård!

Att väga skörden är egentligen ett trubbigt och delvis missvisande redovisningssätt – att skörden ska väga så mycket som möjligt är ju inte ett självändamål! Till exempel är potatis och lök tungt, men går utmärkt att köpa ekologisk närodlad. Försök köpa obesprutade närodlade smultron däremot, eller sockerärtor eller dill och du lär få det betydligt svårare. Så även om vikten är en parameter i vårt skördande är antalet sorter lika intressant. 74 olika sorters örter, bär, frukt, grönsaker och nötter blev det under 2022. Det är rikedom! 🙂

Maken fixade ett excelark till årssammanställningen vilket helt klart förenklade summeringen per sort och månad. Minsta skörden var sex gram svartrotsblad och tyngsta 22 kilo tomater.

150 kilo. Jag är glatt överraskad och peppad inför 2023. Hur skörden kommer att se ut detta år vet jag inte, men jag tänker dokumentera det. Är du med? Om du finns på insta så tagga dina skördeinlägg med #vägerskörden2023 så hittar vi varandra. 🙂 Och glöm inte, varje hemodlat kilo är gott och något du inte behöver köpa.

Här följer nu ett foto av hur de olika skördemånaderna såg ut och summa per månad.

Januari: 419 gram (fem olika grödor).

Februari: 389 gram (sex olika grödor).

Mars: 282 gram (8 olika grödor).

April: 445 gram (6 olika grödor).

Maj: 4,1 kilo (5 olika grödor).

Juni: 2,9 kilo (elva olika grödor).

Juli: 27,5 kilo (30 olika grödor).

Augusti: 42,4 kilo (30 olika grödor).

September: 48,3 kilo (21 olika grödor).

Oktober: 19,3 kilo (26 olika grödor).

November: 3,3 kilo (17 olika grödor).

December: 814 gram (9 olika grödor).

Och för dig som är nyfiken på de 74 sorterna så kommer en lista på dem här.

Bär, frukt och nötter: vita, rosa, röda och svarta vinbär, amerikanska blåbär, björnbär, taiberry, smultron, jordgubbar, krusbär, Japanska vinhallon, svarthallon, gula och röda sommarhallon, gula och röda hösthallon, mullbär, blåbärstry, gröna och blå vindruvor, blomsterkornellbär, körsbärskornell, körsbär, aronia, nypon, äpplen, plommon, kvitten, hasselnötter och valnötter.

Örter och blad: fänkålsvippor, persilja, dill och dillkronor, tagetesblommor, timjan, basilika, oregano, dragon, spenat, mizuna, vinterportlak, mâche, pak choi, tat soi, rödbetsblad, sallat, perenn grönkål, svartkål, kålrabbi, daglilja blad+blommor, groddar, ärtskott, trädgårdsmålla, svartrotsblad, isört, portlak, löparfetblad och kärleksört.

Grönsaker: potatis, tomater, morötter, sparris, rädisor, rödbetor, jordärtskocka, gurka, vintersquash/pumpa, djungelgurka, squash, potatislök,
bondbönor, bönor, sockerärtor, paprika och chili.

2022 års odlingsplaner – ätbart och sommarblommor i skön mix

Bild

11

Det är ju så roligt att så frön! Men även om det är ”stanna hemma-år” i år har jag gett mig själv löftet att bara så det som är inritat på mina odlingsskisser (och därmed får plats). Vi får väl se hur det går… 😉 Jag har i alla fall dragit ner på antalet sommarblommor rejält och gett bort ett stort kuvert med fröer till en nystartad blomsterbonde i närheten.

Eftersom den vanligaste frågan jag får är hur jag får plats med allt, tänkte jag i detta inlägg berätta hur planen ser ut. Generellt kan man sammanfatta den med ”lite av varje på många olika ställen”.

Fransk gul, Artisan Golden Bumble Bee, Chery Roma, Chio Chio San, Black Sweet Cherry.

