Kristinas oas

3 bra böcker om både vanliga och ovanliga bär och frukter i trädgården

Bild

I förra inlägget skrev jag om de frukter och bör vi numera har i trädgården. Hur har jag då hittat alla konstiga sorter? Jo, bland annat genom de här tre böckerna som jag varmt rekommenderar. Vill du inte köpa dem finns de att ta hem som fjärrlån på biblioteket.

Anders Kjellsson, numera Stålhandske, skrev långt innan han blev chefsträdgårdsmästare på Göteborgs Botaniska en bok om ätbart som heter ”Skörda nya smaker”. Där har jag hittat narrbuske (vars frukter smakar honungsmelon), vinhallon, blomsterkornell, koreansk silverbuske, blåbärstry, snödroppsträd… Boken listar en mängd olika bär och frukter från vanliga vinbär, björnbär och hallon till mer ovanliga. Storlek, odlingsråd och hur frukten smakar gör det lätt att avgöra om det är något för den egna trädgården eller inte.

På den framtida önskelistan står blodplommon ‘Trailblazer’, Granatäpple ‘Nana’ och pimpernöt.

Boken tipsar inte bara om ätbart, utan berättar också hur man får plats med mer ätbart i sin trädgård, vilka växter som är extra bra för insekter och hur man kan bygga ett övervintringsställe för grodor och paddor.

Leif Blomqvist driver plantskola i Finland och har många spännande sortval i sin webhandel om man bor i högre zoner i Sverige. I boken ”Trädgårdens bär” beskriver han en mängd olika ätbara bär och frukter, komplett med odlingsråd, bra sortnamn och recept!

På den framtida önskelistan står hjortron, självpollinerande sorten ‘Nyby’ låter intressant. Hjortron ska planteras i en blandning av ljus växttorv och renlav och man bör göra som en ”bassäng” med plast i botten så odlingen aldrig torkar ut. Även fjärilsranka, Schisandra chinensis, verkar intressant.

Den tredje boken, ”Från aprikos till äpple” av Christina Högardh-Ihr, tar även den upp en mängd olika bär och frukter för den egna trädgården. Urvalet är något mer vanligt, om nan nu kan skriva så, med bär och frukter som de flesta av oss kan hitta i närmaste plantskola. Här finns dock några mer ovanliga som mispel, mullbär och kvitten beskrivna i ord och bild med tips på bra namnsorter. Även i denna bok finns recept på vad man kan göra med skörden.

Det finns ju så många fler goda bär utöver de vanliga vinbären, hallonen och äpplena, och de är väl värda att upptäcka. 🙂 Vill du veta vad som finns i vår trädgård hittar du hela listan HÄR.

Vill man veta mer om ätliga växter, som är fler än vad man kan tro, rekommenderas en sökning på Plants for a futures hemsida.

Att ändra inställning till sin egen trädgård ~ följ med på min mentala omställningsresa

Bild

För 18 månader sedan bytte jag jobb. Övergav tangentbordet och stoppade händerna i jorden. Min kollega som gjort en liknande skifte för tio år sedan varnade mig: ”var beredd på att inställningen till din egen trädgård kommer att förändras”. Jag förstod väl någonstans innerst inne att hon nog hade rätt, men beslöt mig också för ta dagen som den kom och inte fundera så mycket på det i förväg.

Projekt vattenblänk i Trädhörnet. Kvällssolen silar genom ginalalönnens krona och lyser upp gyllenlönnen och pärlbusken ‘The Bride’.

I det dolda har förändringen legat där och lurat. Bitvis har det varit tufft. Betydligt tuffare än jag hade trott. Det handlar nämligen om min mentala inställning till trädgården, min gröna oas i vardagen. Att ändra sitt tänkande efter 20 års trädgårderande, det är en utmaning. När jag kom hem från förra jobbet kunde jag gladeligen gå direkt ut i trädgården, rensa ogräs, gräva om en rabatt, lassa kompost och kärra ut… Det var min lösning för att hantera stressen i det yrket. Nu är jobbet ett annat. Och är det en dag när jag jobbat hårt fysiskt utomhus är ärligt talat inte ogräsrensning det som lockar mig mest när jag kommer hem. 😉

Poolen har använts flitigt sedan den kom på plats i trädgården. Här svalkar sig barnen och deras kompisar varma sommardagar. Jag får lugn trädgårdstid på köpet och slipper köra till stranden. Och kanske, om det är en riktigt varm dag, blir det även ett dopp i kvällningen för min egen del.

