Kristinas oas

Lök på lök på lök och så Zetterlunds goda råd

Bild

Sällan har väl veckans Blommig Fredag-tema – Vårfrestelser – passat in så väl. Torsdagskvällen tillbringade jag tillsammans med trädgårdsvänner i Alnarp, på STA:s lökmöte. Henrik Zetterlund från Botaniska i Göteborg var föreläsare. Han visade en mängd underbara bilder av vildblommande skönheter, en hel del från Botan och en och annan från den privata trädgården på Kinnekulle.

Några tips från honom till oss alla som gillar vårblommande lökväxter:

Gödsla. Nu. Gärna med benmjöl som innehåller fosfor. ”Det är nu lökarna bygger upp sig för att sätta fart till våren.”
Sätt fler lökar. ”Det finns ju ingen anledning att en rabatt inte ska få vara fin förrän till högsommaren.”
Kejsarkronor som blomstrejkar behöver gödning. Inget annat. ”De är oerhört näringskrävande!”

Innan man planterar balkansippa, Anemona blanda, så bör knölarna läggas i blöt över natten. ”Min favorit är ‘White Splendor’, den är så stor och vacker.”
De flesta våririsar, Iris reticulata, vill ha en sommartorr rabatt. ”Sorten ‘Katharine Hodgkin’ kan stå kvar många år på friland.”

Hundtandsliljor, Erythronium dens-canis, står torrare i naturen än vad man kan tro. ”Sätt dem djupt ner i sol-halvskugga i vanlig jord, inte i torvpartiet”.

Och det var när jag såg Henrik Zetterlund måtta ”djupt ned” med händerna som jag insåg att det nog är det slutgiltiga svaret på varför mina hundtandsliljor blomvägrar hos oss. Bladen kommer så fint varje år, men inga blommor. Men de står ju cirka tio cm djupt, inte runt 20… Hundtandsliljeblad

På den efterföljande lökfrossan fick jag inte allt jag ville, men kom ändå hem med flera fina lökar, bland annat variegerad stjärnhyacint Camassia quamash ‘Blue Melody’, vit majlök Allium zebdanense och syrenlila vårlilja Ipheion uniflorum ‘Wisley Blue‘. (Länkarna går till olika sidor med bilder på dem.) Henrik Zetterlund visade för övrigt en bild på en förtjusande kombination av stjärnhyacint och förgätmigej, så snyggt!

Vad har jag för andra vårblomningsplaner för trädgården då?

Våren 2014 såg det ut så här i Skära rabatten som jag hade proppat full med mörka ‘Queen of Night’, rosafluffiga ‘Angelique’ och vita fransiga ‘Swan Wings’ och vita pärlhyacinter. Skära rabatten o Bärlandet

Jag njöt av blomningen länge, länge och bestämde då att till hösten så var det tulpanfrossa som gällde. Det finns nämligen rabatter i trädgården där det inte finns en enda tulpan, och så kan vi ju inte ha det! 😉

På Lidl köpte jag en stor mängd lökar, allt från tulpaner till våriris och krokus, för en rimlig penning. Nu ska alla lökar ner i rabatterna (just den delen är inget som jag gillar, tvärtom, finns få uppgifter jag tycker är så trista i trädgården). Hur blomningen blir får vi se till våren, men i Spaljérabatten kommer det förhoppningsvis att se ut så här:

Orange Emperor

Queen of Night

Black Parrot

Prinsess Irene

Mount Tacoma

Vitfluffiga ‘Mount Tacoma’, mörka ‘Queen of Night’ och ‘Black Parrot’, orange ‘Orange Emperor’ och orange-lila ‘Prinsess Irene’. Den sistnämnda har jag redan i Trädhörnet, tvärsöver gången från Spaljérabatten. En mycket pålitlig tulpan som kommer tillbaka och förökar sig. Papegojtulpanen vet jag är att anse som ettårig, men eftersom jag kommer att blanda tulpanerna i rabatten så gör det inte så mycket om de lökarna försvinner.

