Överblick i gräv- och omflyttningskaoset

Bild

Projekt ”bygga om komposthörnan” för att få mer utrymme för kompost, bygga en ny bod + fågelvoljär för parakiter och vaktlar och en stor utebur för kaniner fortsätter…

En vy lite från ovan visar gräv- och omflyttningskaoset.

Gamla kompostbehållaren som hade tre fack på en kubik vardera är riven. Ny syns strukturen i det nya området lite tydligare. Där ramen med lecablock är på marken ska boden byggas. Dess bakre vägg ansluter sedan till planket till höger i bild. Ingången till kompostområdet blir via en port som ska sitta mellan de två spaljéerna till vänster i bild.

Här är nya kompostfacket på 4,5 kubik. Till höger syns planket på bilden innan. Hade tänkt mig en mellanvägg så jag fick två fack, men har börjat fundera på om det inte vore mer lättarbetat med ett enda stort fack? Tar gärna emot feedback om det från er som har kompost.

Här syns planket till vänster. Trädstammen hör till det gamla bigarråträdet som en honungsros svingar sig upp i. Den gröna mattan består av hasselört, biokovonäva och tulipa Tarda och ska grävas upp och slängas  (har tillräckligt av alla tre på andra ställen i trädgården). Det här området ska bli en stor utebur till flickornas kaniner. Och ja, trädet och rosen ska kaninsäkras! 🙂

Den här trädstammen tillhör stora plommonträdet. Här har uppgrävningen av myskmadra, gul nunneört, anagrambräcka med flera påbörjats. De ska precis som växterna på andra sidan gången slängas.

När fd Lunden under plommonträdet är rensad återstår den roliga planteringsdelen! 🙂 Området ska nu bli en höst- och vintervacker plantering som kan fånga den lågt stående vintersolens glödande strålar.

Stommen blir ett flertal rödstammiga korallkorneller. Blomsteråret börjar med ett rosa hav med kungsängslijor, fortsätter med gula sockblommor och avslutas med gula och orange tulpaner (som ska flyttas från ett annat ställe).

Sedan tar de högre perennerna vid: Miscanthus ‘Malepartus’ och rosa höstanemoner. Sockblommornas blad får fina höstfärgher och bladen sitter kvar över vintern. I plommonträdet ska ett par stora kaprifolplantor få svinga sig upp.

Det var den här bilden från i vintras som satte igång tankarna och inspirerade mig att dra nytta av ett av de ställen som får vacker sol under den mörka årstiden.

Det här var min tolkning av Blommig Fredags tema ÖverblickÖnskar er alla en riktigt fin påsk!

Vårblommefrossa och trädgårdsprojekt som går framåt

Bild

Sedan förra månaden har projekt: omgörning av Lunden och komposthörnan gått framåt. Medan jag har rensat fjolårsvisset i trädgården har maken rivit halva den gamla komposthörnan, lagt lecablock till grunden på nya boden (och grävt upp och krukat alla växter som var i vägen).

Nu närmast ska han sätta plint till planket som ska dela av Lunden från själva komposthörnan. Själv ska jag börja kärra ut färdig fjolårskompost så att den sista delen av den gamla komposthörnan kan rivas. Sedan kan de nya kompostfacken byggas färdigt. Lite bökigt när hela området påminner om ett femtonpussel!

Pinnarna närmast i bild visar var voljären till parakiter och vaktlar ska sluta. I bakgrunden syns kvarvarande delen av gamla komposthörnan och stammen till höger är det stora gamla bigarråträdet.

Här syns grunden till nya boden. Sanden som ligger i grunden är flyttad från området där gamla komposthörnan stod och jorden som var där innan är flyttad till där sanden låg… Sa jag femtonpussel?! I säckarna finns olika singel och grusfraktioner.

Vad händer i övriga trädgården då? Där blommar en massa små sötnosar till vårblommor, det är vad det gör! 🙂 Här kommer månadens kavalkad. Klickar du på någon av bilderna kommer de upp i stort format som ett bildspel.

Det här var min tolkning av Månadens bild hos Blommig Fredag, titta gärna in där för att se vad andra skriver om denna vecka. Trevlig helg!