2022 ska jag ha ätbart i de två pallkragarna på trädäcket och den minsta upphöjda odlingsbädden. På dessa fyra kvadrat kommer jag att odla morötter ‘Flakke’, ‘Rainbow’, ‘Gold Nugget’ och ‘Nantaise 2’, sockerärt ‘Oregon Giant’ och ‘Lokförare Bergfälts jätteärt’, rädisa ‘Fluo’ och ‘Expo’, djungelgurka, isört, sallat ‘Little Gem’ och ‘Divinia’, portlak ‘Golden purslaine’, trädgårdsmålla ‘Rubra’ samsas med låga tagetes ‘Strawberry Blonde’ och ‘Fireball’. Odlingarna är förstås uppdelade efter årstid, en del grönsaker sås tidigt och andra sent.

I de fyra stora upphöjda bäddarna (som vardera är på cirka fyra kvadrat) blir det:

  1. Svartkål ‘Black Magic’, spetskål ‘Wheelers Imperial’, savojkål ‘Vertus 2’, kålrabbi, rödbetor ‘Forono’ och blandade sorters ringblommor. Några plantor av den perenna grönkålen blir det nog också. I år ska jag testa utan kåltält (de börjar ge upp av åldersskäl) och i stället använda mig av det kravgodkända kålmedlet Turex. Även här blir det vissa tidiga sorter som skördas före de som växer till sig för vinterskörd.
  2. Tidig potatis, följt av mâchesallat.
  3. Mandelmanns bondbönor (vår yngsta fick fyra bönor av Gustav för många år sedan och dem har vi sedan förökat upp), haricot verts ‘Oxinel’ och vit gurkört.
  4. Perenna grönsaker: jordärtskockor, svartrot ‘Mammoth White’, strandkål, strandbeta, sköldsyra, löparfetblad med flera. Förhoppningsvis blommar några av fjolårets purjolökar och glädjer pollinerarna.

I Solrabatten, som i år blir min enda stora sommarblommeodling, blir det massor av olika sorters dahlior, lejongap, zinnior, roseneternell, ettåriga gräs och stor doroteablomma. I den soliga framkanten ska jag också ha scharlottenlök ‘Tosca’ (som jag ska fröså). Jag vill prova och se om lökarna trivs i denna välgödslade och soliga bädd som vattnas regelbundet.

I växthuset (4,5 kvadrat) blir det som vanligt gurka, paprika, basilika och olika sorters körsbärstomater: ‘Fransk gul’ (semesterminne), ‘Cherry Roma’, ‘Artisan Golden Bumble Bee’, ‘Indigo Cherry Drops’, ‘Mei Wei’, ‘Black Sweet Cherry’, ‘White Sweet Cherry’ och halvstora tomaten ‘Chio Chio San’. I växthuset ska också den enormt stora tomaten ‘Homestead’ få hålla till. Körsbärstomater är mitt bästa trädgårdsgodis! Ju fler färger, ju bättre (tycker jag).

Chilin ‘Equador Purple’ och ‘Fireworks’ som brukar bo i växthuset har jag tänkt testa att ha på min soliga skyddade ”pelargontrappa” mot västervägg. De borde gilla läget där.

För att få plats med alla tomater använder jag mig mest av stora plastbaljor med dräneringshål. I år behöver jag köpa tre baljor till… 😉 Jag har flera nya tomater jag vill prova i det skyddade västerläget utanför växthuset: höga sorterna ‘Julie Coeurz’, ‘Zlatava’ och ‘Amethyst J’ och låga sorterna ‘Zolotoi’, ‘First in Field’ och ‘Rio Grande’. I skyddat västerläge på trädäcket blir det bifftomater som ‘Coer di Bue’, ‘Black Sea Man’ och ‘Brandywine Yellow’. Ja, jag gillar andra färger än rött även på de större tomaterna!