Nu ska jag ge mig ut i trädgården! 🙂 Önskar er alla en fin helg, hoppas ni också har möjlighet att tillbringa en del av den utomhus.

Grävmaraton när idegranshäcken flyttades

Bild

Titta här, två meter hög idegranshäck vid nya trädgårdsboden och uppfarten. Ska bli en låg häck utmed gången också. Om en helg eller så, när vi orkar gräva upp resten av häcken. Det tog sin lilla tid att gräva upp de första plantorna som bildat häck runt sandlådan i Trädhörnet.
Foto taget från uppfarten. Häcken döljer Skära rabatten och grannhuset och nu blir bågen med klematis ‘Summersnow’ verkligen en portal in i trädgården.

Välkommen in i trädgården…

Tio år har de stått där, idegransplantorna, men de gick faktiskt att flytta. De tjockaste rötterna var som mitt pekfinger, men plantorna hade också en massa smårötter, så jag tror det ska gå bra. Gäller bara att vattna, som vanligt. Vi lämnade kvar en rotklump på 30-40 cm i diameter, skakade av lös jord och då gick plantorna viktmässigt att lyfta och sätta på plats när vi hjälptes åt, maken och jag.

Några plantor till vänster och två plantor till höger är kvar, sedan är hela häcken borta. Väggen som skymtar till vänster är lekstugan/fågelhuset och stammen tillhör vår Ginnalalönn.

Glugg. Här stod det fyra idegransplantor förut. Tidigare i år har C grävt ur åtskilliga skottkärrelass med sand, nu ska reservjord som vi har lagrat på ett annat ställe i trädgården köras hit och tippas. Minst ett träd till ska planteras här, och så drömmer jag ju om ett litet vattenblänk för djurlivets skull.

Vad jag ska ha innanför idehäcken vid boden? En ros eller två tror jag. Och en massa tulpaner. Och krokus. Vill ha något fint att titta ut på genom fönstret när jag står vid arbetsbänken i boden och planterar. Blir något som matchar Skära rabatten på andra sidan gången.

Från gången vid Skära rabatten, mot uppfarten. Fyra idegransplantor bildar tät häck vid klematisbågen.

Omgörningen i Trädhörnet är nu officiellt igång. Skrev lite om det i januari här och i menyn ovan visar jag under trädgårdsskissen vad vi tänker göra. Och om ni undrar varför det inte finns foton från själva flytten. Det regnade. Hela tiden. Den där tröttsamma sortens strilregn. De här fotona är tagna när det slutade regna. Då var vi klara…

Det ska inte bli tredje gången gillt!

Bild

(Det här inlägget är ett ”dubbelinlägg”. Den som vill kan studera hur avenbokshäcken ut mot gatan, uppstamningen av kopparlönnen och beskärningen av klotrobinian har blivit under två års tid.)

I vår trädgård har gräsmattan krymt bit för bit under åren. Numera har vi bara en gräsmattecirkel kvar på framsidan av huset. Förr var den grön och sammetsmjuk (om än med en hel del ogräsinslag).

I slutet på sommaren 2012 började gräset att vissna. Jag skulle bara kratta bort det vissna och så i lite nytt. Men det var inte visset. Det var pingborrar. De där äckliga feta larverna vars älsklingsmat är gräsmatterötter. Våra gräsmatterötter! Vi drog bort stora sjok av död gräsmatta. Vi grävde upp hundratals larver. Fyllde sopsäck på sopsäck.

Efter att ha jämnat till och sått i nytt gräs såg det ut så här:

Våren 2013 fick vi stänga av gräsmattan, ingen fick gå där medan alla små ynkliga nya strån växte sig starkare. Vi fick gå runt huset i stället för att gå närmaste vägen till trädgårdsland och kompost. Framsidan med gräscirkeln

I slutet av sommaren var den äntligen grön och frodig. Sedan började den vissna… Den här gången väntade jag inte med att kratta. Vi krattade. Grävde. Fyllde sopsäckar. Tiggde till oss uppgrävda grästorvor när kommunen grävde ner ledningar, lappade i dem hjälpligt där vårt gräs var borta. Suckade.