Att förverkliga trädgårdsdrömmar (eller hur man får in 358 växter i en bil)

Bild

Hösten 2014 flyttade A, en vän och släkting, med sin familj till ett eget hus med trädgård efter att i många år ha hyrt sin bostad. ”Det finns ingenting i trädgården”, berättade A för mig när de hade skrivit kontrakt. Jag trodde hon överdrev – huset är trots allt inte direkt nybyggt – men under ett besök i februari 2015 kunde jag konstatera att hon hade helt rätt.

Utöver en magnolia, en stor rhododendron, några risiga syrenbuskar och en stor ek så fanns det ”ingenting” förutom många kvadratmeter mossig gräsmatta på en sluttningstomt där bambi gillar att komma förbi. De var alltså i ungefär samma läge som vi var 1999 (minus sluttningen och rådjuren då). För den som i många år har längtat efter en egen trädgård, full med blommor, så var läget alltså inte det bästa.

Men det där med en ”tom” trädgård innebär ju å andra sidan en stor utvecklingspotential och möjlighet att själv sätta sin prägel på trädgården. När vi sågs på plats de där dagarna i februari så intervjuade jag A om familjens behov och önskemål med trädgården, inventerade de träd och växter som fanns och kom med förslag. Det visade sig att vi har ganska lika önskemål och behov när det gäller trädgård. Och A behövde inte ens vänta ett år och se vad som kom upp i trädgården – hon hade promenerat förbi tomten i många år och visste att det inte skulle komma något.

Alla nyblivna trädgårdsägare vet ju hur extremt dyrt det blir att handla småplantor för att fylla nya rabatter. För vår del var det min mamma som fyllde bilen med plantor och kom på besök med planteringsspade. Nu var det ”pay it forward”-tid för min del. Jag gladdes minst lika mycket som A åt att göra detta.

I april 2015 stuvade hela familjen in sig i bilen, fyllde varje ledigt utrymme med växter, och några dagar senare återvände vi hem nöjda och glada med att ha hjälpt till att snabbspola trädgårdens utveckling.

Följ med och se hur FÖRE förvandlades till EFTER på bara ett år!

lilla terassen 2
Februari 2015. Sluttning vid liten uteplats på baksidan av huset. Sydvästläge med stora träd hos grannarna som skuggar sommartid.
Vår 2015. A:s make och svärfar har snickrat en stor rejäl spaljé som går runt uteplatsen på två sidor för att hindra rådjurens framfart, skapa lite insynsskydd och var ska annars blåregn och klematis klättra?!Den branta sluttningen ner till uteplatsen terasseras, kläs med dubbla lager tidningar (för att dämpa ogrästillväxten och stabilisera slänten medan växterna blir stora. Här är det jag som trampar till jorden innan vi ska börja plantera.
A planterar några av alla hundratals små flocktulpanlökar. Uppe till vänster i bild ligger en hög trästammar från risiga träd som tagits ner. De ska snart komma till användning…
…trästammarna och lite stenar byggs nämligen in i terasserna för att förstärka lundkänslan. 217 plantor och ett hundratal tulipa ‘Tarda’ är planterade längs de två slänterna. Större plantor har planterats ner genom tidningarna. Allra närmast muren finns ett dike fyllt med småsten som grävts upp. Där är det tänkt att den jord som sköljs bort vid störtregn ska samlas så den inte sköljer ner över muren.lilla terassen 1Februari 2015. Terassen och den stora rhododendronen före…Vår 2016. Samma vy som ovan! Notera den numera uppstammade rhododendronen, ett litet minne sedan mitt besök ett halvår tidigare. Nu finns det plats för fler växter under den stora busken.
Vår 2016. Så här fint tog sig alla växter som planterades ett år tidigare. Nunnerört, funkia, krokus, sockblommor, fänrikshjärta, snödroppar, julrosor, flocktulpan, doftvioler, gullvivor, vårvivor och mycket mer växer här.

Utöver den terasserade slänten satte vi tillsammans tänderna i den del av tomten som vette ut mot gatan. Där ville A ha en rejäl perennrabatt med många gammaldags perenner som gav lite insynsskydd för rummen i bottenplan. Riddarsporre, fläckflockel, pioner, dagliljor, koreaklocka, fänrikshjärtan och mycket mer planterades här.
Vår 2015. Repet markerar den svängda formen som mest av allt liknar en spegelvänd 3:a. Formen valdes för att det bildas två ”rum” bakom rabatten där familjens barn får utrymme att leka och gömma sig lite från de vuxna, så där som barn gärna vill göra.

