Kvitten, lingon och japanskt vinhallon ~ att odla vanligt och ovanligt ätbart

Bild

I vår trädgård finns numera många olika sorters ätbara bär och frukter. En del vanliga och en del lite mer ovanliga.13 juli 16 bär smultron blåbär vinbär hallonSkörd 13 juli 2016. Vinbär, krusbär, blåbär, smultron och hallon… Det är så här jag älskar bär allra mest, nyplockade direkt in i munnen! 🙂

I år var första gången som jag kunde plocka bär från våra tre nya körsbärträd, buskkörsbäret ‘Lettisk låg, bigarrån ‘Stella’ och surkörsbäret ‘Fanal’. Av ‘Fanal’ blev det hela tre burkar egenkokad sylt och av de andra två tillräckligt för att kunna äta direkt från trädet. ‘Lettisk låg’ och ‘Stella’ mognade i början av juli, ‘Fanal’ i mitten av juli.

Sedan tidigare finns plommonträden ‘Reine Claude’ och ‘Opal’ och i år gav även nyplanterade ‘Czar’ skörd. Älskar de stora violetta plommonen med det söta gula fruktköttet. Tack vare feromonfällorna var plommonen med mask lätträknade i år.

Kvittenträdet ‘Leskovacka’ producerade för andra året stora vackra frukter som jag kokade marmelad och membrillo av. Fyra år från plantering till första skörden, helt okej. Och kvittenträdet bjuder också på sååå vackra blommor!

För femton år sedan planterade vi fyra olika sorters amerikanska blåbär. De trivs i sin plantering och har med åren producerat flera nya fröplantor som ger goda bär. En del bär påminner mest om vilda svenska blåbär, andra blir jättestora. Varje år får vi långt mer blåbär än vad vi hinner med att äta och plocka, men våra vänner klagar inte. 😉

Nytt i Bärlandet är flera olika sorters lingon. ‘Ida’, ‘Koralle’ och Red Pearl’ ger ingen större skörd än, men jag fick en halv deciliter bär i år i alla fall. Ligger i frysen och väntar på en mjuk pepparkaka.

En av besvikelserna, så här långt i alla fall, är körsbärskornellen ‘Jolico’. Två år har jag haft den, båda åren har bären inte mognat innan frosten har förvandlat dem till en geggig massa på marken.:( De ska mogna i september-oktober, men om de inte mognar ens en varm höst som den vi hade i år, när ska de då lyckas göra det? Jag provsmakade sent i oktober och då var de ungefär lika sura som ett omoget krusbär… Trädet kan inte stå i soligare söderläge än vad det redan gör.

Men på plussidan finns havtornet som i år gav en rejäl skörd. Våra buskar ‘Svenne’ och ‘Lotta’ har i flera år varit planterade i stora plastkrukor för att vi ska slippa rotskotten. Men varje år har många bär trillat av, värmen i krukorna och bristen på vatten var boven i dramat. I år planterade de i stället i tre pallkragar på höjden. Det gick bättre, mycket bättre! Jag har kokat sylt men också torkat havtorn som russin.

Bland prydnadsväxterna i trädgården som även producerar ätbart finns blomsterkornellen. HÄR kan du läsa mer om hur jag gör sylt på bären som smakar tropiskt, åt nektarinhållet.

I år har jag planterat flera nya bär som jag ser fram emot att skörda nästa år. Gojibär, svarthallon ‘Munger’, fourberry ‘Orangesse’, blåbärstry och japanskt vinhallon. Om några år blir det dags för kärnfria vindruvor, för nu är även röda ‘Einset’ och gröna ‘Remaily seedless’ planterade. Väntar gör jag också på minikiwi, narrbuske, fembladig akebia och flera olika äppelsorter. I trädgården finns många fler sorters bär och frukt, den kompletta listan över allt ätbart hittar du HÄR.

Det var för två år sedan som jag bestämde mig för att börja odla ännu mer ätbart i trädgården, att sakta förvandla delar av den till en forest garden, dock med inslag av prydnadsväxter. Vill du läsa mer om det kan du göra det HÄR. När vi flyttade in 1999 fanns två fruktträd i trädgården: det stora plommonträdet och bigarråträdet som numera är stommen i Lunden.