Nej, jag har i år fått jobba hårt på att bara vara i vår trädgård. Att inte ha dåligt samvete över att jag varken vill eller orkar rensa ogräs när jag kommer hem (fast det definitivt skulle behövas). Att vara nöjd med att gå en runda i trädgården, fotografera något jag vill dokumentera, plocka lite ätbart och stoppa i munnen, vattna frösådder och krukor när det behövs. Helgerna har blivit mer fokuserade kring att göra de där ”jobben” som behöver göras i trädgården. Skulle jag någon gång ha lust att göra ett mindre projekt efter jobbet (som att plantera några inköpta växter eller klippa ner visset), ja, då får jag se det som en bonus.

Stilleben utanför växthuset. Den uppstammade fuschian, doftpelargonen och den lilla blodboksplantan stod i fokus när den här bilden togs.

Vad innebär då förändringen för vår trädgård? En hel del. Inte minst ”vårbruket” kommer nästa år att bli ett helt annat. När det mesta ska fixas på helgen kan jag inte fortsätta att jobba så tidsödande som jag gjort i alla år med att först röja ur allt fjolårsvisset ur rabatterna, kompostera det och sedan mulcha ut med fjolårskomposten. I stället får det bli som allt fler parkförvaltningar jobbar, att finfördela det fjolårsvissna på plats och låta det ligga kvar i rabatten för nedbrytning. Jag som gillar städade rabatter kommer nog att få jobba rätt hårt med min attityd till ”stökigare” rabatter. 😉

Trädgårdslandet vid östergaveln av huset, ätbart blandas med blommor i de upphöjda odlingsbäddarna. I bakgrunden blommar rosen Gislaine de Feligonde för fullt.

Så välkommen att följa med på min mentala resa nästa trädgårdsår, och dela gärna med dig av din inställning till din egen trädgård. Hur gör du? Trädgårderar du lite varje dag eller mest när du är ledig en heldag? Har du av någon anledning behövt ändra hur du ser på din trädgård och det som behöver göras där?

Stig in genom avenboksportalen och den dolda privata delen av trädgården öppnar upp sig.

Det här var min tolkning av Blommig fredags tema I det dolda hos Hélena. Titta gärna in där för fler tolkningar.

Önskar en fin adventshelg!

Kvitten, lingon och japanskt vinhallon ~ att odla vanligt och ovanligt ätbart

Bild

I vår trädgård finns numera många olika sorters ätbara bär och frukter. En del vanliga och en del lite mer ovanliga.Skörd 13 juli 2016. Vinbär, krusbär, blåbär, smultron och hallon… Det är så här jag älskar bär allra mest, nyplockade direkt in i munnen! 🙂

I år var första gången som jag kunde plocka bär från våra tre nya körsbärträd, buskkörsbäret ‘Lettisk låg, bigarrån ‘Stella’ och surkörsbäret ‘Fanal’. Av ‘Fanal’ blev det hela tre burkar egenkokad sylt och av de andra två tillräckligt för att kunna äta direkt från trädet. ‘Lettisk låg’ och ‘Stella’ mognade i början av juli, ‘Fanal’ i mitten av juli.

: Buskkörsbär ‘Lettisk låg’

: Bigarrå ‘Stella’

: Surkörsbär ‘Fanal’

Sedan tidigare finns plommonträden ‘Reine Claude’ och ‘Opal’ och i år gav även nyplanterade ‘Czar’ skörd. Älskar de stora violetta plommonen med det söta gula fruktköttet. Tack vare feromonfällorna var plommonen med mask lätträknade i år.

Kvittenträdet ‘Leskovacka’ producerade för andra året stora vackra frukter som jag kokade marmelad och membrillo av. Fyra år från plantering till första skörden, helt okej. Och kvittenträdet bjuder också på sååå vackra blommor!