I skyddat söderläge i poolområdet blir det baljor med tomaterna ‘Alisa Craig’, ‘Grot’ och ‘Alicante’. Förra året testodlade jag sorterna på denna plats och det blev riktigt bra. De här tomaterna använder jag främst till att göra tomatsås som jag fryser in. Ovanför tomaterna ska den gula bönan ‘Neckargold’ få slingra sig upp på höga klätterstöd. Den gav så mycket fina bönor på bara en enda testplanta förra året. I poolområdet blir det också en balja med vintertomaten ‘Ponderosa’ i sällskap med luktärtor. Här och var i tomatbaljorna blir det också tagetes ‘Tangerine Gem’ och Linnétagetes ‘Burning Embers’. Samodling är bra för tomaterna och håller dem friska och extra blommor gynnar förstås pollinerna.

Inga av tomatbaljorna står för övrigt tomma över vintern, för när tomatsäsongen är slut sår jag mâchesallat i dem. 🙂 Lagom tills den går i frö är det dags att sätta ut tomaterna.

I en del rabatter förstärker jag som vanligt perennerna med olika ettåriga vallmo, solrosorna ‘Claret’, ‘Autumn Beaty’ och ‘Astra Rose’, sommarvädd ‘Fata Morgana’, Snow Maiden’ och ‘Summer Fruits’ samt rosenskära ‘Lemonade Apricot’. Några sorter är nya för i år, jag hoppas att de ska bli riktigt snygga.

I fjolårskomposten kommer pumporna ‘Red Kuri’ och ‘Blue Hubbard’ få växa sig stora. I år ska jag dock vara bättre på att kapa av rankorna i tid. De rymde lite överallt förra året!

Och i de två stora sparrisbäddarna blir det även (tidig) sallat, persilja, dill och jordgubbar. Alla fyra är bra samodlingsväxter till just sparris. En och annan vallmo ska förstås få blomma där som vanligt också. När sparrisen sedan växer upp efter midsommar och börjar skugga så har vi redan skördat det mesta av grönsaker och jordgubbar.

Ja, så ser årets odlingsplan ut när jag har gått igenom fröförrådet. ”Fröerna jag gärna sår” är veckans tema hos Trädgårdsfägring, titta gärna in där. Andra fröer jag gärna sår är förstås perennfröer som väldigt ofta går bra att kallså. Hur jag gör det berättar jag i ett informativt inlägg HÄR. Trevlig helg på er!

Stora upphöjda odlingsbäddar – historien om vår trädgård 9

Bild

7

Tvärt emot vad man skulle kunna tro kan det fungera att ha grönsaksodlingarna i österläge. Om man som vi har en skyddande tegelvägg bakom som håller kvar värmen, en häck som ger vindskydd och upphöjda bäddar som ger bra odlingsmöjligheter tidigt på året.

När vi flyttade in 1999 fanns inget trädgårdsland och så kunde vi ju inte ha det! 🙂 Redan andra året flyttade vi odlingarna till den smala remsan på husets östersida och var tillräckligt nöjda med resultatet för att låta odlingen vara kvar. Första året odlade vi i marknivå, de följande åren i pallkragar. När de började ge upp efter en handfull år beslöt vi oss för att bygga stora, rejäla upphöjda bäddar närmast huset för att slippa skuggan från häcken.

Meeen först byggdes de två stora bäddarna 2010 för våra tolv sparrisplantor som jag råkade spontanköpa en dag…!

Före. 2010 påbörjades rivningen av den halvruttna verandan. Barnen hjälpte så klart till! 🙂 Det är kul att slå hårt med en hammare och bända med en kofot!

2010. Snart klart. De två sparrisbäddarna är vardera 250 x 250 cm stora, 60 cm höga. Till höger i bild ligger Lunden som jag berättar mer om HÄR.

Efter. Sparris på väg upp en majdag. Det här är vår vardagslyx. Egenodlad sparris är något helt annat än trist och tråkig köpt. Saftspända stjälkar utan minsta trådighet och seghet. Så goda att man kan äta dem råa under en rundtur i trädgården.