Nu är jag nyfiken om du odlar någon frukt eller bär som du kan rekommendera? Samma eller något som inte finns hos oss, det spelar ingen roll. 🙂

Nästa inlägg blir boktips på temat bär och frukt och så en liten framtida önskelista för min del… Önskar er en fortsatt fin helg!

Överraskningen från komposten ~ mitt eget mandelträd!

Bild

En dag i mitten av maj fick jag syn på en liten planta i en av de upphöjda odlingsbäddarna i trädgårdslandet. Först trodde jag att det var ännu en liten frösådd bigarråplanta (sådana har vi gott om), men när jag drog upp den…

19-maj-16-sotmandel-3

…så såg den ut så här!

Jag kan inte annat än att bli att bli imponerad över naturen. Det här är alltså en sötmandel som jag har slängt i matkomposten, kanske för att den har blivit för gammal eller har hamnat på golvet när jag har bakat biscotti. Den har legat i varmkomposten i ett antal månader innan jag lassat upp den (nästan) klara matkomposten som vintertäckning i trädgårdslandet. Minusgrader, snö och väta. Och sedan bestämde sig mandeln för att gro… Vad ger ni mig för de oddsen?! De verkar ha varit på mandelns sida i alla fall.

Jag tog den lilla plantan, satte den i en kruka och vårdade den ömt i växthuset. En månad senare, i mitten av juni, var den redan så här stor. Krukan jag planterade den i är en 10×10-kruka.

14-juli-16-sotmandel

När sommarvärmen kom fick den stå i skuggan vid kompostområdet. Mandelplantan har under sommaren vuxit snabbt och fått planteras om i en större kruka. Nu är den så här stor, se 10-liters vattenkannan bredvid!25-sep-16-sotmandel-mandeltrad

Vad jag kan läsa mig till är sötmandeln härdig hos oss i zon 1, i skyddat läge, och kan om jag har tur att blommorna blir pollinerade (eller jag själv gör det) bära frukt inom 4-7 år. Inte för att jag hade planerat att ha ett mandelträd, men jag gillar att odla ätbart. Att ha trädgård bjuder på överraskningar ibland och den här mandeln vill ju tydligen bo hos oss. 😉 Nu ska jag bara fundera ut var jag kan ha detta träd någonstans. Det kan ju, om det trivs, bli 4-6 meter högt. I vinter får det hur som helst stå i lekstugan där vi har ett frostvaktselement.

Önskar en fortsatt bra vecka och trevlig helg!

Fårull som marktäckare ~ utvärdering av första säsongen

Bild

18-maj-16-barlandet-jordgubbar-farull-1

En av de saker jag fick flest frågor om från besökarna under Tusen Trädgårdar i somras var fårullen. Grå och lockig återfinns den under vinbärsbuskar, krusbärsbuskar och hallon i Bärlandet.

Jag hade hört att fårull användes som täckmaterial av ekologiska äppelodlare och sedan själv sett den som marktäckning hos Mandelmanns på Österlen. När jag sedan fick reda på att en arbetskamrat hade får var resten enkelt. I våras fick jag fyra stora sopsäckar med nyklippt grå ull och projekt ”bädda in växter” inleddes. Jag la ullen så tjockt som de klippta fällarna var i sig själva, det vill säga runt 4-5 centimeter.

18-maj-16-barlandet-hallon-farull

Den här torra sommaren har ull som marktäckning varit gudasänt. Ullen har fångat upp det regn som har kommit och hållit kvar fukten i jorden, långt borta från solens heta strålar. I juni när vi inte hade fått regn på över en månad lyfte jag på ullen för att se hur det såg ut under. Fuktigt.

14-juli-16-vinbar-krusbar-barlandet-farull

Jag var lite fundersam till om ullen skulle blåsa iväg, men det mesta har stannat kvar och med tiden bildat en sammanhållen ”matta”. Varken fåglar, vår katt eller förbipasserande hundar (vi har en G/C-väg precis utanför tomtgränsen) har rivit loss ull som jag har märkt. Och sällan har väl smulgubbarna varit så rena och lite ätna av sniglar som i år!