Kvitten ‘Leskovacka’

För femton år sedan planterade vi fyra olika sorters amerikanska blåbär. De trivs i sin plantering och har med åren producerat flera nya fröplantor som ger goda bär. En del bär påminner mest om vilda svenska blåbär, andra blir jättestora. Varje år får vi långt mer blåbär än vad vi hinner med att äta och plocka, men våra vänner klagar inte. 😉

amerikanska blåbär

Så här stora kan blåbären bli…

Nytt i Bärlandet är flera olika sorters lingon. ‘Ida’, ‘Koralle’ och Red Pearl’ ger ingen större skörd än, men jag fick en halv deciliter bär i år i alla fall. Ligger i frysen och väntar på en mjuk pepparkaka.

En av besvikelserna, så här långt i alla fall, är körsbärskornellen ‘Jolico’. Två år har jag haft den, båda åren har bären inte mognat innan frosten har förvandlat dem till en geggig massa på marken.:( De ska mogna i september-oktober, men om de inte mognar ens en varm höst som den vi hade i år, när ska de då lyckas göra det? Jag provsmakade sent i oktober och då var de ungefär lika sura som ett omoget krusbär… Trädet kan inte stå i soligare söderläge än vad det redan gör.

Men på plussidan finns havtornet som i år gav en rejäl skörd. Våra buskar ‘Svenne’ och ‘Lotta’ har i flera år varit planterade i stora plastkrukor för att vi ska slippa rotskotten. Men varje år har många bär trillat av, värmen i krukorna och bristen på vatten var boven i dramat. I år planterade de i stället i tre pallkragar på höjden. Det gick bättre, mycket bättre! Jag har kokat sylt men också torkat havtorn som russin.

torkade havtornsbär

Bland prydnadsväxterna i trädgården som även producerar ätbart finns blomsterkornellen. HÄR kan du läsa mer om hur jag gör sylt på bären som smakar tropiskt, åt nektarinhållet.

7 sep 14 sylt cornus kousa blomsterkornell 5

7 sep 14 sylt cornus kousa blomsterkornell 6

I år har jag planterat flera nya bär som jag ser fram emot att skörda nästa år. Gojibär, svarthallon ‘Munger’, fourberry ‘Orangesse’, blåbärstry och japanskt vinhallon. Om några år blir det dags för kärnfria vindruvor, för nu är även röda ‘Einset’ och gröna ‘Remaily seedless’ planterade. Väntar gör jag också på minikiwi, narrbuske, fembladig akebia och flera olika äppelsorter. I trädgården finns många fler sorters bär och frukt, den kompletta listan över allt ätbart hittar du HÄR.

Det var för två år sedan som jag bestämde mig för att börja odla ännu mer ätbart i trädgården, att sakta förvandla delar av den till en forest garden, dock med inslag av prydnadsväxter. Vill du läsa mer om det kan du göra det HÄR. När vi flyttade in 1999 fanns två fruktträd i trädgården: det stora plommonträdet och bigarråträdet som numera är stommen i Lunden.

Nu är jag nyfiken om du odlar någon frukt eller bär som du kan rekommendera? Samma eller något som inte finns hos oss, det spelar ingen roll. 🙂

Nästa inlägg blir boktips på temat bär och frukt och så en liten framtida önskelista för min del… Önskar er en fortsatt fin helg!

Vintrigt vackert redan i november ~ frost, snö och solande papegojor

Bild

När även vi i södra Sverige får snö i mitten av november, ja, då är det verkligen ”vinter” tidigt. I går var första dagen som jag såg vår trädgård i dagsljus på två veckor, för förra helgen var jag och de två yngsta barnen 30 mil norrut och hälsade på mamma/mormor. Vi fick vår beskärda dos av snö där också. Det skulle ”bara” komma lite snöblandat regn, men det kom lite mer… 😉

Dottern A bygger snölykta hemma hos mormor.

Under veckan har jag fotograferat vår trädgård i skymningsljus när jag har kommit hem från jobbet. Det är vackert…

Framsidans gräsmattecirkel med stenkant syns lika väl efter lite snö som när gräset lyser grönt.

De fina LED-fåglarna lyser upp havtornsbusken på trädäcket och i bakgrunden hjälper månen till med belysningen.

… men jag föredrar nog dagsljus ändå! 🙂 I går blev det en lång fotorunda bland snö och frost och så här ser det ut hos oss just nu:

Norrsidan på huset, hit når inte solen många timmar på det mörka halvåret.