Jorden kanske någon undrar över. Den beställde vi från en lokal firma som kom med ett lass fin sållad matjord. Vi körde in den med skottkärra i trädgården lass för lass… Ja, ni som har följt tidigare delar vet ju att i vår trädgård kommer man inte in med några maskiner! När man beställer jord gäller det att beställa rätt så man inte får ”skitjord”.Jordhögen krympte allt eftersom…

Sedan var det alltså dags, 2011, för de fyra lådorna för grönsaker (och lite samplanterade sommarblommor).Före. Så här såg det ut 2009 när vi odlade i pallkragar.

De fyra bäddarna är på vardera fyra kvadratmeter och de är 60 centimeter höga. Precis som sparrisbäddarna är de byggda i tryckt virke och ”fodrade” invändigt med dammduk i plast. Jag skulle inte nödvändigtvis bygga dem i dessa material i dag, men de har fungerat bra och hållit väl de här tio åren. Dammduken ska hålla i minst 20 år och är godkänd för fiskar som ju är mycket känsliga för kemikalier.

Dammduken är ihoplimmad så den blir en tub är utan skarv invändigt. Kanten ligger invikt en tio centimeter nertill så jord inte ska trilla ut under nedersta brädan. I större delen av bädden är det alltså markkontakt nertill så maskar och andra smådjur kan vara i alla olika lager av jorden.

2011. Arbete pågår. Maken har snickrat tre av fyra bäddar. Nu måste rosorna flyttas en meter för att lämna plats för den sista lådan.

Som avskärmning vid lådorna och som stöd för rosorna byggde maken en small ribbspaljé.

Klart! Potatisen är satt och morötter med mera sått! 🙂

Efter. Så här såg det ut 2015 när häcken hade kapats in lite och de runda trampstenarna hade kommit på plats.

Upptill på bäddarna ligger en planka med utskjutande kant för att hindra snäckor och sniglar från att ta sig upp. Det fungerar bra på det stora hela, men det händer att någon snigel tar sig förbi om det regnar mycket. Tyvärr kan man ju också få med små sniglar med plantor och liknande, även om jag är aldrig så försiktig. Märker jag snigeltugg så ställer jag därför dit en ölfälla eller liknande så jag tar inkräktaren.

Utöver de fyra upphöjda lådorna till grönsaker och de två sparrisbäddarna så byggde vi även en liten bädd som mest används till sommarblommor för snitt, här ovan olika dahlior och rosenskära. I bakgrunden syns en mörkgrön sparrisvägg.

Och så byggde vi förstås Solrabatten, den åttonde och största lådan, men den är värd ett eget inlägg. 🙂

Tidigare delar om vår trädgård hittar du HÄR.

Länkar så klart till Trädgårdsfägring, titta gärna in där för att se vad fler trädgårdbloggare skriver om just nu.

Välkommen på Öppen trädgård 28 juni kl 10-17

Bild

11

Tusen Trädgårdar firar tioårsjubileum och självklart är vi med! Det blir femte gången gillt för vår del och vi ser fram emot att möta nya och gamla trädgårdsbekanta klockan 10-17. Adress, vägbeskrivning med mera hittar ni på hemsidan, sök på Kristinas oas.

På väg in under rosenportalen med ‘Gislaine de Feligonde’ som precis har börjat blomma.

För er som inte har möjligheten att komma förbi så bjuder jag på några bilder från dagens trädgård. Dagens väldigt välvattnade trädgård, ska jag kanske skriva. I går fick vi – håll i er nu – 68 (!!!) mm regn på 24 timmar. Varav 35 mm kom på tjugo minuter i går kväll.

Det var mycket speciellt att stå i köket och titta ut på det forsande vattnet och se hur flottören i regnmätaren rörde sig stadigt uppåt. Har aldrig upplevt något liknande! Och jag tackar min lyckliga stjärna att vi inte har källare. Hus på en granngata hade rejäla problem, av förklarliga skäl. Det gick bra för trädgården, även om en del pioner naturligtvis slogs sönder.

Men med den värme som nu är på ingång lär det nog bli växtkraft utan dess like i trädgården! Så, nu kör vi rundtur!

Pionrabatten på framsidan. De utslagna pionerna fick sig en knäck i skyfallet, men det finns ju nya knoppar! I bakgrunden syns kopparlönnen.