18-maj-16-barlandet-jordgubbar-farull-2

Att ull är biologiskt nedbrytbart, kväver ogräs*, ogillas av sniglar**, håller kvar fukten, innehåller viss näring och för det mesta är gratis*** är alla bra anledningar till att prova. 🙂

14-juli-16-vinbar-barlandet-farull

Testsäsong 1 är över och baserat på erfarenheterna kan jag varmt rekommendera ull som marktäckare under bärbuskar. Jag kommer att återkomma i ämnet framöver. Det ska bli intressant att se hur ullen ser ut efter vinterns regnande/snötäcke och hur snabbt växterna kommer igång när de har ett täcke av ull runt omkring sig.

* Något enstaka ogräs har vuxit igenom ullen, men de har varit lätträknade. I vanliga fall har jag ganska mycket ogräs i den öppna jordytan, allt från maskrosor till våtarv.

** Har inte lyckats hitta en bra källa på denna uppgift, bara att många skriver att så skulle vara fallet. Vet du som läser här om det finns någon studie, så kommentera gärna så jag kan uppdatera inlägget.

*** Det flesta som föder upp lamm/får för köttets skull slänger ullen och blir bara glada att den kommer till användning i stället för att brännas/hamna på tippen.

Se stadsodlingen förvandla 900 kvadrat gräsmatta på 3 månader

Bild

Jag har, tack vare min arbetsgivare, förmånen att få hjälpa andra att börja odla eller utveckla sin odling (bland väldigt mycket annat, men andra bitar av vad jag gör på jobbet får jag berätta om en annan gång). I april var den här platsen ”bara” en stor gräsmatta. Eftersom det under gräset döljer sig en mycket stening slänt snickrade kollegor till mig stooora träramar (i tjockast möjliga ej tryckimpregnerade regelvirke)…stadsodling-var
Längst till vänster skymtar de 60 pallkragarna och växthuset och till höger det nya odlingsområdet med större odlingslotter.
stadsodling-var-2Och här är resten av det nya odlingsområdet. Alla odlingsramarna är ännu inte klara, men markeringspinnarna visar var det ska byggas. Fotona är tagna med mobil ut genom ett fönster på tredje våningen. Längre ner i inlägget kan du se en bild tagen från andra hållet, nerifrån grässlänten upp mot odlingen.

Sedan anlände många kubikmeter ogräsfri grönsaksjord med lastbil…stadsodling-jordpafyllning

Tre månader senare såg platsen ut så här!stadsodling-sommar-6 stadsodling-sommar-5 stadsodling-sommar-2

stadsodling-sommar-4 stadsodling-sommar-3 stadsodling-sommar
Översiktsbilderna är tagna från ett fönster på tredje våningen i huset till vänster i bild.

Tänk att människor som vill så ett frö (eller några hundra) kan förvandla en plats på det sättet.

Granne med de stora odlingslotterna finns också en pallkrageodling för de som vill odla i lite mindre skala. Den såg ut så här i somras:
pallkrageodling-somamr

Ett stenkast bort från odlingarna finns de keliga getterna och våra flitiga stadsbin. Det här är en oas, mitt i stan, där alla som vill kan vara delaktiga på ett eller annat sätt.
getter
De små gulliga killingarna från i våras är numera liiite större i storlek. 😉

När jag för två år sedan gick en kurs i Permakultur och lärde mig mer om stadsodling fick vi deltagare se nedanstående video. Det är ett underbart exempel på hur odling kan förvandla både mark och människor. Mitt favoritcitat? ”Growing your own food is like printing your own money”. Inte kunde jag ana när jag gick kursen att jag inom ett år skulle få jobba med det jag gillar mest, men ibland vänder livet när man minst anar det. 🙂

I Sverige har vi gott om duktiga stadsodlare som hjälper andra att komma igång med odlandet. Podradion Odlarna har intervjuat flera av dem, nu senast Agnes Fischer i Botkyrka. Tidigare har bland andra Dante Hellström, Christina Schaffer och Johannes Wätterbäck/Farbror Grön intervjuats. Även odlande i mindre skala på t.ex. en balkong har uppmärksammats genom Ulrika Flodin Furås. Har du ännu inte upptäckt Odlarna, skynda genast dit. Det finns intervjuer med bland andra Gunnel Carlson, Hannu Sarenström och Karin Berglund också.