 Vår 2015. Notera den nysatta avenbokshäcken längs med staketet.


Höst 2015. Avenboken har satt rejäl fart efter ordentlig vattning och gödning. Innanför rabatten har ytan täckts med täckbark och flis så barnen kan leka där utan att bli leriga.

Vår 2016. Avenboken är en meter högre än året innan och perennerna i rabatten har tagit sig bra.

A och hennes familj fortsatte förstås att utveckla trädgården på egen hand. Delen med grönsaksodling och annat ätbart växte…Vår 2015. Rep markerar den yta där hallon, vinbär och annat ätbart ska planteras. A har ju fler som delar med sig av växter. Till höger om den blommande magnolian står ett päronträd som inte mådde bra. I bakgrunden syns en upphöjd odlingbädd.
Höst 2015. Päronträdet är nertaget och den ätbara delen anlagd.
Vår 2016.  En stenkant har tillkommit och i bakgrunden syns att den första upphöjda odlingsbädden fått sällskap av ännu en.

Och i sluttningen mot gång- och cykelvägen fick eken sällskap av bland annat en Ginnalalönn, ett prydnadskörsbär och en Ullungrönn.

Vår 2015.

Vår 2016.

Det här var mitt bidrag till Blommig Fredags tema Trädgårdsminne. Trevlig helg!
358 växter? Ja, så många var det när A efteråt räknade samman allt vi hade planterat i trädgården. Här står alla växter tätt, tätt i krukor med minimalt med jord, redo att packas in i vår bil.

Om 1000 kvadratmeter trädgård blev 20 ~ från stor till liten trädgård

Bild

Om jag fick börja om från början, som är veckans tema i Blommig Fredag, vad skulle jag göra då? Det enda jag kommer på är att reservera en större yta för ett växthus än det lilla på fem kvadratmeter som vi har nu. Men i övrigt tror jag inte att jag skulle ändra så mycket.

Istället tänkte jag tolka ämnet så här: vad skulle jag ta med/skaffa igen i en helt ny trädgård med andra förutsättningar? Mmm, det har jag verkligen funderat på!

Den där dagen i en avlägsen framtid när jag av någon anledning flyttar, men kanske inte helt vill släppa det gröna. En marklägenhet eller en balkong med plats för stora krukor/lådor, det hoppas jag på. Gärna i västerläge. Och ska man nu skala ner 1000 kvadratmeter till kanske 15-20, då gäller det att vara väldigt sträng. Det blir inte lätt!

Ett träd vill jag ha. Min absoluta favorit Ullungrönnen ‘Dodong’ går bort pga sin storlek. I stället väljer jag kopparlönn, Acer griseum. Den blir visserligen stor med tiden, men växer långsamt och är vacker redan i unga år.
14-sep-16-kopparlonn-3

Buskar/småträd: här blir det svårt att välja… Men trollhassel Hamamelis intermedia ‘Diane’, trädgårdskryddbuske Calycanthus raulstonii ‘Hartlage Wine’, skogskornell Cornus sanguinea ‘Midwinter Fire’, solfjäderslönn Acer japonicum ’Acontifolium’, japansk gyllenlönn Acer shirasawanum ’Aureum’ och pärlbuske Exochorda macrantha ’The Bride’ vill jag ha. De är vackra på olika sätt under en stor del av året och kan skapa rätt lundmiljö i miniformat för de där vårväxterna jag är så svag för.

En klättrare är också nödvändigt. Klematis ‘Summer Snow’ blommar under en lång period och doftar svagt. Går lätt att frisera om den blir för yvig.Klematis 'Summersnow'

Några örter till matlagningen: kinesisk vitlök, dragon, klotoregano, citrontimjan och rosmarin. En tayberry och ett taggfritt björnbär kan spaljeras mot en vägg och ge härligt söta bär. Ett amerikanskt blåbär och en röd krusbärsbuske kan växa bredvid.11 sep 15 blåbär

Vad mer? De här favoriterna – helt valda ur minnet – vill jag ha med mig:

Tidig vår: snödroppar, blåsippa, lungört, krokus, iris och dubbel vitsippa ‘Multiplex’.

Vår: hosta ‘Otome No Ka’, ormbunkar, hundtandsliljor, kungsängsliljor, julrosor, olika vivor och nunneört. Och så tulpaner! Kan ju inte vara utan i alla fall en sort… Och det får bli ‘Prinsess Irene’.