Våren 2014. Vi gödslade, klippte, pysslade om vår numera ganska gropiga gräsmatta, men denna vår gick den i alla fall att gå på. I augusti, när hettan lagt sig och fukten började komma tillbaka beställde vi. Dundermedlet. Det enda motmedlet. Våra miljontals små krigare som ska göra slut på årets omgång med larver.

För att de är där, larverna, det vet vi. Vi såg ju skalbaggarna hovra över gräsmattan i försomras och inte ge sig av trots att vi satte igång vattenspridaren för att få dem att fly.

Nu spanar jag på gräsmattan. De små bruna partier som dyker upp rycker jag oroligt i. Men gräset sitter än så länge fast och är grönt och frodigt. Låt oss hoppas att krigarna ger larverna vad de tål.

Det här var mitt inlägg i veckans tema Sommarplåga inne hos Hélena. Titta gärna in där och se vad andra tycker är plågsamt i sommartider.

Önskar er alla en trevlig helg. Själv är jag ledig i dagarna tre efter att ha jobbat förra helgen. Ska ägna min tid åt att plantera ut inköpta plantor i Trädhörnet och Lundområdet samt måla klart invändigt i trädgårdsboden. De lovar 19 grader och mestadels sol i helgen, det ser jag verkligen fram emot!

Göra om, göra rätt, göra en ny rabatt

Bild

Det var inte alls meningen att göra en ”ny” rabatt för några veckor sedan, speciellt inte som jag grävde om den så sent som förra året, men så kan det bli.

Jag har en längre tid varit ickenöjd med vår Rosenrabatt som ligger i söderläge ut mot gatan. Vi la pengar på nya Austinrosor förra året, grävde ner bevattningsslang och gjorde jordbyte enligt konstens alla regler. Facit: en död ros efter vintern och fem knappt knähöga som har blommat mycket sparsamt (om alls) denna sommar.

Ett stenkast bort, i Magnoliarabatten, blommade det däremot i överflöd sedan jag gjorde om den delen förra året. (Växtlista hittar du här).

Och det var det som startade tankarna på att göra om och göra rätt. Ge upp rosorna. Göra om Rosenrabatten och slå ihop den med närliggande Magnoliarabatten och döpa om dem till Stäpprabatten. Satsa på torktåliga växter som verkligen trivs i solgasset och det torra läget. Stäppsalvior, stäppliljor, kniphofia, törlar, nävor…

Före. Ser ni de fem rosorna? Inte jag heller. 2014 stäpprabatt rosenrabatt före 2
Alla växter uppgrävda, satta i krukor och redo för utplantering.

Så därför grävde jag upp varenda växt i den fem meter långa Rosenrabatten, satte dem i krukor och plockade sedan fram nyinköpta torktåliga växter. Ställde ut krukorna i rabatten. Flyttade om. Kände av. Jämförde lila-blå nyanser, vilka växter var snyggast ihop? (Fattar ni vad många olika nyanser det finns?!)

Efter. Syns kanske inte så stor skillnad på bild, men det är oerhört många fler sorters växter nu som (förhoppningsvis) kommer att blomma hela sommaren nästa år. Jätteverbenahavet är inte ett hav längre, utan jag har samplanterat flera verbenor i grupper. Lyckas jag övervintra dem så ska jag sätta ut dem styckvis igen nästa år.

Vädd

Ahlströmeria

Anisisop

nejlika

penstemon

solbrud

perowskia

solbrud

sidenört

Stäpprabatten

Växterna är planterade tätt. Om ett år eller två lär jag se vad som går bäst och då får jag säkerligen plocka bort några plantor, men det är helt okej. Jag har det hellre tätt från början än rensar ogräs.