Vill du komma på besök till odlingarna i inlägget, så kan du bara skriva det i en kommentar så kontaktar jag dig privat. Jag skriver ju inte så detaljerat här på bloggen var jag jobbar eller bor.

Happy gardening! 🙂

Sensommarsol i Stäpprabatten ~ del 2 av bästa rabatten denna sommar

Bild

Stäpprabatten fortsätter att leverera. Nu när sommaren har övergått till sensommar och vi går med raska steg mot hösten blommar det som aldrig förr. Till min stora glädje har min frösådda purpurmartorn Eryngium leavenworthii ‘Purple Sheen’ börjat blomma. Ett enda frö grodde i mars… Tänk vad naturen är fantastisk! 🙂25 aug 16 stäpprabatten Eryngium leavenworthii ‘Purple Sheen' 4 25 aug 16 stäpprabatten Eryngium leavenworthii ‘Purple Sheen' 3 25 aug 16 stäpprabatten Eryngium leavenworthii ‘Purple Sheen' 2 25 aug 16 stäpprabatten Eryngium leavenworthii ‘Purple Sheen' 1

I övrigt finns det en del spännande stäppväxter i rabatten som nu har överlevt två blöta vintrar med både barfrost och djup snö. Växterna står planterade i 0-8 mm grus för extra god vinterdränering och även om en del växter har gett upp har de flesta överlevt.

Stäpprabatten, planterad för två år sedan, är fortfarande lite av ett experiment. Den är inte så ”tät” i sin plantering än, men det kommer. De växter som trivs och brer ut sig har jag nu i år börjat dela och sätta på fler ställen i Stäpprabatten. Om några år kommer planteringen ut mot gatan i det gassiga söderläget att vara tät och fin och blomma länge, länge. Oavsett om det är en torr sommar eller inte…25 aug 16 stäpprabatten 125 aug 16 stäpprabatten 2

Just nu blommar de här växterna:25 aug 16 stäpprabatten Eryngium yuccifolium skallerormsmartornEryngium yuccifolium, skallerormsmartorn.25 aug 16 stäpprabatten Pycnanthemum verticillatum var. Pilosum ‘Bees Friend'Pycnanthemum verticillatum var. Pilosum ‘Bees Friend’. Har så vitt jag kan se inget svenskt namn, men kallas bergsmynta i USA.

Och så tre till med lite oklara namn… Uppdatering: Den vita är förmodligen en Lobelia siphilitica och den ljusblå förmodligen en Dracocephalum sibiricum. Den lilatonade kan kanske vara en penstemon? Håller du inte med, så säg gärna till. 🙂

Flera av stäppväxterna har jag köpt hos Anne Stine Bruun i Stenlille, strax utanför Köpenhamn (tyvärr ligger hemsidan nere upptäckte jag, men om man googlar på hennes namn får man fram fler uppgifter) och på Gerbianska i Göteborg som också har en bra sortering torktåliga växter. En del av växterna i Stäpprabatten är inte så vanliga i Sverige (ännu), därför skriver jag inte något om härdighet i detta inlägg.

Vill du se hur Stäpprabatten såg ut i slutet av juni så hittar du det inlägget HÄR.

Veckorna går snabbt, redan helg igen! Även denna helg väntar trevligheter, maken och jag ska fira vår bröllopsdag några dagar i förväg med en riktigt god middag på ett gårdshotell i närheten. Trevlig helg och njuuut av det underbara vädret! 🙂

Tre fina ungar ~ våra morhuvade papegojor har blivit föräldrar

Bild

morhuvad papegoja ungar 20 juni 16 unge 2b
1 månad gammal papegojunge.

I en av våra utomhusvoljärer för papegojor sitter just nu ovanligt många fåglar. Det är åttaåriga Marco och Sofia som äntligen har fått ungar! Morhuvad papegoja blir gamla, uppemot 40 år i fångenskap tror man. Ingen vet riktigt säkert ännu, för de började inte födas upp som husdjur förrän mitten av 1990-talet.

morhuvad papegoja 31 maj 16 Sofia o MarcoSofia till vänster och Marco till höger.