Många närbilder, men det är ju så vackert med frost! (Om du för markören över bilden ser du namnet på växten.)

prydnadsfjäril

Smällspirea ‘Little Devil’

Ormbunke

Daggtörel

Avenbok

Alunrot

Myrtentörel

Montbretia ‘Lucifer’

Fågelhuset i bakgrunden, busken till vänster är de stora ‘Moonlight’-rosorna och träden till höger i bild är Ullungrönnen ‘Dodong’ och blomsterkornellen.

Till västerdelen i trädgården, Trädhörnet, når solen och det märks. Som här, på den överblommade sommarrudbeckian där frosten på sidan närmast solen har smält…

Perukbuske

Prydnadsapel ‘Eskilstuna’

Syrenhortensia

Blomsterkornell t.v. och Ullungrönn ‘Dodong’ t.h.

Vitlysing

På södersidan av huset skiner solen hos papegojorna och parakiterna.Pennant rosellorna Vasco och Carmen sitter uppflugna på gallret och ”solar”. De är aldrig så självlysande som i den lågt stående vintersolens strålar. Genom gallret kan du ana något lila..…det är en av höstastrarna som inte har gett upp, trots frost och minusgrader! 🙂

Solen och frosten gör vissa växter vackrare än andra:

Sockblomma

Japansk lönn ‘Inaba-Shidare’

Franklinträd

Önskar en fortsatt fin helg och ny vecka! Avslutar med en av de tåligaste rosorna som alltid blommar länge: Gislaine de Feligonde.

Ros Gislaine de Feligonde

Gren efter gren… Så här gör jag efter beskärning

Bild

I vår tätplanterade trädgård ingår en årlig beskärning och uttunning av vissa träds kronor och buskars grenar. I JAS, juli-augusti-september, går både grensåg och sekatör varm. Men vad ska man göra med allt som tas bort? Jag vill inte köra iväg med mer än nödvändigt till tippen, utan väljer att återanvända det allra mesta.

Först renskär jag de större grenarna helt, så jag bara får stammarna kvar. Årets omgång ligger just nu mellan två av odlingslådorna och väntar på vidare användning.

Jag lägger grenarna inne bland perenner där de sakta kan förmultna och ge död ved till de insekter och organismer som behöver det.

De halvstora grenarna som har en tjocklek på tre centimeter och neråt kapar jag i en lagom längd, runt 30 cm, och staplar som insektshotell.

Det är bara de hyfsat raka delarna av grenarna som används, det som är alltför krokigt hamnar på tippen eller sågas i mindre bitar och läggs i komposten.

Det som med lätthet går att klippa med sekatör klipper jag i bitar på cirka tio centimeter. Kvistbitarna skapar bra mull och luftighet i kompostjorden.

Det här tar förstås tid, enklare vore en kompostkvarn. Men den har jag sålt för många år sedan, den bara väsnades och klippte inte alls som jag ville. Många kompostmaskiner är dåliga på att kapa grönt material och jag har varken plats eller lust att lagra materialet tills det är torrt.

Nej, i stället kör jag mindfulness när jag står med sekatören i hand och klipper kvist för kvist i småbitar… En stund här och en stund där, så inte handen blir trött, och sedan är det klart. I år har jag sparat en hög grenar och kvistar i ett hörn bakom kompostområdet för att våra igelkottar kanske ska vilja övervintra där.

Har du andra tips och råd vad man ska göra med material som blir ”över” i trädgården? Det behöver inte vara just grenar, kanske gör du något fiffigt med annat material.

Nu går vi in i november och trädgården går ner i vintervila för min del. Med lite mer tid testar jag Instagram (utöver bloggen), välkommen att följa mig där, @kristinas_oas

Önskar er alla en fin höstvecka!

Våra vackraste höstfärger och så kom första frosten

Bild

I morse vaknade jag till krispig luft och rejäl frost. Vår första, så knölbegoniorna blommade utomhus fram till den 26:e oktober. Svårslaget rekord.

I eftermiddags när jag kom hem från jobbet låg de färggranna höstlöven i drivor på marken. Sådan tur att jag hann ut i trädgården på en fotorunda mellan regnskurarna i helgen… De senaste veckorna har det kommit över 120 mm regn här. Inte för att det är i närheten av att fylla på grundvattnet efter den torra sommaren, men regnat har det gjort.

