Näsums odlarnätverk är en löst sammanhållen grupp för alla som odlar (antingen det är i trädgård, på kolonilott eller på balkongen) och som gillar att träffa andra odlare. Nätverket och träffarna utgår från orten Näsum i nordöstra delen av Skåne, men är öppna för alla som vill vara med, oavsett bostadsort.
Allt började med att jag höll en föreläsning i Näsum i februari och berättade om min privata odlingsresa ”Från några örter på en balkong till 240 kilo ätbart i trädgården” och uppmanade alla att våga odla mer ätbart.
En tanke med föreläsningen var att bolla idén att samla de i bygden som liksom jag gillar att odla ätbart. Nästan alla som var på den välbesökta föreläsningen skrev upp sig på intresselistan. Roligt nog lyfte Kristianstadsbladet också denna bit i sin förhandsartikel.
Första träffen hölls 4:e mars och handlade om fröbyte och fröförsäljning, tretton deltagare samlades och pratade fröer och hade en roligt och intressant kväll där alla kom hem med nya fröer. Själv bytte jag till mig nya bönsorter och fick ett par gratispåsar med sockerärtor och melon.
Andra träffen hålls 13:e april och har temat ”Årets odling” där vi gemensamt hjälps åt att svara på de frågor vi kan ha om odlingen. Det kan röra sig om nya sorter vi ska odla, frågor om gödning, djur som äter på odlingen eller vad som är bästa sättet att utöka odlingen.
Tredje träffen hålls 11:e maj och har plantförsäljning som tema. Alla som odlar och frösår brukar ju få plantor över så års och vad passar väl bättre än att byta eller sälja dem så de slipper hamna på komposten?
Om du som läser här vill vara med kontaktar du mig för mer detaljer. De flesta träffarna har obligatorisk föranmälan för att vi ska kunna anpassa lokal, fika eller något annat. Du kan skicka via kontaktformuläret här på bloggen (se menyn ovan) eller så lägger du en kommentar. Det går också bra att kontakta mig på instagram @kristinas_oas också.
Blir du sugen på att starta ett odlarnätverk där du bor? Hör gärna av dig så kan jag tipsa dig mer om vad du ska tänka på och hur du kan göra där du bor.
Jag har tidigare berättat om vårstädning i trädgården HÄR och insekters mat och vatten HÄR som du kommer till genom att klicka på länkarna. Nu är det dags för den tredje och sista delen som handlar om insekter och smådjurens boplatser. Utöver mat och vatten är någonstans att bo den sista viktiga delen för att öka den biologiska mångfalden i din trädgård.
Trots att många kanske har ett litet insektshotell i trädgården är bostäder något som många glömmer bort. Jag vet inte hur många gånger som jag vid en öppen trädgård har pratat med besökare som förundras över insektsrikedomen hos oss. De förstår inte varför de inte har det, de har ju planterat en massa bra växter?! När jag ställer frågan om var insekterna bor ser de flesta ut som frågetecken. Det har de inte tänkt på!
Hos oss stannar nästan allt växtmaterial kvar i trädgården (rotogräs, frökapslar från vallmo, taggiga rosgrenar och liknande körs till ÅVC). Antingen får växtmaterialet förmultna på plats i rabatten (gäller främst löven) eller så läggs det i komposten och kommer tillbaka som härlig mulch lite senare. De flesta perenner får som sagt stå kvar över vintern och erbjuder även de boplats åt en mängd små kryp. Vi har olika typer av insektshotell runt om i trädgården, men de bästa bona fixar insekterna själva.
Vi har medvetet valt träd som inte har stora blaffiga löv som lägger sig i blöta mattor över växterna, och det gör att löven bildar luftiga och fina täcken över både perenner, lökväxter och småkryp, nog så tacksamt kalla barfrostvintrar!
Löven som lägger sig på grusgångarna blåser jag bort vid ett eller två tillfällen under hösten. Jag använder mig av en lövblås som inte blåser med orkanstyrka och med dess hjälp puttas löven in i planteringarna. De flesta kryp dör inte av att det blåser höststormar, så jag förutsätter att de klarar lite lätt och försiktig lövblås också.
De löv som ligger på ytor där jag inte har planteringar (vid de upphöjda bäddarna till exempel) samlar jag in och lägger i stora kärl eller säckar där de så småningom blir fin lövkompost. Den använder jag som mullrikt tillskott vid plantering eller sådd.
Alla raka grenar och stammar som vi beskär hamnar i små eller stora vedtravar runt om i trädgården. I vedtravarna finns gott om hålrum för småkryp och även paddor och grodor kan ta skydd under travarna. Och så fungerar ju stockarna som utmärkta klösbrödor för katterna…
De krokiga grenarna kapas ner och hamnar i komposten. Vips så har noshornsbaggen både mat och någonstans att bo på. Dess larver kan leva i komposten i tre år innan de kläcks och skalbaggarna flyger iväg. Just noshornsbaggen äter bara död ved, så den gör ingen skada på levande träd.
I trädgården har vi också igelkottar (och vi har hittat två sommarbon i trädgården), trollsländor, blomsterflugor, en mängd olika humlor och solitärbin, vårtbitare, grodor och paddor.
Så fundera på var du kan ordna boplatser av olika slag i din trädgård. På köpet med ökad biologisk mångfald får du fler invånare som hjälper dig att hålla trädgården i balans.
Jag har de senaste åren försökt få fler att våga odla mer. Antingen du sår de allra första fröerna, odlar fler sorter än du brukar göra eller börjar odla en större del av året än tidigare.
Om du bor i närheten av nordöstra Skåne har du nu möjligheten att komma på en gratis inspirationsföreläsning. Den hålls i församlingshemmet i Näsum tisdagen den 18:e februari klockan 18. Ingen föranmälan. (Du måste inte bo i byn eller kommunen för att få komma, den är öppen för alla.) Jag har kallat föreläsningen för Våga odla mer ätbart och berättar under kvällen om min egen odlingsresa från några örter i en kruka till flera hundra kilo mat från vår egen trädgård.
Jag kommer under föreläsningen att ge tips och råd kring odling och berätta mer om bra sorter för nybörjare, vana odlare respektive mycket vana odlare. Jag kommer också att prata om perenna grönsaker, odling på vintern, permakultur, regnvattensskörd, frukt och bär. Självklart berättar jag också om vårt väga skörden-projekt som nu är inne på fjärde året och vad det har gett oss att dokumentera det som trädgården och naturen ger. Föreläsningen avslutas med frågestund och det finns inga dumma frågor. Jag har också varit nybörjare, och tro mig, gjort de flesta nybörjarfel man kan göra. 😉
Förhoppningen med denna träff är också att kunna starta någon form av nätverk i bygden där vi som odlar ätbart kan dela med oss av kunskap, frön och plantor till varandra. Och vem vet, kanske byta överskottsskörd? Det finns redan ett nätverk i närheten för de som odlar för självhushållning i lite större skala, men jag saknar något för oss med begränsad yta.