Vårt par har bott hos oss i sex år och de första två åren satt de knappt tillsammans på pinnen, de var verkligen helt ointresserade av varandra. De senaste åren har de varit desto kärvänligare, men Sofia har inte lagt ett enda ägg. Förrän i april i år då hon la tre stycken.

Det var en spänd väntan, skulle äggen vara befruktade? Och om de var det, skulle Sofia ruva fram ungarna, stanna hos dem och mata dem? Skulle Marco vara en duktig pappa och mata Sofia? Det är så många steg som kan slå fel på vägen!

Men runt den 15 maj kläcktes det första ägget och en vecka senare hade de två syskonen också kommit ut ur äggen. Nyfödda fågelungar är inte så vackra… 😉
morhuvad papegoja ungar 20 maj 16
Två små, små ungar och ett ännu okläckt ägg den 20 maj.morhuvad papegoja ungar 31 maj 16
31 maj var det dags att ringmärka den äldsta ungen, på bilden ungefär två veckor gammal. Tillväxten går ganska snabbt och det är viktigt att ringen sätts dit innan foten har hunnit bli för stor. Vi ringmärker för att efter DNA-test kunna hålla reda på vilken unge som är hane/hona. Klorna är lika sylvassa som små kattungeklor…
morhuvad papegoja ungar 31 maj 16 nr2

9 juni. Som sagt, tillväxten går snabbt. Här på bilden nedan är syskonen ungefär tre veckor gamla. De ligger i en hög för att hålla värmen.morhuvad papegoja ungar 9 juni 16 nr2morhuvad papegoja ungar 9 juni 16 nr3
De första fjädrarna håller på att utvecklas på vingarna.
morhuvad papegoja ungar 9 juni 16 nr1
Så lugn och fin, ungen, där den sitter i min mans hand.

En månad gamla, 20 juni, och nu händer det grejor med fjäderdräkten! Syskonen har skiftat färg från grått fluffigt dun till gröna fjädrar. I alla fall på delar av kroppen.morhuvad papegoja ungar 20 juni 16 alla tre

En vecka senare, 27:e juni, märks det tydliga skillnader i syskontrions fjäderdräkt. Det är lätt att se vem som är äldst och yngst. Minstingen har fluffigt dun kvar på huvudet, mellansyskonen bara lite grann och äldsta inget alls.morhuvad papegoja ungar 27 juni 3bmorhuvad papegoja ungar 27 juni 16 2amorhuvad papegoja ungar 27 juni 1a

Det är spännande att titta på papegojungarna tycker barnen och deras kompisar. Man kan klappa lite försiktigt på ungarna, de är vana vid att bli hanterade av oss nu.morhuvad papegoja ungar 27 juni

Efter två månader känner ungarna sig redo för att klättra ut ur holken inne i fågelhuset. Efter ytterligare någon dag har den modigaste vågat sig ut i den stora världen. Nästa unge nöjer sig med att titta ut lite försiktigt. Pappa Marco håller koll på sina ungar.morhuvad papegoja ungar 25 juli 16 utevoljärmorhuvad papegoja ungar 20 juli 16 alla fem
Här sitter alla fem ute i voljären, mamma Sofia och pappa Marco sitter på grenen och ungarna på leksaken och på burväggen. De vuxna fåglarna har gula ögon, ungarna ännu så länge svarta.

Ungarna har en lång utvecklingstid på nio veckor innan de är självständiga. Våra är runt tolv veckor nu och snart kommer köparna och hämtar de små.

Morhuvad papegoja, Poicephalus senegalus, är en mycket social, smart och ‘busig’ fågel som gillar att leka, hänga upponer och över huvud taget få mycket uppmärksamhet. Naturligt bor den i skogarna och på savannen i Afrika, utbredningsområdet går från Senegal till Gambia. Kallas ibland även Senegalpapegoja.

Om du vill läsa mer om Marco har jag skrivit om honom HÄR och om du vill se hur papegojungarna hos Pennant rosellorna utvecklas så har jag skrivit om det HÄR.

