Kristinas oas

När solen lyfter trädgårdsupplevelsen

Bild

Sol, trädgård och fotografering är inte alltid de bästa vänner, själv föredrar jag lätt molniga dagar så man slipper skuggor överallt. Men ibland vill man ju faktiskt ha solen som effekt i fotot.
Sent kvällsljus lyser upp vallmoknopparna i sparrislandet och får gångstenarna att skimra och locka mig vidare på min vandring genom trädgården. På andra sidan gången växer de vita koreaklockorna i Lundområdet. De syns som bäst när solen lyser upp dem på kvällen.

I Solrabatten gnistrar gräsens vippor i kvällssolen. I bakgrunden ligger vattnet i poolen stilla, alla badsugna barn har gått in för dagen.

Sedan finns det ju vissa som tycker att sol är bäst i lagom doser. När det blir för varmt med päls gäller det att uppsöka svalare platser. Under ett tak av gröna ormbunkar, bakom Torvrabatten, gillar vår katt att sträcka ut riktigt heta sommardagar.

Tänk, nu närmar vi oss den där första härliga vårdagen när man känner att solen verkligen värmer igen. Längtar!

Det här var min tolkning av veckans tema Solen i Blommig fredag. Vill du se andras tittar du in hos Hélena här.

En krokus i förvandling

Bild

De här krokusarna, Crocus ‘Tricolor’, var pigga på att följa med in från lökförrådet. Det var fascinerande att följa hur blommorna slog ut, en efter en, inom loppet av en kvart. Nu får de stå i köksfönstret och pigga upp oss på morgonen med sina glada färger.

Ganska enkelt att förstå varför ‘Tricolor’ heter som den gör… 🙂

En efter en börjar knopparna att öppna sig i inomhusvärmen.

Och en stund senare såg krokusarna ut så här! Blombladen blev så vackra i solljuset, man ser alla små ådringar på dem när de är genomlysta.

krokus ‘Tricolor’

Näbbnyp i vinterkylan

Bild

Våra papegojor och parakiter bor i trädgården i en stor utevoljär. De kan gå in i fågelhuset om de vill, men oftast sitter de ute även när temperaturen går ner rejält på vintern. Inne i det frostfria fågelhuset finns mat och vatten. Och så en och annan extra jordnöt de dagar det är som kallast, så fåglarna får tillräckligt med energi. Men jordnötter är ju så gott… Och då kan det bli så här hos kungsparakiterna:

Ferdinand knaprar på sin jordnöt och blir snabbt klar med den. I buren bakom bor de två senegalpapegojorna, Marco och Sofia.

Isabella tycker också om jordnötter, men äter inte riktigt så snabbt…

Ferdinand gör en framstöt och försöker sno nöten från henne.

Isabella håller hårt om nöten och flyttar sig snabbt åt sidan!

Ferdinand gör ett nytt försök.

Men Isabella är minst lika snabb och håller hårt om sin nöt. Titta bara så fint hon håller balansen på ett ben samtidigt som hon gnager sönder ytterhöljet på jordnöten och pillar fram nötterna.

Rött och rosa i skön förening

Bild

Veckans tema i Blommig fredag är rött och rosa. För min del var valet enkelt – den här frilandshibiskusen förenar de båda färgerna på ett skönt sätt. Det röda ser mer mörkrosa ut på fotot, men det är varmare i tonen i verkligheten.

Hibiscus syriacus ‘Hamabo’.

Vår lilla planta är planterad i Skära rabatten – var annars – och det återstår att se hur den gillade vintern. Den ska vara härdig här hos oss i zon 1, så jag håller tummarna för att den trivs och blommar fint i sommar. Just nu ser den ju stendöd ut, men det gör ju å andra sidan mycket annat också som jag vet att det är liv i.

Hibiscus syriacus ska klara sig till zon 2. I skyddat läge kan den bli över 2 m! Vi såg flera ståtliga 2-3-metersbuskar i Frankrike när vi var där förra året, men vårt exemplar är köpt i Sverige.