Försommar: pion, krolliljor, Biokovonäva och vipprams.

Sommar: rosén ‘Gislaine de Feligonde’.
Ghislaine de Feligonde

Sensommar: gul vädd, rudbeckia och prydnadsgräs.
Solrabatten, gulvädd och rudbeckia 'Orange passion'

Tidig höst: purpurmartorn, höstaster, höstanemon.

Höst: gräset Miscantus ‘Malepartus’, skugglilja ‘Pink Freckles’ och höstsilverax.

Vinter: Vit julros, daggtörel och dvärgcyklamen.

Hade jag fått med mig de här favoriterna om jag började om från början, då skulle jag vara ganska nöjd. Vad tycker du, har jag missat en måsteväxt? Berätta gärna. 🙂 Och är det någon mer som vill utmana sig själva att välja väldigt hårt, länka gärna.

Trevlig helg! Den utlovade solen förra helgen uteblev tyvärr, och för denna helg lovas det regn… Hmm, det blir nog till att vara inomhus tror jag.

Pallkrageplantering på hjul ~ så här gjorde jag våra flyttbara blomlådor

Bild

I våras gjorde jag två upphöjda planteringar på hjul till Stora trädäcket. Har tidigare år haft många växter i krukor där men tröttnade på att vattna dem ständigt och jämt.

Jag gjorde det enkelt för mig och köpte sex stycken brunbetsade pallkragar. Den understa pallkragen ställdes på en skiva oljeplyfa där vi först hade skruvat fast hjul undertill. Lådan blir mycket tung, så stadiga hjul behövs! Vi vill kunna flytta lådorna vid behov, vill man inte det behövs förstås inte några hjul. Både oljeplyfa och dammduk fanns kvar sedan tidigare trädgårdsprojekt.

Invändigt på sidor och botten klädde jag pallkragarna med 5 cm frigolit från byggmarknaden för att ge lite vinterisolering. Längst upp på kanten häftade jag fast dammduk som döljer den vita frigoliten och skyddar den från att gå sönder.

21-maj-16-pallkragelada-4

I med fin jord från trädgården och lite matkompost och sedan var det dags att plantera! Lådorna har inga dräneringshål, vattnet rinner ut i skarven mellan bottenplattan och pallkrageväggarna.

Så här såg det ut i början av juli…2-juli-16-tradacket-pallkragelada-havtorn-ronnsumak

Och så här i början av augusti…
6-aug-16-pallkragelada-traddack-kanna-ronnsumak 6-aug-16-pallkragelada-kanna-ronnsumak-tradacket

I den ena lådan växer havtornsbuskarna ‘Svenne’ och ‘Lotta’ i sällskap med salvia ‘Nachtvlinder’.

I den andra lådan växer rönnsumak ‘Tiger Eyes’ tillsammans med rönnspirean ‘Sem’. I den här lådan testade jag rödtonad höstflox tillsammans med kanna och ettårig gul rosenskära ‘Xanthos’. Det som hänger ner över kanten är trumpetranka. Kannorna ska inte tillbaka nästa år då de var hemskt jobbiga att få upp till hösten, men något annat med färg blir det nog. Trumpetrankorna hamnade i komposten, de har inte varit i närheten av att blomma på två år och då de inte tål frost och ska vinterförvaras gav jag upp. Nästa år får något ettårigt hänga ner.14-juli-16-pallkragelada-kanna-ronnsumak-tradacket

Trevlig helg! Det här var mitt bidrag till veckans Blommig Fredag vars tema är Något nytt?! Titta gärna in hos Hélena för fler bidrag. (Vill du se mer vad som händer hos oss just nu så titta gärna in till @kristinas_oas på instagram.)

Uppdatering 2019-04-28: Denna vår har vi bytt ut bottenplattorna till en mer stabil träskiva förstärkt med reglar i en fyrkantig ram på undersidan. Hjulen är sedan fastsatta i ramen. Vi lade dammduk över bottenskivan och häftade fast undertill. Oljeplyfan gav sig tyvärr efter tre säsonger, jorden var så tung.

Att ändra inställning till sin egen trädgård ~ följ med på min mentala omställningsresa

Bild

För 18 månader sedan bytte jag jobb. Övergav tangentbordet och stoppade händerna i jorden. Min kollega som gjort en liknande skifte för tio år sedan varnade mig: ”var beredd på att inställningen till din egen trädgård kommer att förändras”. Jag förstod väl någonstans innerst inne att hon nog hade rätt, men beslöt mig också för ta dagen som den kom och inte fundera så mycket på det i förväg.