Dagarna går fort och det är redan helg igen. Denna vecka spenderar jag den i Malmö med min mamma. Vi ska gå på utställningen ‘Oomph‘ om textilkonstnärerna Viola Gråsten, Astrid Sampe, Katja of Sweden med flera, besöka Slottsträdgården och lite annat. Som avslutning, för min del, blir det besök hos Katarina. Ser fram emot en riktigt trevlig helg och önskar er som läser här detsamma! 🙂

Sensommarblomning vid trädäcket ~ rött och eldsprakande

Bild

I år är jag nöjd med hur den långa rabatten vid Stora trädäcket (till höger i bild) ser ut nu på sensommaren.6 aug 16 stora trädäcksrabatten crocosmia lucifer dagliljor

Den här rabatten har annars orsakat mig en del bekymmer, det är ett soligt västerläge på våren och lite skuggigare på högsommaren. Fem meter långt och nästan en meter djupt, så det går åt många plantor.
30 juli 16 från ovan stora trädäcket trädhörnet dagliljerabatten
På det här fotot taget uppifrån garagetaket syns rabatten i mitten av bilden. Mitt emot växer Ullungrönnen ‘Dodong’, blomsterkornellen med flera buskar.

På våren är rabatten ett hav av tulpaner.24 maj 15 stora trädäcksrabatten trädhörnet tulpaner 1

Och det är just det som har varit en del av problemet, det är två sena tulpansorter vars blad inte vissnar förrän i slutet av juni. Bilden ovan är från den 24 maj förra året. Denna sommar har jag planterat in massor av vit blodnäva och vitt fänrikshjärta som jag hoppas med tiden ska bilda ett hav som döljer tulpanbladen under försommaren.

Vid besöken nyligen i den Engelska trädgården utanför Kivik köpte jag vit solhatt ‘Alba’, vit höstanemon ‘Whirlwind’ och varmröd solbrud ‘Moerheim Beauty’. Den sistnämnda har nu börjat blomma. Den blev perfekt i färg med Crocosmia ‘Lucifer’som är brandröd, hög och ståtlig. Den vita kransveronikan ger höjd och viss skirhet och så gillas den av både humlor och fjärilar.

6 aug 16 stora trädäcksrabatten crocosmia lucifer aster kransveronika 26 aug 16 vit kransveronika 1 6 aug 16 solbrud stora trädäcksrabatten6 aug 16 vit kransveronika 2

På andra sidan gången blommar ännu några sena dagliljor och matchar växterna vid Stora trädäcket.
6 aug 16 daglilja röd

Tidigare växte tre stora exemplar av rosen ‘Mme Alfred Carrière’ i rabatten vid Stora trädäcket. Typiskt nog trivdes de jättebra efter en tidigare flytt och gick från 150 cm höjd till nästan det dubbla… Nu är de uppgrävda och ska planteras på ett annat ställe (vilket får du läsa om i januari när det är dags för 2017 års planer… 😉 )

I år har jag därför planterat ut tre sorters sommarblommor i denna rabatt, för att ha något vettigt alls i den under sommaren sedan rosuppgrävningen. Den vita vädden ‘Snow Maiden’ älskar jag, den ska jag absolut så även nästa år. Astrarna ‘Tower Violet’ och ‘Tower Chamois’ provade jag också för första gången. Jag är betydligt mer förtjust i den rosa som jag tycker är helt ljuvlig, den lila tycker jag är alldeles ”för vanlig”, så den kommer jag inte att ha igen. Astrarna har blommat sedan i början av juli och är enormt tacksamma som snittblommor, de håller lätt två veckor i vas.6 aug 16 vit vädd 6 aug 16 lila aster6 aug 16 rosa asterÖnskar en trevlig helg! Denna helg har jag inget inskrivet i kalendern och ska bara vara i vår trädgård och fixa i min egen takt. Ser fram emot det. Håller på att rensa ogräs (första rejäla rensningen sedan slutet på juni – det har sina fördelar att visa trädgården under Tusen Trädgårdar!), sedan ska jag beskära några träd och flytta en del perenner.