Framsidan med gräsmattecirkeln glöder av färg. I övre vänstra hörnet lyser blad och bär hos Carmencitarönnen, i motsatt hörn är det kopparlönnen som lyser röd och i nedre högra hörnet är det trollhasseln ‘Diane’ och azaleorna som står för färgerna.

I Trädhörnet är det ju favoritträdet nummer 1, den flerstammade Ullungrönnen ‘Dodong’, som är huvudnumret så här års.

Detta vackra träd ser jag numera genom glasdörrarna i nya köket, en klar fördel eftersom jag inte måste gå ut i trädgården för att kunna se det. Rönnsumaken ‘Tiger Eyes’ bjuder på vackra färgtoner den också. I Ullungrönnen har jag hängt upp nattbon för fåglarna att krypa in i vintertid.

21-okt-16-ullungronn-dodong-fagelbo-nattbo

På andra sidan fågelhuset skymtar ‘Dodong’, men där lyser också flera japanska lönnar, här nedan solfjäderslönn ‘Acontifolium’ och japansk blodlönn.

Hösthallonen fortsätter att ge bär. Det är något speciellt med att plocka bären så här års, men jag stoppar dem direkt i munnen och njuter av den sötsyrliga smaken. Av aronia och havtorn har jag nu skördat det jag vill ha, resten får fåglarna ta. Kvittenfrukterna är snart mogna, längtar efter att få känna den speciella doften.

På tal om bär har jag köpt några nya som det ska bli spännande att se hur de uppför sig åren framöver: Fourberry ‘Orangesse’, kärnfria vinrankorna ’Remaily seedless’ och ’Einset’, japanskt vinhallon, svarthallon ’Munger’ samt två namnsorter med lingon ’Red Pearl och ’Koralle’.

Önskar en fortsatt fin vecka!

Överraskningen från komposten ~ mitt eget mandelträd!

Bild

En dag i mitten av maj fick jag syn på en liten planta i en av de upphöjda odlingsbäddarna i trädgårdslandet. Först trodde jag att det var ännu en liten frösådd bigarråplanta (sådana har vi gott om), men när jag drog upp den…

…så såg den ut så här!

Jag kan inte annat än att bli att bli imponerad över naturen. Det här är alltså en sötmandel som jag har slängt i matkomposten, kanske för att den har blivit för gammal eller har hamnat på golvet när jag har bakat biscotti. Den har legat i varmkomposten i ett antal månader innan jag lassat upp den (nästan) klara matkomposten som vintertäckning i trädgårdslandet. Minusgrader, snö och väta. Och sedan bestämde sig mandeln för att gro… Vad ger ni mig för de oddsen?! De verkar ha varit på mandelns sida i alla fall.

Jag tog den lilla plantan, satte den i en kruka och vårdade den ömt i växthuset. En månad senare, i mitten av juni, var den redan så här stor. Krukan jag planterade den i är en 10×10-kruka.

När sommarvärmen kom fick den stå i skuggan vid kompostområdet. Mandelplantan har under sommaren vuxit snabbt och fått planteras om i en större kruka. Nu är den så här stor, se 10-liters vattenkannan bredvid!

Vad jag kan läsa mig till är sötmandeln härdig hos oss i zon 1, i skyddat läge, och kan om jag har tur att blommorna blir pollinerade (eller jag själv gör det) bära frukt inom 4-7 år. Inte för att jag hade planerat att ha ett mandelträd, men jag gillar att odla ätbart. Att ha trädgård bjuder på överraskningar ibland och den här mandeln vill ju tydligen bo hos oss. 😉 Nu ska jag bara fundera ut var jag kan ha detta träd någonstans. Det kan ju, om det trivs, bli 4-6 meter högt. I vinter får det hur som helst stå i lekstugan där vi har ett frostvaktselement.

Önskar en fortsatt bra vecka och trevlig helg!

Fårull som marktäckare ~ utvärdering av första säsongen

Bild

En av de saker jag fick flest frågor om från besökarna under Tusen Trädgårdar i somras var fårullen. Grå och lockig återfinns den under vinbärsbuskar, krusbärsbuskar och hallon i Bärlandet.