När jag ändå var i omgörningsfasen passade jag på att stamma upp kopparlönnen som ligger i slutet av Stäpprabatten (den skymtar till höger i bilderna på rabatten ovan). Den har sommartid mest påmint om en stor grön buske, den vackra flagande barken har bara synts vintertid, när bladen har fallit. Och det är ju förskräckligt synd.
Före och efter beskärning.

Det här var premiärfotona på hur Stäpprabatten blev. Ska bli mycket spännande att följa dess cykel nästa år, som jag gjort med nya Skära rabatten under detta år.

Eftersom Premiär också är höstens första tema i Blommig fredag kändes det perfekt att berätta om rabattomgörningen just i dag. (Att jag sedan glömde bort vilken dag det var i går och la ut ett helt annat inlägg då kan vi ju tala tyst om… 😉 Men är ni sugna på att baka kakor kan ni ju kolla in det också.) Nu ska jag se vad ni andra som deltar skriver om. Trevlig helg, än en gång!

Tulpanfrossa, kakrecept och en bukett till er alla

Bild

Sommarblommorna blommar på och jag plockar en sensommarbukett och önskar er alla en riktigt fin helg! Bjuder på ett recept på havrerutor också (i menyn ovan) om ni känner för att baka något nytt till helgfikan. Hoppas vi alla får en helg med bra trädgårdsväder!

Dahlior, zinnior, lejongap och sparrisvippor. Det har blivit några buketter i sommar! 🙂

Själv ska jag ägna lite tid i helgen åt att bestämma exakt var alla nyinköpta tulpanlökar ska planteras. Jag fyndade fina och billiga lökar på Lidl nyligen. Runt 20 kronor paketet innebär mååånga nya tulpaner, balkansippor, våriris och krokus i vår trädgård till våren. Längtar redan dit. Men det är en klurig fråga vilka sorter som passar bäst tillsammans. Ska man vara djärv i färgkombinationerna eller mer försiktig? Har redan möblerat om flera gånger bland lökpåsarna som står uppställda på vårt matsalsbord.

‘Prinsess Irene’ (en favorit som jag vill ha fler av), ‘Blushing Lady’ och ”Daydream’ är tre av tulpaninköpen i den orangetonade färgskalan.

Ännu fler lökar blir det, hoppas jag, när det är dags för lökmöte hos Trädgårdsamatörerna i Skåne den 25:e september. Då finns inte bara chansen att hitta fina lökar, utan även att lyssna till Henrik Zetterlund från Göteborgs Botaniska. Han ska berätta om ”Mina favoritlökar i naturen, Botaniska och min privata trädgård”. Det ser jag fram emot att få lyssna på. Ska du också dit? Lämna gärna en kommentar (eller skicka ett meddelande via kontaktinfon i menyn ovan), det hade varit kul att säga hej.

Sylt av blomsterkornellens röda bär

Bild

Om någon hade sagt till mig att jag skulle skriva om det här ämnet för ett år sedan hade jag skrattat. Men ibland överraskar naturen.

Så här ser vår blomsterkornell, Cornus kousa, ut just nu.

Massor av stora röda frukter i hela trädet.
Strävt rött skal på utsidan…… och mjukt gult fruktkött på insidan.

Bären (som inte bildas varje år) efter blomningen är stora och jordgubbsröda. Och ja, de är ätliga.

Funderade på när de kunde tänkas vara mogna i går, knölade mig in bakom trädet och upptäckte att det redan hade börjat släppa sina mogna frukter. Skakade trädet och fler trillade ner. Men ännu är det många kvar. Och det är nog tur om det ska bli någon sylt att tala om.

Ett knippe nyplockade stora blomsterkornells-bär.