Den här föreläsningen är mitt sätt att stärka bygden och görs i samarbete med Bromölla Pastorat och Näsums Byutveckling. Varmt välkommen!
P.S. Vill du att jag kommer till din bygd eller trädgårdsförening och berättar om odling? Hör av dig via kommentar eller kontaktlänken i menyn.
Vill du veta mer om vad och hur vi odlar? Här kommer några länkar till inlägg här på bloggen:
Det är dags att summera odlingsåret 2024 och som vanligt när jag går igenom mina anteckningar och matar in sifforna i excelfilen häpnar jag. Har jag verkligen odlat allt detta i vår trädgård?! Ja, det har jag *klappar mig stolt på axeln*. Odlandet slutar inte på hösten hos oss, utan pågår tolv månader om året.
240 kilo ätbart av drygt hundra olika sorter blev facit. Ett kvarts ton mat. Och då odlar jag inte ens i hela vår villaträdgård, här finns massor av prydnadsväxter också! Så potentialen är enorm om du som läser detta funderar på att börja odla, odla mer än vad du redan gör eller under fler månader av året. (Och för dig som bor i närheten av NÖ Skåne så föreläser jag om detta 18/2, mer info följer inom kort.)
2024 skördade vi 28 olika sorters bär, 17 olika örter/ätbara blommor, 31 olika sorters bladgrönt, 21 olika sorters grönsaker, sju olika sorters frukt och två olika sorters nötter. (Om du undrar över vad som är en ”sort”? Tomat räknas som en, men vinbär av olika färg som olika.)
Mitt odlingsintresse har funnits där sedan barnsben och har utvecklats för varje år, men tog ordentlig fart för fem år sedan när vi bestämde oss för att utnyttja trädgårdens fulla potential. Och jag vill börja med att skriva att jag varje säsong ”misslyckas” med ett antal grödor. Det gör alla som odlar. Jag sår för sent, glömmer vattna, sniglarna äter upp det nysatta, det blåser sönder, haglar, torkar eller något annat. Det är så det är. Det kallas erfarenhet.
Det fina med att odla är att vi får en ny chans varje år att börja om. Drömma oss bort till en framtid när allt är möjligt och inget har gått fel. Just nu när jag skriver det här ligger fröpåsarna i högar och odlingsplanen för 2025 håller på att ta form. Hur den ser ut ska jag berätta lite längre fram här på bloggen.
Jag älskar att längta. Har du glömt bort hur det är? Våga äta i säsong. Jag lovar, absolut ingenting slår den där första söta egenodlade jordgubben i maj. Och egenodlade tomater eller gurka ska vi inte prata om!
I januari skördade vi 0,7 kilo av bland annat inomhusodlade microgreens och groddar samt växthusodlad svartkål, pak choi och mizuna.
I februari skördade vi 0,7 kilo av bland annat inomhusodlade microgreens och groddar samt växthusodlade kålrabbiblad och utomhusodlad perenn grönkål och mâche.
I mars skördade vi 1,8 kilo av bland annat inomhusodlade microgreens och groddar samt växthus- och utomhusodlat bladgrönt som på bilden nedan: mâche, fjällsyra, kålrabbiblad, smultronbad, löparfetblad, kärleksört, perenn grönkål med mera.
I april skördade vi 0,5 kilo av bland annat växthus- och utomhusodlat bladgrönt som blandade asiatiska blad, rödbladig trädgårdsmålla, kålrabbiblad och de första sparrisarna.
I maj skördade vi 9,6 kilo av bland annat gurka, sparris, rädisor, bladgrönt, jordgubbar och inte mindre än ett halvt kilo (!) dill. Jag kommer aldrig mer att så dill på något annat sätt än i drivbänk! Det är den finaste dill jag någonsin odlat.
I juni skördade vi 8,2 kilo av bland annat sparris, gurka, morötter, jordgubbar och rabarber. Frukostyoghurten pryddes av jordgubbar, smultron och blåbärstry.
I juli skördade vi 39,3 kilo av bland annat bigarråer, surkörsbär, blåbär, krusbär, mullbär, smultron, jordgubbar, tayberry och vinbär av alla de färger…
… och grönsakssidan var inte sämre med kålrabbiblad, sallat, potatis, isört, potatislök, fänkål, sockerärtor, tomater, majrovor, gurka, strandkål… Juli är ett frossande i egenskördat, från morgon till kväll. Matplaneringen utgår från vad som är klart att skörda, för det mesta äts så färskt som möjligt. Följande tre bilder är skördekorgar från början, mitten och slutet av månaden.
I augusti skördade vi 57,3 kilo av bland annat blåbär, hösthallon, vinbär, isört, strandkål, bönor, tomater, gurka, plommon…. Och inte att förglömma, de söta goda persikorna från ‘Ice Peach’.
I september skördade vi 70,8 kilo av bland annat physalis, aronia, vindruvor, blåbär, hösthallon, rotselleri, morötter, kål i alla dess former, squash, pumpor, melon och päron.
Och så de sista tomaterna! 2024 var ett tomatår utan dess like. Både 2022 och 2023 skördade jag drygt 20 kilo tomater. 2024 hade jag ökat tomatodlingen med ett dussin plantor med biffar och pastatomater eftersom tomatsåsen i frysen tog slut långt innan sommaren. Eftersom jag bara odlar tåliga sorter spelade den svala försommaren inte så stor roll och resultatet blev över 60 (!) kilo tomater på hela säsongen. Man kan lugnt säga att frysen är full av tomatsås. 2025 behöver jag nog inte odla fullt så många stora tomater… 😉
I oktober skördade vi 43,5 kilo av bland annat vindruvor, körsbärskornell, physalis, hösthallon, morötter, potatis, rädisor, kvitten, äpplen och valnötter. Just valnötterna växer inte i vår egen trädgård, utan är vad jag kallar för ”vildplockade”. I byn där vi bor finns ett gammal träd på allmän mark och jag är inte ensam om att plocka där. 🙂 2024 års skörd blev rekordstor och nu har vi nötter för två år framåt.
I november skördade vi 6,1 kilo av bland annat fikon, kvitten, hösthallon, physalis, rödbetor, paprika, svartkål, isört och spenat. Frukostyoghurten kändes vissa dagar ganska lyxig och att äta i säsong ingalunda som något problem. 🙂
I december skördade vi 1,2 kilo av bland annat fikon, rädisor, vildsenap, mizuna, mâche, perenn grönkål och spenat. Att hösten var mild var inte bara av godo. På den perenna grönkålen hittade jag mördarsniglar vid liv efter att vi hade haft -10 grader en natt.
I december är det julstämning i växthuset. Där växer bladgrönsakerna jag sådde i början av september. Det var i senaste laget att så, men eftersom hösten var varm gick det. I backarna finns asiatiska blad, pak choi, mizuna, spenat med mera. I bästa fall har vi skörd av bladgrönt fram till i vår, växthuset fungerar lite som ett kylskåp.