24-maj-16-tradhornet-dammen-ginnalalonn


Projekt vattenblänk i Trädhörnet. Kvällssolen silar genom ginalalönnens krona och lyser upp gyllenlönnen och pärlbusken ‘The Bride’.

I det dolda har förändringen legat där och lurat. Bitvis har det varit tufft. Betydligt tuffare än jag hade trott. Det handlar nämligen om min mentala inställning till trädgården, min gröna oas i vardagen. Att ändra sitt tänkande efter 20 års trädgårderande, det är en utmaning. När jag kom hem från förra jobbet kunde jag gladeligen gå direkt ut i trädgården, rensa ogräs, gräva om en rabatt, lassa kompost och kärra ut… Det var min lösning för att hantera stressen i det yrket. Nu är jobbet ett annat. Och är det en dag när jag jobbat hårt fysiskt utomhus är ärligt talat inte ogräsrensning det som lockar mig mest när jag kommer hem. 😉

1-juni-16-pool-bad


Poolen har använts flitigt sedan den kom på plats i trädgården. Här svalkar sig barnen och deras kompisar varma sommardagar. Jag får lugn trädgårdstid på köpet och slipper köra till stranden. Och kanske, om det är en riktigt varm dag, blir det även ett dopp i kvällningen för min egen del.

Nej, jag har i år fått jobba hårt på att bara vara i vår trädgård. Att inte ha dåligt samvete över att jag varken vill eller orkar rensa ogräs när jag kommer hem (fast det definitivt skulle behövas). Att vara nöjd med att gå en runda i trädgården, fotografera något jag vill dokumentera, plocka lite ätbart och stoppa i munnen, vattna frösådder och krukor när det behövs. Helgerna har blivit mer fokuserade kring att göra de där ”jobben” som behöver göras i trädgården. Skulle jag någon gång ha lust att göra ett mindre projekt efter jobbet (som att plantera några inköpta växter eller klippa ner visset), ja, då får jag se det som en bonus.

2-juli-16-appellador-stilleben-vaxthuset


Stilleben utanför växthuset. Den uppstammade fuschian, doftpelargonen och den lilla blodboksplantan stod i fokus när den här bilden togs.

Vad innebär då förändringen för vår trädgård? En hel del. Inte minst ”vårbruket” kommer nästa år att bli ett helt annat. När det mesta ska fixas på helgen kan jag inte fortsätta att jobba så tidsödande som jag gjort i alla år med att först röja ur allt fjolårsvisset ur rabatterna, kompostera det och sedan mulcha ut med fjolårskomposten. I stället får det bli som allt fler parkförvaltningar jobbar, att finfördela det fjolårsvissna på plats och låta det ligga kvar i rabatten för nedbrytning. Jag som gillar städade rabatter kommer nog att få jobba rätt hårt med min attityd till ”stökigare” rabatter. 😉

2-juli-16-tradgardslandet-gronsaker


Trädgårdslandet vid östergaveln av huset, ätbart blandas med blommor i de upphöjda odlingsbäddarna. I bakgrunden blommar rosen Gislaine de Feligonde för fullt.

Så välkommen att följa med på min mentala resa nästa trädgårdsår, och dela gärna med dig av din inställning till din egen trädgård. Hur gör du? Trädgårderar du lite varje dag eller mest när du är ledig en heldag? Har du av någon anledning behövt ändra hur du ser på din trädgård och det som behöver göras där?

2-juli-avenboksportal-dagliljerabatt


Stig in genom avenboksportalen och den dolda privata delen av trädgården öppnar upp sig.

Det här var min tolkning av Blommig fredags tema I det dolda hos Hélena. Titta gärna in där för fler tolkningar.

Önskar en fin adventshelg! 

Fårull som marktäckare ~ utvärdering av första säsongen

Bild

18-maj-16-barlandet-jordgubbar-farull-1

En av de saker jag fick flest frågor om från besökarna under Tusen Trädgårdar i somras var fårullen. Grå och lockig återfinns den under vinbärsbuskar, krusbärsbuskar och hallon i Bärlandet.