Hibiscus i trädgården där vi bodde i Frankrike. Det var nog vid åsynen av den stora busken som tankarna på en egen hibiscus kom.

Uppstammad hibiscus i en slottsträdgård. Visst är den ljuvlig?

Vill du se andras tolkningar tittar du in hos Hélena här.

Vårteckensspaning 12 februari

Bild

Flera trädgårdsbloggare har visat upp vårtecken i sina trädgårdar, så jag gav mig ut på spaning jag också. Fåglarna kvittrade, det var vår i luften och har man sett! Inte bara ett vårtecken, utan många! 🙂

Snödroppar…

…botaniska krokus…

… och cyklamen, Cyclamen coum, blommade!

Stora knoppar i praktmagnolian

Nejlikan ‘Pink jewel’

Vårvivan blommar

Knopp i julrosorna

Nya blad hos kärleksörten

Julros Helleborus orientalis ‘Yellow’ har slagit ut

Fler vårtecken i rabatterna. Vill du se bilderna i större storlek, så klicka bara på dem.

Överraskande ljuvliga vårlökar

Bild

Det blev inga krokusar denna gång heller. När jag kom ut i lekstugan, där förrådet med krukade vårlökar står på tillväxt, så hade ‘Katharine Hodgkin’ förberett en överraskning. För mindre än en vecka sedan var det inte en enda knopp i sikte, nu blommade lökarna för fullt och ropade ”se på oss”!

Och det är klart att jag ville se mer av söta lilla Katharine, så krukan fick följa med ut i snön för fotografering innan den togs med in i värmen. Den här fina våririsen fick jag upp ögonen för under förra årets X-factor-tävling. Jag har redan planterat ett antal lökar i Magnoliarabatten, men när jag hittade fler på lökrean i höstas så var beslutet att utöka beståndet enkelt. De krukade lökarna ska så småningom planteras ut i Magnoliarabatten.

Å andra sidan ~ Blommig fredag

Bild

Få områden i vår trädgård har vållat oss så mycket huvudbry som gräsmattan under det stora plommonträdet. Det kvittade vad vi gjorde så blev det inte bra. Våtarven frodades under trädet, mossan likaså. Och så fort man skulle in med gräsklipparen under trädkronan fick man skräp i håret eller en gren i huvudet.

Plommonträdet sommaren 2000, ett halvår efter att vi köpte vårt hus. (Ursäkta bildkvalitén, inskannat analogt foto.)

Å andra sidan…

… kan ju fuktiga skuggiga marker under ett stort fruktträd bli alldeles ljuvligt vackra lundpartier i stället. Så efter att ha kämpat med gräsmattan i flera år så gav vi till slut upp och anpassade växtvalet.

Efter fyra år är nu Lundområdet en av mina absoluta favoritplatser i trädgården. Och om tre månader stundar den vackraste tiden.

24 april 2013. Lite små gröna skott är på väg upp.

13 maj 2013. Tre veckor senare ser det ut så här.

22 maj 2013. Och bara en enda vecka senare ser det ut så här!

Under plommonträdet växer myskmadra, sockblommor, funkior, vipprams, jätterams, sorgklocka, trillium, nävor, aklejor, lunddocka, dubbla vitsippor, hundtandsliljor, krolliljor, klockhyacinter, botaniska tulpaner, blodört och mycket mycket mer. För att få upp höjden lite i området finns det också en pärlbuske och höga gammaldags blå riddarsporrar. (Om du vill veta namnet, för markören över fotot så kommer namnskylten upp.)