Och för dig som är nyfiken på 2023 års skörd hittar du det inlägget HÄR och det om 2022 års skörd HÄR. I de inläggen står lite mer om var i trädgården vi odlar ätbart, listor över vad vi odlar med mera. Undrar du som läser här något, så fråga gärna i en kommentar. ❤
Jag har alltid varit svag för det ovanliga i trädgården och det gäller inte bara prydnadsträd och växter. Nej, minst lika mycket bär-, frukt- och nötträd. Ett efter ett har de nya sorterna landat i vår trädgård. En del har nästan lika snabbt lämnat igen, av lite olika orsaker.
En av de plantskolor som har många spännande sorter är Blomqvists plantskola i Finland. (Leif Blomqvist har också gett ut flera böcker om alla spännade bär, de rekommenderas för den som vill få inspiration.) När Blomqvists annonserade att de skulle komma till trädgårdsmässan i Malmö hängde jag på låset och gick därfifrån med tre fullastade kassar.
Det här fick följa med hem:
Blåhallon/salmbär. Klart jag måste ha den i min bärsamling. 🙂 Lila hallon ‘Glen Coe’. Korsning mellan vanligt rött hallon och svarhallon. Har varit på jakt efter den i flera år. Svarthallon ‘Black Jewel’. Har redan ‘Munger’, men vill gärna se hur sorterna är jämfört med varandra. Storfruktig hassel ‘Webb’s Prize’. Har redan en storfruktig hassel, men vill på sikt ha fler. Blåbärstry ‘Blue Banana’, ‘Boreal Beauty’ och ‘Boreal Blizzard’. Har redan tre andra sorter och blåbärstry har så många bra egenskaper att jag vill ha fler. ‘Blue Banana’ är en ny sort med frukter på tre cm, de andra två har bär som mognar lite senare än de sorter jag redan har. Krusbär ‘Captivator’. Ny sort med droppformade röda bär på nästan taggfria grenar. Saskatoon ‘Smokey’. Bärhäggmispel, har redan ‘Thiessen’ och de bären är så goda att jag vill ha fler sorter. Luddkörsbär, pollinerarplanta till vita körsbäret ‘Snövit’ som jag redan har. ‘Snövit’ är delvis självfertil, men får fler bär med korspollinering.
Sedan tidigare har jag också två träd ”på vänt”: Kvittenpäron köpt från Svartbäckens plantskola när jag var på Trädgårdsamatörernas riksmöte 2022. Tänk stora kvittenfrukter som smakar päron och går att äta färska… Vilken dröm!
Den andra är dvärgvalnöten ‘Amanda’ som jag köpte på Räveboda Plantskola utanför Urshult i Småland härom året. Där har jag för övrigt köpt många av de spännande bärbuskar som jag har i trädgården. ‘Amanda’ ska bara bli 2-3 meter hög och bära nötter som ung, så det ska bli mycket spännande att följa.
Det var nyinköpen det! Här nedan följer en lista på vilka övriga bär och fruktsorter som finns i vår trädgård sedan tidigare. Och för den som undrar, vår trädgård ligger i zon 1, Skåne, och har lätt lerjord.
Buskkörsbär ‘Lettisk låg’
Bärbuskar
Vinbär. Hos oss finns vita, rosa, röda och svarta. Krusbär. En gammal röd sort som ursprungligen kommer från mina morföräldrars trädgård. Smultron och jordgubbar. Har både vita och röda sorter av båda två. De remonterande jordgubbarna ger skörd fram till frost och är numera samplanterade med sparrisen eftersom de trivs bra tillsammans. Smultronen växer lite varstans, mindre risk att fåglarna äter upp alla på så sätt. Hallon. Jag är oerhört svag för hallon och har röda och gula sommarhallon, röda och gula hösthallon, japanska vinhallon och svarthallon ‘Munger’. Minikivi. I många år hade jag ‘Ken’s Red’ och ‘Nostigo’. Efter åtta år hade fortfarande bara hanplantan blommat… Så jag gav upp och tog bort dem. Det jag inte visste när jag köpte dem var att dessa sorter är seeega att få igång. Någon månad senare hittade jag en ”tvillingplanta” med ‘Tage’ och ‘Tina’ i en lokal plantskola. Den fick följa med hem och planterades hösten 2022. Förra året tog den fart och jag hoppas få bär nästa år om allt går bra. Dessa sorter ska kunna ge skörd redan efter tre år. Blåbärstry. Jag har tre olika, utöver nyinköpen även ‘Indigo Gem’, ‘Honey Bee’ och ‘Aurora’. De ger bär snabbt och fick de första bären redan som små sticklingsplantor. Det finns både tidiga och sena sorter, mina är alla tidiga och får bär i juni. Det behövs minst två sorter för korspollinering. Amerikanska blåbär. Vi planterade en handfull buskar av olika sorter (namnlapparna finns tyvärr inte kvar) 2001 och buskarna ger mycket bär alla år. De är planterade i grov torv som håller fukten bra och gör att buskarna även torra somrar ger bra med bär. Det har också dykt upp fröplantor som fått vara kvar om bären har varit i bra storlek och smak. Det behövs oftast minst två sorter för korspollinering. Våra ger bär från juli till senhösten. De sista är inte så söta men blir till god saft. Körsbärskornell. Trädet jag har allra mest för skyn av små solgula blommor i mars! Det är en bra växt för de tidiga pollineranarna och som bonus blir det också stora klarröda bär. De är hemska omogna, men får de bara mogna smakar de friskt av körsbär. De kan eftermognas inomhus några dagar vid behov. Jag har två: ‘Jolico’ och ‘Szafer’. Blomsterkornell. Trädet de flesta har för de fina ”blommorna”, men som också ger goda bär. De kräver dock att innandömet pressas genom en sil eftersom skalet är bittert, men innandömet är helt klart värt det eftersom det smakar tropiskt av nektarin! Har kokat god ”mango chutney” av bären. Körsbär. Har surkörsbäret ‘Fanal’ och buskkörsbäret ‘Lettisk Låg’, båda ger en stadig skörd de flesta år. Aronia, ett ympat ‘Viking’ på stam. Otroligt gott att göra saft/sylt på aronia och amerikanska blåbär. Mullbär. Har två, lilla dvärgträdet ‘Gerardis Dwarf’ och ‘Illinois Everbearing’. Det sistnämnda är flerstammigt och kommer att beskärar så det behåller en mindre storlek. Fourberry ‘Orangesse’, ett orange vinbär som jag först efter köp upptäckte måste ha en kompis som korspollinerar. Och den har jag inte fått tag på. Björnbär ‘Black Satin’ och tayberry ‘Buckingham’ och ‘Thornless’. Vindruva ‘Remainly Seedless’ och ‘Einsat Seedless’. Biggarå. Vårt gigantiska ”mammaträd” i trädgården. Planterat 1978 när huset byggdes och typ åtta meter högt. Fåglarna äter de flesta bären, men det gör inget.