Jag hade hört att fårull användes som täckmaterial av ekologiska äppelodlare och sedan själv sett den som marktäckning hos Mandelmanns på Österlen. När jag sedan fick reda på att en arbetskamrat hade får var resten enkelt. I våras fick jag fyra stora sopsäckar med nyklippt grå ull och projekt ”bädda in växter” inleddes. Jag la ullen så tjockt som de klippta fällarna var i sig själva, det vill säga runt 4-5 centimeter.

18-maj-16-barlandet-hallon-farull

Den här torra sommaren har ull som marktäckning varit gudasänt. Ullen har fångat upp det regn som har kommit och hållit kvar fukten i jorden, långt borta från solens heta strålar. I juni när vi inte hade fått regn på över en månad lyfte jag på ullen för att se hur det såg ut under. Fuktigt.

14-juli-16-vinbar-krusbar-barlandet-farull

Jag var lite fundersam till om ullen skulle blåsa iväg, men det mesta har stannat kvar och med tiden bildat en sammanhållen ”matta”. Varken fåglar, vår katt eller förbipasserande hundar (vi har en G/C-väg precis utanför tomtgränsen) har rivit loss ull som jag har märkt. Och sällan har väl smulgubbarna varit så rena och lite ätna av sniglar som i år!

18-maj-16-barlandet-jordgubbar-farull-2

Att ull är biologiskt nedbrytbart, kväver ogräs*, ogillas av sniglar**, håller kvar fukten, innehåller viss näring och för det mesta är gratis*** är alla bra anledningar till att prova. 🙂

14-juli-16-vinbar-barlandet-farull

Testsäsong 1 är över och baserat på erfarenheterna kan jag varmt rekommendera ull som marktäckare under bärbuskar. Jag kommer att återkomma i ämnet framöver. Det ska bli intressant att se hur ullen ser ut efter vinterns regnande/snötäcke och hur snabbt växterna kommer igång när de har ett täcke av ull runt omkring sig.

* Något enstaka ogräs har vuxit igenom ullen, men de har varit lätträknade. I vanliga fall har jag ganska mycket ogräs i den öppna jordytan, allt från maskrosor till våtarv.

** Har inte lyckats hitta en bra källa på denna uppgift, bara att många skriver att så skulle vara fallet. Vet du som läser här om det finns någon studie, så kommentera gärna så jag kan uppdatera inlägget.

*** Det flesta som föder upp lamm/får för köttets skull slänger ullen och blir bara glada att den kommer till användning i stället för att brännas/hamna på tippen.

3 blå favoriter just nu ~ bolltistel, praktklocka och clematis ‘Arabella’

Bild

Tre av mina blå favoriter i trädgården just nu är bolltisteln som precis har slagit ut, praktklockan som har blommat några veckor och clematis ‘Arabella’ som blommar från juni till frosten tar den sista blomman.

Bolltistel, Echinops bannaticus, är härdig i stora delar av landet. Den är torktålig, älskar sol och trivs där den inte har det för fuktigt vintertid. Bollarna är vackra på håll och för den som tittar nära bjuder blombollarna på en skönhetsupplevelse.30 juli 16 bolltistel 2
En första blomma har slagit ut…
30 juli 16 bolltistel 3
.
.. och den följs snart av fler.

Bolltisteln gillas av insekter också, så det är ännu ett skäl att ha den i trädgården. Frösår sig lätt, men jag sparar bollarna till fåglarna på vintern och de brukar äta de flesta fröna. Trädet till höger i bild är en kopparlönn.
30 juli 16 bolltistel 1

Praktklocka, Platycodon grandiflorus, varav jag har den lägre sorten som heter Platycodon grandiflorus mariesii är en speciell växt. På engelska kallas den balloon flower, och det tycker jag är ett passande namn! 🙂
22 juli 16 praktklocka 5
Den är härdig i stora delar av landet och blommar från juli och långt fram på hösten. Den trivs bäst i sol/lätt skugga och vill ha det väldränerat, inte minst vintertid. Blommorna är stora och härligt blå med mörkare ådring. Det finns också rosa och vita sorter.22 juli 16 praktklocka 3 22 juli 16 praktklocka 2

Clematis ‘Arabella’ tillhör Integrifolia-gruppen. Den blir drygt metern hög och klättrar inte, utan behöver stöd. Hos oss växter den på utsidan av torvrabatten och klarar sig med en enkel båge på utsidan då den växer invävd i både ormbunkar och rhododendron.
26 juli 16 clematis Arabella 4