Det här är nämligen inte något för den stressade. Det hårda och sträva höljet är tydligen inte gott, utan det är det gula söta innanmätet man vill åt. Jag har läst om andra som gröpt ur fruktinnandömet med sked (omständigt) eller kört bären i någon form av råsaftscentrifug (har jag inte). Jag testade att trycka dem genom en trådsil, som när man passerar hallon, och det gick bra. Skalen blev kvar och det gula innandömet kom ut på andra sidan silen.

Den gula fruktköttspurén rann ner i skålen under silen.

Men av 54 bär blev det 90 gram fruktpuré att koka sylt på. Jag använde mig av syltsocker och den färdiga sylten rymdes i en vanlig kryddburk + att jag fick över lite extra att ha som smakprov.

Lite lön för mödan? Inte blev det mycket av de många bären. Det mesta av sylten rymdes i en urdiskad kryddburk.

… men sylten var riktigt god på en skiva rostat bröd.

Smaken? Lite som en blandning av nektarin och kvitten. Sött, tropiskt med lite syrlig underton. Skulle kunna tänka mig att den är lika god till lite mogna ostar eller på syltkakor. Så även om det tog sin lilla tid ska jag skörda resten och koka sylt på också. Fast jag sparar nog ihop en större omgång med bär i kylskåpet först.

Nu är jag nyfiken på att höra, är det fler som fått bär på Cornus kousa i år? Har ni smakat på bären och vad tycker ni om dem?

Så här såg blomsterkornellen ut i försomras när den blommade. De vita bladen är egentligen inte blommor, utan blomman är den gröna pricken i mitten (det som nu har blivit bär).

Jag har inte sett några bär på vårt träd tidigare år, men å andra sidan har blomsterkornellen aldrig blommat så rikligt som i år. Har läst mig till att det är föregående års sommarvärme som bestämmer hur stor blomning det blir. Det bådar ju gått även inför nästa år! 🙂

Mitt alldeles egna hav av jätteverbena

Bild

I rabatten ut mot gatan vajar nu ett minihav av Verbena bonariensis, jätteverbena. I våras fick jag ungefär 50 småplantor som min snälla mamma hade drivit upp åt mig, hon som har extrabelysning och plats till detta redan i februari. Alla plantor klarade inte den regniga försommaren och den heta högsommaren, men tillräckligt många gjorde det.
En del av rabatten, den är lite svårfotograferad… Ni får tänka er fem meter rabatt med jätteverbenor.

Nu vajar de små lila blomtussarna över rabattens övriga växter och lockar traktens fjärilar att komma på besök. Det är nog det jag gillar allra mest med jätteverbena, alla insektsbesök.
Påfågelöga…

… en och annan humla…

…amiralfjäril…

... och vanlig nässelfjäril.

De här bilderna togs nyligen, ändå är det inte riktigt så det ser ut numera. Nej, jag har grävt upp hela Rosenrabatten och gjort om den. Totalt. Jag ska visa snart, behöver bara ta lite nya bilder först. Men om jag berättar att rabatten numera är omdöpt till Stäpprabatten så ger jag en ledtråd till vad den nya inriktningen är. Och jätteverbenorna? Jodå, de är återplanterade. Så klart. 🙂

Och här är inspirationskällan till mitt lilla hav av jätteverbena…Vill du se fler bilder från denna underbara franska trädgård, så klicka bara här.

Från dunboll till vuxen på 5 veckor

Bild

Kommer ni ihåg att vi fick fågelungar hos Pennant Rosella-parakiterna för en dryg månad sedan?

Ett par dagar gamla såg de två första ungarna ut så här (de okläckta äggen är ca 2 cm stora):

Nu är ungarna fem veckor gamla och sedan ett par dagar har de klättrat ut ur holken, klättrat ner i inneburen i fågelhuset och så småningom vågat sig ut i den stora, vida världen där utanför… Nu sitter de på rad i utevoljären. De tränar på att flyga, men kan inte äta själva ännu, utan mamma och pappa fågel får mata. Om två veckor har de lärt sig att äta själva och är redo för nya ägare. Det syns att det är några dagars skillnad på ungarna, deras fjäderdräkt har hunnit utvecklas olika långt. Sitt vuxna utseende får de inte än på ett bra tag.
Två ungar tigger mat av mamma Carmen.