Fruktträd
Spaljéäppleträd ‘Summer red’, ‘Ingrid Marie’ och sorgebarnet ‘Gravensteiner’ som efter tio år fortfarade inte ens blommat… De två första har gett fina äpplen i många år, så nej, jag beskär inte fel. Spaljépäronträd ‘Pepi’ och ‘Moskovskaja’ planterade 2021 som gav ett par frukter var redan 2023. Båda är självfertila och ska ge fin skörd med tiden. Persika ‘Ice Peach’ har vita söta persikor. Ljuvligt god. Hade rejäl tillväxt 2023, så jag hoppas på bra skörd i år. Aprikos ‘Harlayne’. Det här är min fjärde sort. De andra har inte klarat mer än max en vinter. Men jag har inte gett upp. Denna gång satte jag trädet några meter bort från persikoträdet och hoppas att placeringen faller det i smaken. ‘Harlayne’ ska klara -34 grader, så det vore väl själva sjutton om det inte klarar sig. Aprikoser är en av mina absoluta älsklingsfrukter! Kvitten ‘Lescovacka’ är ett fantastiskt träd med ljuvliga rosa blommor och goda frukter (som måste tillagas innan de äts). Plommon ‘Opal’. Lagom stort träd med mycket goda frukter. Fikon, moderträdet finns i Kalmar och har klarat deras hårda vintrar. Bor ännu i en stor kruka hos oss.
Nötträd
Storfruktig hassel ‘Barcelonski’, ger lite nötter, men inte så mycket som jag skulle vilja. Hoppas en pollineringskompis kan göra susen.
Lista över borttagna bärbuskar/fruktträd…
Lingon. Inköpte flera olika sorter som alla var borta inom fem år. Gav oerhört lite skörd och krävde för mycket daltande för att jag skulle tycka det var lönt. Jostabär. En korsning mellan krusbär och svarta vinbär. Bären var inte speciellt goda och busken stor och yvig. Jag föredrar nog svarta vinbär och krusbär, var för sig, trots allt. Gojibär. Superbäret! Men min planta stod mest still och plockades bort efter ca tre år, några bär blev det aldrig. Rosa blåbär. Har hittills inte träffat någon som faktiskt skördat bär från denna sort. Min planta är inte död, men har aldrig blommat… Havtorn. ‘Svenne’ och ‘Lotta’ var en del av vår trädgård under en handfull år, men togs sedan bort och fick flytta till en annan trädgård. Goda bär, men såå svårskördade. Bären spricker lätt när de plockas och knepet att frysa en gren och slå av bären tyckte jag inte fungerade – hur skulle smutsen på bären tas bort? Att de skickar rotskott var också en faktor till att jag gav upp dem. Plommon ‘Czar’. Kommer att tas ner i år för att ge plats till ett nytt fruktträd. Goda plommon, men ‘Opal’ som vi också har är ännu godare. Dessutom hade jag inte läst på och upptäckte först långt senare att dessa två sorter får plommon exakt samtidigt. Drunkningsvarning, med andra ord. Blir det ett nytt plommonträd i framtiden blir det något som ger skörd på annan tidpunkt. Bigarrå ‘Stella’ och en till jag inte minns namnet på fick vandra vidare de också. De trivdes aldrig här och gav minimalt med skörd.
Det är dags att fundera på hur odlandet ska se ut under 2024. För två år sedan införde jag den benhårda principen att inte förså en enda växt som jag inte visste var den skulle planteras ut… Det har resulterat i en betydligt smidigare odlingssäsong.
Det är så mycket enklare att beräkna både fröåtgång, antal plantor och vad som ska sås senare under säsongen när det finns en bra planering. Under 2023 vägde vi all skörd och hur det gick berättar jag utförligt om HÄR (275 kilo av över 120 sorters ätbart). Jag odlar enligt principen ”lite av varje på många olika ställen under hela året”. Varje år provar jag också några nya sorters grönsaker, i år blir det bland annat hjälmböna, svampgurka, knölfänkål, sockerrot, pimpinell, shungiku och melokhiya.
Så här kommer 2024 års odlingar att se ut:
I växthuset på fem kvadrat i sydvästläge blir det som vanligt högväxta körsbärstomater samplanterade med basilika ‘Genovese’. Årets tomatsorter blir: ‘Cheerio’, ‘Black Sweet Cherry’, ‘Fransk gul’, ‘Mei Wei’, ‘White Sweet Cherry’ och ‘Indigo cherry drops. Ska också testa melon ‘Sweet Granite’ som behöver extra mycket värme. Något annat får inte plats i växthuset.
I sydvästläge på lilla trädäcket, bredvid växthuset, får physalis växa i stora krukor. Då kan de hjälpa till att skugga växthuset i början av säsongen. Förra året fick jag frön till två olika sorters physalis, men vi föredrog den ”vanliga” med stora bär, så det får bli två 60-literskrukor med den.
I sydvästläge på stora trädäcket, i de två höga pallkragarna som är nästan hundraprocentigt snigelfria, odlar jag sådant jag vill ha nära köket och som behöver lite extra tillsyn och vattning (regnvattenstunnorna står lämpligt nog strax bredvid).
I den ena pallkragen blir det tidig sådd av rädisor ‘Easter egg’ och spenat ‘Apollo’ och sommarmorot ‘Nantaise 2’. De följs sedan av slätbladig spenat, knölfänkål ‘Zefa Fino’ och gråsockerärt ‘Lokförare Bergfälts jätteärt’.
I den andra pallkragen blir det tidig sådd av rädisa ‘Amethyst’, sallat ‘Little Gem’, Lollo Rossa’ och därefter rödbeta ‘Forono’, portlak ‘Golden Purslaine’ och purpurvinda ‘Kniola’s Purple Black’ och luktärt ‘Katie Alice’.
På stora trädäcket blir det förstås också en massa tomater i stora murbruksbaljor.
I år odlar jag favoritsorterna ‘Subarctic Plenty’, ‘Ukrainan purple’, ‘Zolotoy Potek’, ‘Coeur di Bue’, ‘Grot’, ‘Alicante’, ‘Cherny Mavr’ och vintertomaten ‘Tjuchloma’. I baljorna kommer det också att samodlas störböna ‘Neckargold’, löparfetblad, isört och scharlottenlök ‘Tosca’ samt lite olika sorters tagetes.
I en balja får svampgurka och squash ‘Tonda Chiara di Toscana’ samsas. Förra året testade jag gurkan ‘Baby’ i stor kruka mot västerväggen, den trivdes utmärkt och får komma tillbaka så slipper jag ha gurka i växthuset. I år får den samsas på klätterställningen med melongurkan ‘Carosello tondo di Manduria’ som jag fått av en odlarvän.
Lilla söta och rikgivande tomaten ‘First in field’ får bo på kruktrappan under tak i västerläge tillsammans med några chilisorter (oklart vilka, ska få frö av en odlarvän i närtid) och de spännande paprikorna ‘Ferenc Tender’, ‘Candy Cane Chocolate’, ‘Gelber’, ‘Violet Sparkle’, ‘Piquillo’ och ‘Hungarian Buldog’ som jag har fått av en odlarvän. Förhoppningsvis får jag plats med en pelargon eller två på kruktrappan också… 😉
Vid den varma söderväggen bredvid poolen blir det även i år de stora tomatgiganterna ‘Homestead’, ‘White Wonder’ och ‘Cornue des Andes’ som trivdes utmärkt där den torra/blöta sommaren 2023. Tomaterna samodlas med bladgrönsaken melokhiya som min arbetskamrat från Syrien tipsat mig om, samt förmodligen någon tagetes.