I trädgårdslandet är det dags att se om färskpotatisen är stor nog för skörd. I de följande upphöjda bäddarna växer det i tur och ordning: bönor och ärtor, olika sorters kål samt i den bortersta bädden sallat och bladgrönsaker.

Sparrisen är färdigskördad för i år och nu får den växa upp i sällskap med blommande vallmo. På väggen syns fembladig akebia som klättrar på armeringsmattor och hjälper till att klä in en del av tegelväggen i grönska.

Inne i Lunden är det lummigt och grönt så här års. Till vänster i bild syns en av rosorna ‘Mme Alfred Carrière’ som klär in fågelvoljären.

Det här är nog mitt favorithörn, alla kategorier. Dammhörnan i Trädhörnet. Gången som slingrar sig fram, de olika färgerna och formerna på trädens löv…

Lite längre fram anas vattenblänket under ginnalalönnens stora krona. Tänk när den bara var så stor som den japanska lönnen till höger i bild…

… Och längst in i dammhörnan, vem hittar vi väl där? Jo, kisse som vilar så skönt på bänken!

Strax bredvid dammhörnen blommar krolliljorna och trädgårdskryddbusken ‘Hartlage Wine’ för fullt.

Med det önskar jag en fin junivecka! För min del är det också första semesterveckan. Titta gärna in hos Trädgårdsfägring.

Vårblommor i januari – hur ska det här gå?

Bild

11

Att vintern lyser med sin frånvaro kommer knappast som någon nyhet. Här i landets södra delar har vi officiellt fortfarande höst. Metrologisk vår kan det nämligen inte bli förrän i mitten av februari, annars hade vi haft det redan nu.

Som kallast har vi haft -5 grader och det hade vi en natt veckan som gick. Men hur kommer det att bli i februari som normalt är vår kallaste månad? Blir det riktig vinter eller inte? Gissar att jag inte är den enda som funderar på det just nu.

Det brukar vara lurigt att vårfixa i de stora perennrabatterna ”vanliga” år, i år vet jag inte hur jag ska kunna göra det – vårlökarna är ju redan uppe!

Snökrokusen visar färg på knopparna, vissa tulpansorter är uppe över fem centimeter redan och vintergäcken blommar.

Nästa helg ska ena dottern och jag på en ”mamma och dotter-utflykt” (läs: spahelg), så då blir det inget trädgårderat. Om två veckor får vi se vad 14-dagarsprognosen säger… Vinter eller inte? Om operation:vårresning påbörjas då beror på svaret.
Bina i den ena av bikuporna på jobbet har redan vaknat… Bilden är tagen fredag 17 januari när det var över tio grader varmt och sol.

Så här långt har våren kommit hos oss i dag, lördag 25 januari.

Trollhassel ‘Diane’, rosa sälgen ‘Mt Aso’, olika julrosor, blommande vintergröna, dvärgcyklamen, dubbla snödroppar, vit tibast, stora knoppar på klematis och fem centimeters skott på en del rosor…

Fördelarna med plusgraderna är att vintersallaten är grön och fin och småplantorna växer sig allt större. Jag har ”vintersått” morötter, dill och sallat i den minsta av våra upphöjda odlingsbäddar.

Inomhus är det också vår… Min omtänksamme make kom hem med en superfin vårbukett med anemoner och tulpaner tidigare i veckan. Det hade varit en påfrestande måndag och jag var verkligen i behov av lite uppmuntran. Och titta så fint blommorna matchar vårt kök!

Önskar en fortsatt trevlig helg! Ni som läser här på bloggen, hur ser det ut med vårtecknen i era trädgårdar och hur tänker ni kring nerklippning av fjolårsvisset?

I morgon ska jag sysselsätta mig med kallsådder av perennfrön, fick fröna från Trädgårdsamatörerna i veckan. Klicka på bilderna om du vill se vad jag fick för fröer! 🙂

Länkar till Trädgårdsfägring, in och se vad som händer hos andra trädgårdsbloggare!