Lite bus med syskonen när alla vill sitta på exakt samma ställe på pinnen…

Det här var Carmen och Vascos första kull och det bådar gott för framtiden. Av de tre kläckta ungarna (ett fjärde ägg kläcktes aldrig) så överlevde alla tre till utflygningsstadiet.

Så här har ungarna vuxit under de fem veckorna:

1 vecka gamla. Utseendemässigt liknar ungarna mest av allt plockade kycklingar… Ögonen har precis öppnat sig och de ligger tätt, tätt tillsammans inne i holken för att hålla värmen. Vi plockar ut dem en efter en och ringmärker dem. Ungen på bilden som ligger i min hand somnar ett litet tag, den tycker nog att det är varmt och skönt där.

2 veckor gamla. Ungarna börjar få fjädrar i stället för dun. De börjar bli mer högljudda också.

3 veckor gammal. Bara lite dun kvar nu. Stjärtfjädrarna håller på att växa ut.

4 veckor gamla. Fjädrarna är nu nästan helt utväxta och näbbarna börjar se proportionerliga ut till kroppens storlek. Några dagar senare hörde vi krafsande när de började försöka klättra ut ur holken via nätet som syns till vänster på bilden. Fotona är tagna genom en städnings/inspektionslucka, så den kan de inte gå ut genom.

I dag har vi fångat in ungarna ute i stora utevoljären och plockat några fjädrar från var och en. De är nu ivägskickade till ett labb utomlands för dna-test. Eftersom ungarna ser likadana ut, oavsett om det är honor eller hanar, så är det enda sättet att få veta vilket kön de har. Det är också anledningen till att de är ringmärkta, så vi kan hålla reda på vem som är vem när de framtida köparna ska ha ”sin” fågel. Glädjande nog var ungarna väldigt lugna, så lugna att C kunde fånga dem med händerna i stället för med håv. Det är mycket föräldrarnas förtjänst, är de lugna är ungarna det också.

Önskar er en bra septembervecka med en bild på gårdagens hallonskörd. Är så glad att vi gav hösthallonen ökat utrymme när vi gjorde om Bärlandet. Syrligt söta och goda är de. Och inte en hallonmask i sikte så här års. Underbart!

Det bara blommar och blommar ~ min favoritrabatt just nu

Bild

Under det här året har jag följt nya Skära rabatten med spänning, blev den som jag trodde när jag planerade och planterade förra hösten? Nu har jag följt den under nästan hela säsongen och det är dags att visa hur den ser ut då hösten närmar sig. (Fotona är tagna för en dryg vecka sedan, men det är bara dagliljan som blommat ut helt sedan dess.)

Fotona är tagna med nya trädgårdsboden i ryggen. Först vrider jag mig åt höger och då ser den högra delen ut som ovan.

Och åt vänsterhållet ser rabatten ut så här.

Avenboksportalen mot den privata delen av trädgården. (Längst ner till vänster på fotot skymtar en liten bit av växthusets nederdel.)
Trädgårdsboden som gör det lite svårt att fotografera Skära rabatten, den är liksom ivägen när man ska backa… Fotot är taget från Bärlandet och trådarna mitt i bilden hör till hallonlandet.

Sedan undrar jag om det är någon av er som vet vad man ska göra med en Hibiscus syriacus som får väldigt små blommor? Den hade normalstora när jag köpte den förra året, men nu när den blommar här för första gången är de hälften så stora som de borde vara. Jag har ingen aning om var jag har missat. Vattning, gödning, läget? Tar tacksamt emot tips!