Utanför trädgårdsrummet, barnens före detta lekstuga, har jag en stor kruka med klätterställning i. Där testade jag störböna ‘Neckargold’ förra året och det blev jättebra. I år ska jag ha en annan klättrare där, nämligen hjälmböna. Den odlas som sommarblomma hos oss, men bönorna är en populär grönsak i andra länder. Otroligt vackra blommor har hjälmbönan också, det är verkligen en bonus!
I den långa upphöjda Solrabatten på södersidan av huset blir det även i år grönsaker, fjolårets odling blev så bra att sommarblommorna får stå tillbaka.
I denna stora bädd kommer potatislök samsas med palsternacka ‘True and tender’, gul morot ‘Yellowstone’, röd morot ‘Longue Rouge Sang’, orange morot ‘Amisa’, vintermorot ‘Flakke 2’ och sommarmorot ‘Nantaise 2’. Mellan morötterna blir det tagetes ‘Strawberry Blonde’ och ringblommor ‘Snow Princess’. När potatislöken är klar i juli sår jag en ny omgång med moroten ‘Nantaise 2’ och i augusti spenat ‘Monnopa’.
I den minsta upphöjda bädden på två kvadrat i söderläge får favoritdahliorna samsas med lite zinnior och lejongap så jag har blommor till buketter.
I år blir det zinnia ‘Queeny Lime Orange’, ‘Green Apple’, ‘Giant Salmon Rose’ och ‘Oriole’ samt lejongap ‘Potomac Orange’ och ‘Appleblossom’.
I sparrisbäddarna i söderläge samodlar jag sparrisen med remonterande röda jordgubbar. 2023 var första året jag testade det och det blev utmärkt, så nu får kornvallmon flytta ut för gott till förmån för bär.
På husets östersida, i de fyra upphöjda odlingsbäddarna (som vardera är på fyra kvadrat) blir det: 1. Perenna grönsaker som jordärtskockor, svartrot, kärleksört och förmodligen spontansådd dill. Där ska jag också så in sockerrot, haverrot ‘Mamouth White’ och pimpinell ‘Salad Burnet’. 2. Först färskpotatis samodlad med röd piplök ‘Red Ninja’ mellan raderna. När potatisen är slutskördad i juli flyttar förodlad purjolök ‘Blaugrüner Winter’ in tillsammans med bredsådd mâche. 3. Kållandet består i år av perenn grönkål, svartkål ‘Black Magic’, majrova ‘Snöboll’ och kålrabbi ‘Delikatess Blauer’. Kålen får sällskap av rosenskära ‘Pied pipers blush white’ och troligen lite tagetes. 4. Bön och ärtlandet sås tidigt med spenat ‘Early Giant’ och rädisa ‘Rose de paques’, sedan följer böna ‘Oxinel’, sockerärt ‘Oregon Giant’, rotselleri ‘Mars’ och sojaböna ‘Edamame summer shell’.
Mâchen växer för övrigt lite överallt i vår trädgård, inte minst i grusgångarna… Det är jättebra, för där blir den inte så jordig när det regnar vintertid. Godaste ogräset brukar jag säga! 🙂
I ena kompostfacket i sydöstläge blir det vintersquash ‘Blue Hubbard’. Jag brukar sätta fyra plantor och ser all skörd som bonus – komposten ligger ju bara och vilar till sig. Här är största problemet att vakta dem några veckor innan stammarna blir så tjocka att inga sniglar rår på dem… Förra året satte jag en krage av tidningspapper som legat i blöt i saltlösning och som sedan fick torka runt plantan. Fungerade bra. När plantornas stammar hårdnat tog jag bort kragen. I år ska jag också testa några plantor av melonen ‘Sweet Granite’ (som jag även ska ha i växthuset). Tänkte låta rankorna gå upp från komposten till plattformen över vattentunnorna där det är soligt. Blir intressant att jämföra växthus/friland.
Sedan har vi de lite udda platserna där jag klämmer in ätbara saker…
Vid aprikosträdet (om det nu överlever vintern!) ska jag så kranskrage/Shungiku. Hos oss en ettårig sommarblomma, i Asien en grönsak. Jag har fått frön av en stadsodlare på jobbet som lärt mig hur de används i hennes hemland.
Framför björnbären vid garageväggen (till höger på bilden) testar jag märgärten ‘Mors Stora’. Min förhoppning är att björnbären börjar mogna lagom när ärtorna är färdigskördade.
På några olika ställen ute i rabatterna ska jag också odla den höga störbönan ‘Neabel’s Ukrainan’ vars bönor torkas. Det är ett experiment för att se om jag kan odla mer kokbönor själv.
Sedan var det sommarblommorna…
Vid sidan av poolen har jag som vanligt en stooor kruka med sommarblommor. I år blir det ett fyrverkeri av eldigt orange och gnistrande lila: lejongap ‘Dark orange Potomac’, lilatonade kungsljus (som förhoppningsvis ska blomma första året), lila-orange linaria ‘Licilia Peach’ och lila amberboa ‘Desert Star’.
Ja, det blir diverse olika sommarblommor också detta hemmaår, bland annat fackelranka ‘Fresco Rose’, aprikos blomsterböna ‘Sunset’, sommarrudbeckior (som på bilden nedan), solrosor, tagetes, linnaria, sommarvädd och prydnadsgräs. En del direktsås på plats i rabatterna och andra får bo i stora krukor.
Så, det var årets stora såddlista. Och då har jag ändå inte räknat upp de grönsaker som jag sår i back i växthuset tidig vår och till sensommaren… 😉
2022 hade jag som projekt att väga det vi skördade i trädgården (och plockade vilt) under året. Jag inspirerades av Linda Holtby med Lilla farmen som gjort det året innan och förvånats över resultatet. Sagt och gjort: 2022 landade vi i 150 kilo ätbart, vilket du kan läsa mer om HÄR. I skörden fanns allt från örter till potatis, en massa bär och frukt av totalt 74 olika sorter.
Resultat 2023: Totalt 275 kilo ätbart av drygt 120 olika sorter! Detta trots försommartorka, blöt sensommar och att tre veckors skörd inte är medräknat pga semester.
Många sorters ätbart är viktigt Ja, för mig är det viktigt att mäta mängden sorter – den som odlar endast ett fåtal riskerar alltid större risk att skörden slår fel. Eller att man drunknar i zuccini… 😉 Och några av de viktigaste grönsakerna räknar jag i gram: örter och tidiga gröna blad. För att inte tala om smultron, mullbär och andra bärgodsaker. Tung potatis, lök och pumpor är inte det enda som behövs för att laga god mat.