Den är härdig till zon 5 och passar bra att växa tillsammans med perenner eller lägre buskar. Den blommar från juni till september, men de flesta år har jag enstaka blommor kvar ända tills frosten i oktober/november.
26 juli 16 clematis Arabella 2 26 juli 16 clematis Arabella 3 26 juli 16 clematis Arabella 1

Helgen är över och jag blev klar med städning och röjning i mitt trädgårdsrum i boden. Så skönt att ha det mysigt och inbjudande där och inte fullt med skräp och odiskade krukor… 😉 I fönstret hänger små glasflaskor som jag köpte när vi var i Frankrike för några år sedan. Satte några astrar ‘Tower Chamois’ i dem, de håller länge som snittblommor. Utanför fönstret blommar syrenhortensia, violkungsljus och klematis ‘Summer snow’.
31 juli 16 trädgårdsbod

Snabbväxande träd i trädgården ~ så här ser de ut 5 och 10 år efter plantering

Bild

Uppdatering juli 2020: Ni är så många som hamnar på min blogg i ert sökande efter snabbväxande träd att jag har gjort ett nytt, betydligt matigare, inlägg med många fler bilder på hur snabbt de växer. Du kommer direkt till det nya inlägget om du klickar HÄR.

 

En av mina stora inspirationskällor som nybliven trädgårdsägare 1999 var (och är) Karin Berglund. Hennes bibel Vår trädgård lästes från pärm till pärm. Ett av ledorden i trädkapitlet var att inte nöja sig med plantskolornas standardutbud, utan våga beställa hem både ovanligare och större träd. Kan intyga att det också är ett bra sätt att bli igenkänd på de lokala plantskolorna… 😉

Våren 2001 lastades ett dussin träd och buskar av på vår uppfart. På min första trädlista stod bland annat klotrobinia, Carmencitarönn, kopparlönn, praktmagnolia och japanska lönnar.

Så här såg det ut när de var nyplanterade:2001 framsidan gräsmattecirkel
I mitten på fotot syns två träd med stödstolpar. Det är klotrobinian och Carmencitarönnen. Liiite svåra att se, jag vet.

Sex år senare:2007 augusti. Rönnen och klotrobinian börjar bli stora efter sex år.
Carmencitarönnen och klotrobinian har vuxit till sig rejält. Även den pinniga avenboksbersån runt stencirkeln på fotot ovanför har blivit klar. Det är den gröna ”väggen” bakom klotrobinians stam.

2004 kom nästa stora laddning med träd, det var när vi började förändra baksidan på trädgården. Den gången stod Ullungrönn, Ginnalalönn, prydnadsaplar och ännu fler japanska lönnar på beställningslistan. De bildar stommen i Trädhörnet.

Trädhörnet 2004
Från vänster till höger: Ginnalalönnen (ser ut som en ljus buske mot häcken) och i mitten på fotot skymtar Ullungrönnen bakom en prydnadsapelbuske. Träden är runt 175 cm höga och nyplanterade. Här syns också de små bolltujorna som numera är runt metern i diameter… Fågelhuset är ännu inte byggt.

Tio år senare:Ullungrönn 'Dodong' och "blommande" blomsterkornell.
Jo, det är nästan exakt samma vinkel… Bakom fågelhuset tornar Ginnalalönnen upp sig, uppskattningsvis fem meter hög vid det här laget. Ullungrönnen ‘Dodong’ skyms inte längre av prydnadsapelbusken Malus toringo var. Sargentii E utan sträcker sig mot skyn, uppskattningsvis sex meter hög. Bredvid blommar blomsterkornellen med sina vita ”blommor”.

Mitt tips blir att plussa på några hundralappar och köpa större träd redan från början. Det är det väl värt. Det är ju roligt om man själv hinner njuta av träden som stora och inte överlämnar den saken till nästa husägare (som högst troligt ändå sågar ner dem och stenlägger…).

Om några veckor är det dags för detta års leverans med träd och buskar. Bland träden som ska planteras finns vinterbuske Abeliophyllum distichum ‘Roseum’, Franklinträd Franklinia alatamaha, limegrön fliksumak Rhus typhina ‘Tiger Eyes’, ett vackert olvon Viburnum plicatum ‘Kilimanjaro Sunrise’. Och så min efterlängtade gula magnolia ‘Honey Tulip’. I år var den inte slut hos leverantören utomlands och jag är så glad! Har visat bilden förr, men för er som inte sett vad jag längtar efter…
Honey tulip magnolia
Bild lånad med tillstånd av Jurys Garden som tagit fram denna fina magnolia.