Stockros

‘Eden Rose’

Stjärnflocka ‘Ruby Wedding’

Pärleternell

Daglilja

Vit stäppsalvia

Skär höstflox

Höstflox

Rosalila höstflox

Ixia

Rudbecka

Hibiscus ‘Hamabo’

Skugglilja ‘Pink Freckles’

Fänrikshjärta

Sköldpaddsört

Här han du läsa om tulpanhavet i maj, här om det skira försommarfloret i juni och här om högsommarblomningen. Och vill du veta mer vad som växer i Skära rabatten så finns det en hyfsat uppdaterad växtlista under ”Rabatter” i menyn ovan.

Hur det går med trädgårdsboden? Jodå, bra. Gröna taket är klart (men det kommer jag inte att skriva om förrän i vinter), och invändigt i boden är elen inkopplad, tak och golv målade och det är dags för tapetsering. Känns som att vi ska klara att tömma garaget på trädgårdsprylar innan snön kommer 😉 Växthusets grund är klar, montering väntar av stommen väntar.

Blomstertrappa, tofsliljor och trädgårdsradio

Bild

aug 2014 eucomis tofslilja 2 Jag är svag för tofsliljor och har både fläckig, Eucomis bicolor, och vanlig, Eucomis punctata, (rätta mig gärna om jag fått namnen om bakfoten) och tycker de är både fina och coola på samma gång. Massor av söta små blommor att gå och titta på under många veckor. Om man nu ser dem, förstås. Tofsliljor har nackdelen jämfört med till exempel jättestäpplilja, Eremurus robustus, att de är så förbaskat låga.

Men i år är det avhjälpt! Nu står de på parad längst upp på en blomstertrappa vid soliga söderväggen på Stora trädäcket. På de andra hyllorna står bland annat två sorters kaphyacint, Galtonia candicans och Galtonia viridiflora, och en Nerine bowdenii ‘Alba’ (som blomvägrar än så länge).

De gör skäl för sitt namn, tofsliljorna. På engelska kallas de Pineapple flower, också ett bra namn.

aug 2014 eucomis tofslilja 4
Det syns varför den heter fläckig tofslilja…

Grön kaphyacint i blom.

Granne med blomstertrappan står gurkorna i sin kruka och de har en förmåga att vilja bli vänner… Så det blir lite försiktiga utredningsprocesser då och då.

Flera av de här lökarna, både tofsliljor, kaphyacint och nerine, köpte jag tidigt i våras på Lidl när de hade en massa spännande lökar till salu. Det allra mesta tog sig faktiskt. Inte minst den orange sidenblomman, Asclepias tuberosa, som jag först drev i kruka och sedan planterade ut i Rosenrabatten i söderläge. De blommar nu och är jättefina.

Alla de här växterna är lite känsliga vad det gäller minusgrader, så för att vara på den säkra sidan övervintrar jag lökarna frostfritt i lekstugan. De får stå kvar i krukorna, vissna ner och vila över vintern. De får en liten skvätt vatten någon gång och på våren börjar de skjuta nya bladskott. Sidenörten ska eventuellt kunna övervintra där vi bor. Jag har tre plantor, så jag tänkte gräva upp en och vinterförvara och testa med de andra två hur de klarar vintern på friland.

Nu är jag ledig tre dagar och ska bara ägna mig åt trädgården. Ska bli så skönt. Förhoppningen är att vädret är på min sida också. Jag ska göra klart gröna taket på trädgårdsboden och plantera ut en hel del perenner som jag köpt i sommar. Och så tänkte jag baka lite blåbärspaj, de sista amerikanska blåbären är skördeklara. (Receptet finns nu utlagt i menyn ovan.)

Önskar er alla en skön helg! Om ni har en stund över, så missa inte att gå in och lyssna på Hanna och Åsa som börjat sända podradio om trädgård. Jag har lyssnat på avsnitt tre på datorn medan jag har redigerat det här inlägget, mycket trevligt.