Jag hade hört att fårull användes som täckmaterial av ekologiska äppelodlare och sedan själv sett den som marktäckning hos Mandelmanns på Österlen. När jag sedan fick reda på att en arbetskamrat hade får var resten enkelt. I våras fick jag fyra stora sopsäckar med nyklippt grå ull och projekt ”bädda in växter” inleddes. Jag la ullen så tjockt som de klippta fällarna var i sig själva, det vill säga runt 4-5 centimeter.

Den här torra sommaren har ull som marktäckning varit gudasänt. Ullen har fångat upp det regn som har kommit och hållit kvar fukten i jorden, långt borta från solens heta strålar. I juni när vi inte hade fått regn på över en månad lyfte jag på ullen för att se hur det såg ut under. Fuktigt.

Jag var lite fundersam till om ullen skulle blåsa iväg, men det mesta har stannat kvar och med tiden bildat en sammanhållen ”matta”. Varken fåglar, vår katt eller förbipasserande hundar (vi har en G/C-väg precis utanför tomtgränsen) har rivit loss ull som jag har märkt. Och sällan har väl smulgubbarna varit så rena och lite ätna av sniglar som i år!

18-maj-16-barlandet-jordgubbar-farull-2

Att ull är biologiskt nedbrytbart, kväver ogräs*, ogillas av sniglar**, håller kvar fukten, innehåller viss näring och för det mesta är gratis*** är alla bra anledningar till att prova. 🙂

14-juli-16-vinbar-barlandet-farull

Testsäsong 1 är över och baserat på erfarenheterna kan jag varmt rekommendera ull som marktäckare under bärbuskar. Jag kommer att återkomma i ämnet framöver. Det ska bli intressant att se hur ullen ser ut efter vinterns regnande/snötäcke och hur snabbt växterna kommer igång när de har ett täcke av ull runt omkring sig.

* Något enstaka ogräs har vuxit igenom ullen, men de har varit lätträknade. I vanliga fall har jag ganska mycket ogräs i den öppna jordytan, allt från maskrosor till våtarv.

** Har inte lyckats hitta en bra källa på denna uppgift, bara att många skriver att så skulle vara fallet. Vet du som läser här om det finns någon studie, så kommentera gärna så jag kan uppdatera inlägget.

*** Det flesta som föder upp lamm/får för köttets skull slänger ullen och blir bara glada att den kommer till användning i stället för att brännas/hamna på tippen.

Mellan sol och kvällsmörker ~ en promenad i höstträdgården

Bild

De små klarröda frukterna på prydnadsapeln ‘Eskilstuna’ lyser i kvällssolen.

Det är inte lång stund man har på sig i trädgården efter jobbet. Det mörknar snabbt nu, men solens strålar får höstträdgården att bjuda på vackra färger.

Följ med på en runda. 🙂

Vackra höstblad, som här trollhassel ‘Diane’……och rysk kornell ‘Sibirica Variegata’.Rosorna blommar på och ‘A Shopshire Lad’ är inget undantag.Men även nya växter visar sitt vackra höstjag, som här en hårig skugglilja av okänd sort.Vissa frukter börjar mogna först nu, som äkta kvitten ‘Leskovacka’.Gräsen är som vackrast nu…… och även många av fröställningarna, här klematisen ‘Gravetye Beauty’.Ginnalalönnens blad har sakta börjat färga marken gul, men ännu lyser en del av dem upp trädets grenar.Grannen, ullungrönnen ‘Dodong’, visar inte så mycket höstfärg ännu, men det är desto mer färg på bären.

Det här är en lång, men rolig och inspirerande vecka. I onsdags var jag på Elmias trädgårdsmässsa med jobbet (Årets perenn blev krypflox och de tre trenderna 2017 heter Grön i trädgården, Gröna labbet och Vego Garden). I morgon väntar medverkande vid en lokal skördedag där det blir prat om stadsodling och utemiljö med besökarna. Helst skulle jag vilja ta det lugnt på söndag och bara softa… Men det vill jag samtidigt inte, för jag vill väldigt gärna lyssna till brittiske trädgårdsprofilen Noel Kingsbury när han besöker Sverige och ska berätta om New ways with perennials. Lovar dela med mig av vad han hade att berätta vid senare tillfälle här på bloggen.

Trevlig helg!