Tre års väntan är över ~ nu blommar äntligen frösådda leopardblomman

Bild

13 aug 13 Iris domestica leopardblomma 2Det var på semestern i Frankrike för tre år sedan som vi ”hittade” Iris domestica, förr känd som Belamcanda chinensis. En förtjusande söt orange iris med vackra prickar. På svenska heter den passande nog leopardblomma, på engelska leopard flower, leopard lily eller blackberry lily. Det sistnämnda namnet syftar på frökapseln som när den spricker upp blottar de svarta fröna och liknar ett björnbär.

13 aug 13 Villandry fjärilsträdgård
En liten del av solträdgården på Villandry…

Nu var det inte helt enkelt att lista ut var det var för blomma vi fastnat för. Den växte mitt inne i den jättelika solträdgården på slottet Villandry (mest känt för sina symmetriska grönsaksträdgårdar). Ingen namnskylt i sikte… Men jag bildgooglade på ”orange iris” och hittade namnet på det sättet.

13 aug 13 Iris domestica leopardblomma 3Nästa problem var ju att få tag på en planta, mera sökande på nätet och några veckor senare hade vi nyskördade frön i brevlådan. Min såkunniga mamma fick uppdraget att ta hand om fröna och sensommaren 2013 såddes runt 30 frön. De grodde fint och växte sakta till sig. Första vintern fick de stå inomhus, andra året stod de i en av våra upphöjda odlingslådor. Plantorna var små, runt 5-7 cm höga bara, och veka.

13 aug 13 Iris domestica leopardblomma 1De klarade första utevintern bra och förra sommaren planterade jag ut runt 20 plantor på lite olika ställen i trädgården. I år började det dussin plantor som nu är kvar att bli ”fullvuxna” och för ett par veckor sedan kom den första blomstängeln. Det är bara två plantor som orkat sätta blomma i år och det är de två plantor som står allra torrast i Stäpprabatten, i regnskuggan under Carmencitarönnen. I veckan slog den första blomman ut och det är fler knoppar på gång. Ser fram emot när plantorna blir ännu större och det kommer flera stänglar med blommor på varje planta.

Leopardblomma kommer ursprungligen från norra Indien, Kina, Taiwan och Japan. Enligt odlingszonerna i USA klarar den drygt 20 minusgrader, så jag skulle tippa att den går till zon 2 här i Sverige. Den blir runt 60-90 cm i USA, men den vi såg i Frankrike var mer runt halvmetern och det verkar mer troligt i vårt klimat.

I det vilda växer den på bergssidor och den blommar i olika toner från gult till orange. Den gillar att växa i full sol och måste ha väldränerat vintertid. Plantorna kan vara kortlivade, så jag hoppas på färska frön från mina blommor nu i år, ska se om det går att få fram lite fler plantor. För den som vill så frön är det kylperiod på 4-6 veckor som gäller, den går bra att vinterså.

Blomman på min egen planta ser ut så här:30 juli 16 leopardblomma iris domestica 1 30 juli 16 leopardblomma iris domestica 2 30 juli 16 leopardblomma iris domestica 3

Önskar en fortsatt trevlig augustihelg!

3 blå favoriter just nu ~ bolltistel, praktklocka och clematis ‘Arabella’

Bild

Tre av mina blå favoriter i trädgården just nu är bolltisteln som precis har slagit ut, praktklockan som har blommat några veckor och clematis ‘Arabella’ som blommar från juni till frosten tar den sista blomman.

Bolltistel, Echinops bannaticus, är härdig i stora delar av landet. Den är torktålig, älskar sol och trivs där den inte har det för fuktigt vintertid. Bollarna är vackra på håll och för den som tittar nära bjuder blombollarna på en skönhetsupplevelse.30 juli 16 bolltistel 2
En första blomma har slagit ut…
30 juli 16 bolltistel 3
.
.. och den följs snart av fler.