Vad räknas som en sort? Jag räknar utifrån hur de används. Tomater – som jag odlar över tjugo olika namnsorter av – räknas bara som en. Vinbär räknas däremot som flera olika då vita, röda och svarta används till olika saker.
Så här såg skörden ut över året:
Januari: 880 gram skörd av bland annat mâche, spenat och mizuna. Groddade skott av mungbönor inomhus.
Februari: 577 gram skörd av bland annat vinterportlak, mâche, spenat, dagliljeblad, löparfetblad och kärleksört. Groddade skott av solrosor, ärtor och alfaalfa inomhus.
Mars: 1395 gram skörd av bland annat kålrabbiblad, mizuna och spenat. Groddade skott av rödklöver, broccoli och alfaalfa inomhus.
April: 1246 gram skörd av bland annat sparris, rädisor, löparfetblad, smultronblad, svarta vinbärsblad, spenat (jämför bilden med den i januari – det är samma plantor!), kärleksört och mâche. Groddade skott av alfaalfa, ärtor och solrosor inomhus.
Maj: 5335 gram skörd av bland annat sparris, gurka, rädisor, trädgårdsmålla, pak choi, sallat, spenat och jordgubbar.
Årets torka inleds, men till en början finns det gott om regnvatten i tunnorna att använda.
Juni: 5140 gram skörd av bland annat jordgubbar, smultron, blåbärstry, dragon, spenat, pak choi, sallat, tomater, sparris, morötter, rädisor, sockerärtor, gurka och mycket mer. I det vilda plockade jag blommor av fläder och rallarros till saft.
Torkan fortsatte och jag prioriterade att vattna grönsakerna före bären. Hallonplantor klarar torka, men några bär blir det inte utan vatten. Så inga sommarhallon, japanska vinhallon eller svarthallon detta år. De två plommonträden och aronian hade inte heller ett enda kart, antingen orkade de inte eller så kom det någon frostknäpp olämpligt?
Juli: 23 775 gram skörd, nu börjar överflödet i trädgården! Vi skördade vinbär av alla de sorter, krusbär, amerikanska blåbär, mullbär, körsbär, bärhäggmispel, tayberry, dill, timjan, potatis, morötter, tomater, paprika, bönor, potatislök, kålrabbi och gröna äpplen. Skörd för en vecka saknas pga semester då vår utbytesfamilj skördade det som var ätmoget.
Regnet kommer till slut och sedan håller det i sig.
Augusti: 50 042 gram skörd. Överflödet fortsätter med vinbär av alla de sorter, krusbär, björnbär, jordgubbar, hösthallon, smultron, vidruvor, physalis, sallat, perenn grönkål, isört, portlak, tomater, morötter, gurka, bondbönor, störbönor, sockerärtor, kålrabbi, chili, persika, päron och äpplen. I det vilda plockade jag körsbärsplommon, plommon och päron. Skörd saknas för cirka två veckor pga semester då vår utbytesfamilj skördade det som var ätmoget. Bland annat en massa amerikanska blåbär, tomater och bönor. 🙂
September: 114 814 gram skörd! Björnbär, jordgubbar, hösthallon, vindruvor, körsbärskornell, physalis, persilja, mâche, mizuna, perenn grönkål, isört, asiatiska blad, potatis, tomater, morötter, rädisor, gurka, vintersquash, bönor, sockerärtor, paprika, rotselleri, fikon, äpplen och hasselnötter. I det vilda plockade jag äpplen och päron.
I år hade jag lånat en plätt att odla sen höstpotatis på, för att undvika problem med mina tomater, och vi fick nog med potatis för hela vintern.
Oktober: 40 852 gram skörd. Björnbär, jordgubbar, hösthallon, vindruvor, physalis, basilika, spenat, mizuna, vinterportlak, sallat, svartkål, perenn grönkål, kålrabbiblad, asiatiska blad, spigariello, morötter, gurka, bönor, rotselleri, rädisor, palsternacka, äpplen och kvitten. I det vilda plockade jag päron och valnötter.
Årets fiasko: sötpotatisens två plantor gav totalt 500 gram skörd. Ihop.
Sakta går temperaturen ner och vi kan slutskörda i lugn och ro.
December: 812 gram skörd. Pak choi, mâche, perenn grönkål, asiatiska blad, vinterportlak och asiatiska blad.
Kylan i början av månaden (-14 grader) till trots klarade sig grönsakerna i växthuset riktigt bra. Det är verkligen skillnad när kylan kommer lite i taget i stället för pang på en gång! I år klarade sig till exempel pak choi-plantorna och frös inte sönder.
Det nya året och skörd 2024 Hur detta året kommer att se ut skördemässigt vågar jag inte gissa, allt hänger på frost, torka och annat som inte går att styra. Om jag får låna ett extra potatisland till höstpotatisen återstår att se, men oavsett det så ser jag fram emot tidiga färskpotatisar från vår egen trädgård. Väga skörden kommer vi absolut att fortsätta med. Det är bland det mest fascinerande jag har gjort under mina trädgårdsår. Tänk bara så många kilo ätbart av yppersta kvalitet – utan gifter – som vi har förmånen att skörda och äta.
Hur och var odlar vi i vår trädgård? Vi odlar på en mängd olika ställen, utifrån permakulturtänk. Grönsaker i cirka 35 kvadrat upphöjda bäddar och pallkragar på hjul + fem kvadratmeter växthus. De flesta tomaterna odlas i stora plastbaljor på friland. I resten av trädgården växer örter, ätliga blad, bär och fruktträd lite överallt i vår alldeles egna version av skogsträdgård/foodforest där prydnadsträd och prydnadsväxter också fyller sin funktion, inte minst för pollinerarna.
Under januari-mars groddar jag även skott och mikroblad inomhus som komplement till det som finns i växthus/trädgård/frys.
Jag plockar även bär, frukt, blommor och nötter ”vilt”, dvs inte i vår egen trädgård. Det kan vara hos en god vän, i skogen eller på allmän mark. Detta bokförs som just ”vildplockat”, men är ett viktigt komplement till det vi själva odlar. Vad vore vintern utan flädersaft med doft av sommar? 🙂
Vad är vi självförsörjande på och behöver inte köpa? Hela året: Saft, sylt och gelé. Gröna blad till sallad. Örter (färska/torkade). Potatis. Stora delar av året: morötter och andra rotfrukter, lök av olika sorter, bär och frukt (färska/frysta/torkade), tomatsås. OIika grönsaker som bönor, sparris, bladkål, spenat med flera (färska eller frysta). Stora delar av året behöver vi alltså inte inhandla något alls i frukt- och grönsaksdisken i affären. Vi köper en del paprikor under vinterhalvåret, bananer ibland när vi längtar efter det och en låda med apelsiner/mandariner til jul via Crowdfarming. Allt självklart ekologiskt. När egenodlad potatis/lök/rotfrukt är slut handlar vi det i gårdsbutik på närliggande ekologiska gårdar. Där köper vi också kokbönor, linser och quinoa.