Det här var min tolkning på temat Liten blir stor hos Blommig Fredag. Titta in hos Hélena för fler bidrag. Önskar alla en fin vårhelg, hoppas snön smälter fort hos er som har det vitt i trädgården.

Med start nu och några månader framåt gör jag om i mina bloggvanor. Jag kommer att fortsätta blogga själv, det vill jag inte sluta med, men prioriterar bort att följa er andra som bloggar ett litet tag. Jag tittar kanske in då och då, men tiden kommer inte att räcka till aktivt följande när vi direkt efter påsk drar igång en stor och mycket omfattande renovering i huset. Kök och vardagsrum ska byta plats… Jag längtar efter slutresultatet, ett modernt stort kök med plats för umgänge och med glasdörrar ut mot trädgården (och ett mindre tv-rum), men ser inte fram emot transportsträckan. Vi har hantverkare som gör mycket av renoveringen förstås, men ni vet hur det är med allt runt omkring. Det tar både tid och energi.

Det var en gång en bortglömd bit gräsmatta (eller: så här odlar vi i våra upphöjda odlingsbäddar)

Bild

Det finns inget som slår före och efterbilder. Jag är glad att vi tog så många bilder innan vi körde igång omgörningen av vår lite bortglömda 70-talsträdgård. Jag har visat då och nu-bilder förr, så vill du se bilder från hela trädgården klickar du HÄR. Idag tänkte jag koncentrera mig på den smala 4-metersremsan på östra sidan av huset och visa hur den har utvecklats.

östersidan
Våren 2000. Ett ensamt rönnsumak-träd på en gräsmatta. Trädet syntes inte från något håll i trädgården och när man hade blicken i ”normalläge” var stammen det enda man såg. Urtrist. Så trädet togs bort…

2006 juli. En smal gräsgång leder från gräsmattecirkeln in till landen.
… och i stället blev det grönsaksodling i pallkrage under 6-7 år. Bilden är från juli 2006 när nya rabatter hade hunnit växa till sig lite. Det fungerade bra, men lådorna närmast den höga häcken mot grannen fick för lite ljus och skörden blev därefter. När pallkragarna ruttnade sönder bestämde vi oss för att bygga stora upphöjda odlingslådor.Murket. så här ser pallkragar ut efter 5-7 år...
Så här ser pallkragar ut efter 5-7 år. Uppruttna.2011 april. C har snickrat tre av fyra grönsakslådor. Nu måste rosorna flyttas en meter för att lämna plats för den sista lådan.Varje odlingslåda är i storlek som fyra pallkragar. Bild från april 2011. Odlingslådorna är byggda i tryckt virke och ”fodrade” med dammduk. Idag hade vi byggt dem i tjockt 4,5 cm otryckt regelvirke i stället, utan dammduk, det är så vi byggt bäddarna i Bärlandet. Vi flyttade gången så den hamnade närmast häcken och fick på så sätt mer sol i lådorna. Numera har jag inga problem med skuggning och dålig skörd. Även några av de fina Gislaine de Feligonde-rosorna vid ingången till Trädgårdslandet fick flytta någon meter på grund av att gången flyttades. Alla rosorna klarade flytten fint och lutar sig numera mot den fina spaljén maken snickrade.En gång leder från gräscirkeln förbi blåbären in till trädgårdslandet.Och så här ser det ut numera vid samma sida av huset som på första bilden: en stengång leder via en portal med rosen Gislaine de Feligonde in till Trädgårdslandet i de upphöjda odlingslådorna.15 aug 15 trädgårdsland skördVi odlar i 4-årig växtföljd och blandar grönsaker med blommor, både för att det är vackert, men också för att tagetes och ringblommor förvirrar morots- och lökflugor så de inte hittar grönsakerna riktigt lika lätt. Så här kan man alltså använda fyra meter gräsmatta. 🙂

Det här var mitt bidrag till Blommig Fredags tema Då och Nu. För fler tolkningar, titta in hos Hélena.

Ha en riktigt fin marshelg, kanske blir det lite vårtemperaturer denna helg? Inte en dag för tidigt om ni frågar mig.