Bolltisteln gillas av insekter också, så det är ännu ett skäl att ha den i trädgården. Frösår sig lätt, men jag sparar bollarna till fåglarna på vintern och de brukar äta de flesta fröna. Trädet till höger i bild är en kopparlönn.
30 juli 16 bolltistel 1

Praktklocka, Platycodon grandiflorus, varav jag har den lägre sorten som heter Platycodon grandiflorus mariesii är en speciell växt. På engelska kallas den balloon flower, och det tycker jag är ett passande namn! 🙂
22 juli 16 praktklocka 5
Den är härdig i stora delar av landet och blommar från juli och långt fram på hösten. Den trivs bäst i sol/lätt skugga och vill ha det väldränerat, inte minst vintertid. Blommorna är stora och härligt blå med mörkare ådring. Det finns också rosa och vita sorter.22 juli 16 praktklocka 3 22 juli 16 praktklocka 2

Clematis ‘Arabella’ tillhör Integrifolia-gruppen. Den blir drygt metern hög och klättrar inte, utan behöver stöd. Hos oss växter den på utsidan av torvrabatten och klarar sig med en enkel båge på utsidan då den växer invävd i både ormbunkar och rhododendron.
26 juli 16 clematis Arabella 4

Den är härdig till zon 5 och passar bra att växa tillsammans med perenner eller lägre buskar. Den blommar från juni till september, men de flesta år har jag enstaka blommor kvar ända tills frosten i oktober/november.
26 juli 16 clematis Arabella 2 26 juli 16 clematis Arabella 3 26 juli 16 clematis Arabella 1

Helgen är över och jag blev klar med städning och röjning i mitt trädgårdsrum i boden. Så skönt att ha det mysigt och inbjudande där och inte fullt med skräp och odiskade krukor… 😉 I fönstret hänger små glasflaskor som jag köpte när vi var i Frankrike för några år sedan. Satte några astrar ‘Tower Chamois’ i dem, de håller länge som snittblommor. Utanför fönstret blommar syrenhortensia, violkungsljus och klematis ‘Summer snow’.
31 juli 16 trädgårdsbod

Squashkaka ~ bästa receptet när du har för mycket squash!

Bild

Alla som odlar squash hamnar där förr eller senare: en squash som blir för stor eller många små som inte hinns med att ätas upp. Och vad ska man göra då? Baka kaka! 🙂

Squashkaka

  • 5 dl vetemjöl
  • 2 tsk kanel (om man vill kan man ta i lite nejlikor och ingefära också)
  • 1 tsk bikarbonat
  • 1 tsk salt
  • 3/4 tsk bakpulver
  • 5 dl socker
  • 2,5 dl olja (med neutral smak, typ solsrosolja)
  • 4 ägg
  • 5 dl oskalad finriven squash (om squashen är väldigt grov och har stora frön, ta bort fröna och det mjuka fruktköttet runt dem, annars river man allt)
  • 2,5 dl hackade hasselnötter
  1. Dela squashen i bitar och riv den fint. (Tryck ur så mycket “saft” från den som du kan med hjälp av en sil och mät sedan upp rätt mängd.)
  2. Vispa socker och ägg pösigt.
  3. Vispa ner alla torra ingredienser.
  4. Tillsätt därefter olja, ägg, squash och nötter.
  5. Häll smeten i två stycken 1,5-2 litersformar (avlånga brödformar är lagom i storlek).
  6. Grädda i 175 grader i ca 50 minuter eller tills kakan är klar. Provstickan ska inte vara degig, men den brukar vara blöt då kakan är så saftig.

Squashkaka 5

 

 

Kakan blir bara godare efter någon dag och den fungerar utmärkt att frysa. Kakan äts med fördel med sked, så servera gärna med en klick grädde eller lite god glass och färska bär.

Det här receptet fick jag av min farmor på 1980-talet, det kommer från Amerika och därför är det olja och inte smör i kakan. Det är å andra sidan perfekt om du eller någon du känner inte tål laktos. Receptet läggs också in i bloggen under menyfliken ”Recept” ovan.

Receptet är för två långsmala brödformar, jag brukar göra trippelsats och köra sex formar samtidigt i vår varmluftsugn. Till en trippelsats gör jag åt en jättesquash på ca 30 centimeter.

Önskar er alla som läser här en fin helg! Det är lite regn i luften och jag tänkte ge mig i kast med att städa trädgårdsboden. Under tiden lyssnar jag på utmärkta podden Odlarna.