Förvaring av skörd Vi förvarar potatis, pumpor, äpplen, saft och sylt med mera i en av våra välisolerade trädgårdsbodar som hålls frostfri och blir som ett kylskåp. Den håller sig också hyfsat sval på somrarna, då den enbart har ett litet fönster åt norr. Vi har också en extrafrys där bär, grönsaker, tomatsås och en del sylt förvaras.
Hur orkar vi räkna allt som odlas? Det gör vi enkelt genom en lapp på kylskåpet där sort och antal gram skrivs upp och vid månadsslut summeras. Det vi äter direkt i trädgården skriver vi upp antal för i efterhand. Ett hallon väger ju ungefär detsamma hela tiden, så det är inga problem att lägga till nästa gång det vägs.
Maken har fixat en mall i excel där jag enkelt kan se både summan för en viss sort, allt jag skördat under en månad och under hela året. För att lättare hitta i dokumentet är det uppdelat i olika delar som exempelvis bär, grönsaker, örter, frukt, nötter och bladgrönt. Här på bilden syns sort 73 till 77 i kategorin bladgrönt och vad vi skördade under januari-april.
I 25 år har jag odlat mat, utbildat mig inom permakultur (PDC), anlagt en foodforest/skogsträdgård mitt bland alla prydnadsträden i trädgården, skördat regnvatten, främjat biologisk mångfald och hela tiden sökt mer kunskap och nyfiket tagit mig an utmaningar som dykt upp.
Med åren har jag fått allt fler frågor om odling. Nyfikna trädgårdsägare som undrar hur vi gör och får plats med allt. (Det undrar vi också ibland! 🙂 ) Som vid besök i trädgården förundras och fylls av nya idéer för sin egen trädgård, kolonilott eller balkong.
Så: 2024 är du välkommen på kurs hos mig – mitt i den oas som vår trädgård är! 🙂 Jag kommer att hålla tre kurser under året. Först ut är en kurs i hur du planerar din odling, senare i vår en om kompost, regnvattensskörd och biologisk mångfald i trädgården och till sensommaren en kurs i att odla grönsaker för skörd under vintern. De två sistnämnda kurserna kommer jag att berätta mer om när anmälan till dem öppnar.
Kursen Planera & utveckla din odling 2024 vänder sig till dig som odlar i liten skala i din trädgård, på balkong eller kolonilott och vill öka mängden hemodlad mat.
Lördag 20 januari klockan 13-17 är du välkommen hem till mig i Näsum, NÖ Skåne, på kurs. Vi tittar gemensamt på just dina förutsättningar att utveckla – eller starta – din odling på den yta du har. På kursen går vi igenom jord, näring, odlingsårets faser, funderar på vad som kan kallsås eller måste förkultiveras, vilka sorter som ger bra skörd och det fiffiga med fleråriga grönsaker. Tillsammans hittar vi de bästa lösningarna för just din odling. I vår trädgård skördade vi i år över 250 kilo mat av över hundra olika sorter mitt bland alla prydnadsträd och blommor.
Kursen kostar 350 kronor per person och det är ett begränsat antal platser. Matig fika ingår i priset. Du anmäler dig före 13/1 genom att kommentera detta inlägg eller använda kontaktformuläret här på bloggen. (Det går också bra att skicka ett DM via mitt instakonto @kristinas_oas om det är lättare.) Du är inte anmäld förrän du har fått ett bekräftelsemejl med betalningsinstruktioner.
Varmt välkommen med din anmälan!
Kanske är det någon av er som följt mig länge som undrar varför väljer jag att hålla kurser just nu? Hösten 2023 var jag iväg på ett yogaretreat för klimatmedvetna med eminenta Frida Hylander (som är en del av Klimatpsykologerna). Under helgen på fantastiska Ecotopia på Österlen gjorde vi inte bara yoga, vi hade workshops kring klimatomställning och vad vår egen personliga del i den ska vara.
Jag landade i att min privata del i omställningen är att få fler att odla ätbart. Att få de som redan odlar att odla mer och hela året, att få de som inte har börjat att odla i alla fall lite grand. Och att få de som provat men misslyckats att repa mod och prova igen. För att kunna göra det behöver jag nå ut till fler där mina kunskaper och erfarenheter kan vara till hjälp. Du som läser här får gärna hjälpa mig med det. Kanske har du en vän eller släkting som hade behövt en coach för att nå nästa steg i sin odling? Jag väljer att hålla kurserna en lördag så även du som har en bit att resa kan vara med om du vill.
Under flera år har jag i mitt jobb peppat stadsodlare att utvecklas och nå framgång med sina odlingar, men de träffarna är inte öppna för allmänheten. Därför har heller inte min chef några invändningar mot att jag håller de här kurserna som privatperson.
Varmt välkommen att lära dig mer om odling hemma hos mig i Kristinas oas!
En av de viktigaste faktorerna för att insekter, smådjur och fåglar ska vilja besöka och bo i din trädgård är att det finns vatten där. Vi har vatten på en rad olika ställen, från fat på regntunnorna med stenar i där insekter och fåglar kan landa, till vattenstenen som porlar och där de landar ovanpå och sedan står i vattenstrålen och badar ”jacuzzi”! 🙂 Spaljén med rosor precis bredvid är perfekt att landa på och kolla att kusten är klar och ingen katt är i närheten.
Dammen med naturlig växtrening har flera grenar där fåglar kan landa eller mindre djur klättra upp, den har också en stranddel där koltrasten tycker om att bada.
Inne i det vilda rhodendronsnåret står också ett vattenfat till igelkottarna och fåglarna. En och annan liten djungelkatt brukar också besöka det.
I trädgården finns fåglar året om och vi låter dem äta av det som finns naturligt i form av insekter, bär och frön. Vintertid rensar småfåglarna (och en och annan inresande sidensvans och björktrast) trädgården på rönnbär och aroniabär och domherrarna älskar ginallalönnens frön.
För den som vill öka den biologiska mångfalden gäller det att odla giftfritt. Det gäller även de växter du tar hem till din trädgård – hur är de framtagna? Är de besprutade? Ställ en fråga eller två i din lokala plantskola. Det finns en anledning till att det är klimatsmart att själv fröså sina växter.
När trädgården och dess omgivning är ett väl fungerande kretslopp blir inte skadedjur ett stort problem. Jag citerar som vanligt ur Val Bournes bok ”The living jigsaw”: There’s no bad bugs. Det finns inga dåliga småkryp.
Det går inte att dela upp insekter och småkryp i bra eller dåliga, de behövs alla för balansens skull. Om du sprutar bort alla bladlöss med vattenslangen så finns det ingen mat kvar när nyckelpigans larver kläcks två veckor senare. Jag låter alltså de tidiga bladlössen i juni vara kvar (även om jag också får kämpa med att inte göra något åt den krälande massan). På sin höjd kan jag knäppa till med fingrarna mot stjälken så en del bladlöss faller av om det är ett stort angrepp, men det måste finnas bladlöss kvar.
Att det här fungerar ser jag i trädgården. Vi har otroligt mycket nyckelpigor under högsommaren och väldigt sällan några besvärliga bladlusangrepp då. Finns det bladlöss finns nyckelpigorna där också och äter. Så: låt bli att döda djur i trädgården! (Fast jag ska erkänna att jag tar död på mördarsniglar och liljebaggar, för de två har ingen naturlig fiende hos oss.)
Hos oss är även getingarna och tvestjärtarna fredade, de är nyttiga rovdjur som rensar upp i trädgården. Enda gången vi har bett om bekämpning var när vi fick mycket aggressiva getingar som inte lät oss gå förbi boet på flera meters avstånd utan att attackera. Tvestjärtarna beskrev en biodlare som bikupans grisar: de äter allt som inte borde vara där. Det fick mig att se på dessa små djur med helt andra ögon. Och trots att vi har många dahlior har vi inte speciellt svåra angrepp av tvestjärtar på dem. Ännu en gång, mångfald i trädgården är bra.
Mat till djur och småkryp kan vara allt från snäckor och sniglar till bladlöss och kållarver. För att inte tala om bär och frön naturligtvis! Nedfallna plommon lockar både fjärilar och getingar på jakt efter den jästa saften och igelkottarna tycker om blåbären som trillar när vi plockar bär.
Pollen och nektar är förstås en mycket viktig del av matförrådet och där gäller det att tänka tidigt och sent, lika väl som bredd. Tidiga vårlökar ger övervintrade humledrottningar viktig mat i mars och de sista solitärbina älskar höstasterns blommor i september-oktober.
Surrande bin på höstaster 25 september. Är hösten varm och solig behöver pollinerarna något att äta då också.
Jag som odlar en hel del ätbart, frukt och bär vill förstås ha pollinering av dem och samodlar då gärna blommor bredvid grönsakerna för att locka dit fler pollinerare. Gurkört och ringblommor är två växter som blommar länge och är bra ur nektarsynpunkt.
För pollinerarna är det viktigt att nektar och pollen går att komma åt. Hellre enkla blommor, än dubbla. Själva har vi både och i trädgården, men de flesta är sådana som insekterna gillar. Vilka blommor är det då mest ”mat” i för pollinerarna? Här är några som många kan ha i sin trädgård: hassel, sälg, lönn, lind, krusbär, blåbär, hallon, alla former av fruktträd, blåklint, klöver, ljung, honungsfacelia, lagerhägg, slånbär, körsbärskornell…
Avslutar med en bild på vintertry, en kaprifolsläktning med vintergröna blad. Otroligt uppskattad av insekterna när den blommar.
Vill du läsa om Biologisk mångfald i trädgården, del 1, så hittar du den HÄR. Den delen handlar om att vårfixa i trädgården och vikten av att ha en kompost. Nästa del handlar om att ordna bostäder till smådjur, insekter och fåglar i trädgården.
Önskar er en fin marsvecka, nu är vi snart inne i april. Våren går lite fram och tillbaka i år, men det brukar bli sommar så småningom ändå… 😉
I tre inlägg kommer jag att berätta mer om hur biologisk mångfald kan se ut i en villaträdgård. Först ut är detta inlägg om vårstädningen i trädgården.
Varje år i februari när jag berättar att vi har börjat fixa i trädgården inför våren blir en del upprörda över att jag gör det ”för tidigt”. Hur kan vi klippa ner växter innan alla kryp har vaknat om vi är för biologisk mångfald?!
Bild tagen 3 mars 2019. Snökrokusen blommade överallt.
Det är helt enkelt så här: vi har flera stora planteringar med många vårlökar. När våren är tidig här i Skåne är lökarna långt uppe redan i mitten av februari och börjar blomma ett par veckor senare. Går jag in i de stora planteringarna då trampar jag sönder det som är på väg upp. I de planteringarna klipper jag därför bort de höga vissna perennerna i februari, och vissa år redan i januari när marken är frusen. För dig som bor i en högre zon anpassar du förstås vårfixet efter när det är lämplig tid hos dig. Har du små rabatter där du kommer åt allt utan att kliva in kan du vänta länge, har du större är det en avvägning.
Alla marktäckande perenner och de flesta löven som ligger i planteringen får däremot vara kvar, men där löven blåst ihop i väldigt tjocka lager tar jag bort en del. Det som tas bort hanterar jag varsamt och jag lägger allt helt i trädgårdskomposten, inget bryts sönder i mindre delar. Jag räknar kallt med att en hel del av de småkryp som övervintrar på just de döda perennerna eller löven övervintrar vidare på komposthögen.
Jag älskar löv! Löv ger den finaste och luckraste jorden. Här i vårlunden bland julrosor och tidiga vårlökar får de flesta löven ligga kvar och sakta förmultna och bli till ny jord.
I de planteringar där jag antingen kommer åt från grusgångarna att ta bort det vissna eller där vi inte har tidiga vårlökar, ja, där får perennerna stå kvar tills våren har kommit lite längre. Ett av de växtmaterial som står kvar allra längst är alla vissna ormbunkar. Där har jag lärt mig att många kryp övervintrar.
Ormbunkarna i Trädhörnet ligger kvar långt in på våren och skyddar övervintrande insekter och smådjur.
Det är viktigt att trädgården mår bra, men det är också viktigt att jag mår bra. Förr tyckte jag att det var skönt att det var mycket att göra i trädgården under vårmånaderna, numera föredrar jag att sprida ut det under en längre period för att även få tid till annan återhämtning. Vi är alla olika och var och en måste så klart göra det som den personen mår bra av.
Den biologiska mångfalden i trädgården är hög, trots mitt tidiga rensande. I vår trädgård trivs en mängd olika insekter som trollsländor, blomsterflugor, steklar, spindlar, humlor, solitärbin, noshornsbaggar, vårtbitare, grodor och paddor. Och inte att förglömma: igelkottarna!
Två blyga igelkottar i skuggan under rhododendronbuskarna. Här inne får alla löv bli liggande och igelkottarna gillar att boa in sig där.
Komposten levererar 2-3 kubik finfin jord varje år. Den mulchar jag ut i trädgården när de minsta vårblommorna är uppe eller redan har blommat över. Jag lägger minst 5 cm och mer om det är stora växter som tål ett tjockare lager.
Mulchen verkar inte bara jordförbättrande, den hjälper också till att hålla kvar fukten i jorden under den varma och ibland torra sommaren. Tänk att löv, fjolårsvisset, pinnar och överblommat på ett år kan bli så här fin jord, full av liv?
Så här ser vår stora kompost ut: två rejäla fack med putsnät mellan och framtill. Jag tömmer det äldsta varje vår och sedan vänder jag över det andra fackets vissna material dit. Det är den enda luftningen jag gör, men det brukar vara effektivt och få kompostmaterialet att sjunka ihop ytterligare. På sommaren planterar jag pumpor på det som ligger på vänt.
Med det önskar jag er en fortsatt fin februarihelg! Nästa del kommer att handla om djur och insekters mat och vatten. Kika gärna in på Trädgårdsfägring och se vad andra trädgårdsbloggare skriver om.
Kristinas oas 