Trillium

anagrambräcka

myskmadra och klockhyacint

dubbel vitsippa

Vipprams

jätterams

botanisk tulpan ‘Tarda’

krollilja

Kungsängslilja

sockblomma

Sockblomma ‘Pink Elf’

Pärlbuske ‘The Bride’

Blå riddarsporre

blåsippa

sorgklocka

funkia på väg upp

brokbladig funkia

spetsmössa

Jag har faktiskt en ”Å andra sidan” till, på motsatta sidan i trädgården. I alla år har vi kämpat med solgassiga Rosenrabatten som ligger i söderläge vid gatan. Förra året grävde vi om rabatten, la ner bevattningsslang till de törstiga Austinrosorna och satsade i övrigt på enbart solälskande torktåliga växter. Stäppsalvia, olika sorters stäppliljor, trädgårdsiris, kaukasiskt fetblad, ännu fler vår- och sommarblommande lökar (våriris, tulpaner, honungslök och mycket mer) och så linnarian som älskar det soliga läget. Hur det blev får jag återkomma till senare i sommar. Det känns i alla fall bra att ha slutat kämpa emot naturen. Nu har vi inga ställen kvar i trädgården där vi behöver fjäska för växterna för att de ska trivas.

Vill du läsa om fler ”Å andra sidan” så tittar du in hos Hélena här.

Första krukan med vårlängtan

Bild

I dag tänkte jag inte skriva så mycket, bara visa bilder på första krukan från mitt ”vårlöksförråd” ute i lekstugan. När jag kom ut för att hämta en kruka med vita krokus så blommade redan Iris reticulata ‘Gordon’ med en blomma. Klart den fick följa med in i stället! Nu är lökarna omplanterade i min favoritglasskål med mossan. De doftar svagt, svagt av vår om man låter de silkiga bladen killa näsan lite. Får se vad det blir för kruka som får följa med in nästa gång.

våriris ‘Gordon’

Kärleken till det som växer

Bild

Så länge jag kan minnas har jag varit fascinerad av det som växer. Och det är klart, bor man på en gård som barn så är det kanske svårt att inte med spänning följa de små kornen som sås på åkern, se dem spira och på sensommaren vaja gyllengula.

Jag väljer att tolka dagens tema ”kärlek” i Blommig fredag som kärleken till växterna som betyder något speciellt för mig. I vår trädgård finns växter som jag har flyttat med mig från min gamla trädgård, växter från mitt föräldrahem, från mina morföräldrars stora trädgård och gåvor från vänner. Här finns också plantor från olika resor där min man och jag tillsammans har valt växter som minnen. En del växter är vanliga, andra mer sällsynta, men de är alla kära minnen av de som har stått och står mig nära. Kärlek.

Rosenmynta. Mina plantor härstammar från den lilla planta min mamma fick i present någon gång på 70-talet. Jag älskade den här blomman som barn, både för de fina rosalila blommorna och för bladen som doftade citron när man rörde vid dem.

Pioner som hos farmor. Som liten fick jag en gång låna farmors kamera. Vad jag tog bild på? Det finaste jag visste. Hennes rabatt med rosa pioner. Den här pionen kommer inte därifrån, men den påminner mig ändå om barndomens besök hos mina farföräldrar.

Gul gammaldags daglilja. Stora tuvor av de här dagliljorna växte precis vid ingången till mina morföräldrars hus. Nu växer plantor jag fick av morfar i vår trädgård.

Rosen ‘Aïcha’ såg min man och jag blomma överdådigt vid en vitkalkad mur på Bosjökloster i Skåne. Vi blev stormförtjusta i den gula rosen med kanelröda ståndare. Nu växer en stor rikblommande planta vid garageväggen hos oss.

Vill du läsa vad kärlek är för andra så kan du göra det hos Hélena här.

Ja, se det snöar…

Bild

Väderleksprognosen verkade inte så farlig. ”Lätt snöfall” och några få minusgrader. Vad jag inte var ensam om att inte förstå var att det lätta snöfallet var konstant.

Nu är vi inne på tredje dygnet och nya fritidssysselsättningen är snöskottning. Katten gick ut, hoppade in i snön från den skottade gången och ”försvann”. Sedan ville han inte gå ut mer. Klok katt. Själv glädjer jag mig åt att växterna nu kan vila under ett tjockt och fluffigt täcke. Så här ser det ut hos oss i zon 1 just nu:

Ungefärligt snödjup är 40 cm.

På sina håll i trädgården är snötäcket ”bara” 30 cm och på andra ställen är drivorna halvmeterhöga, det beror på hur vinden har legat på. I våra trakter är 40 cm snö att beteckna som mycket. Är det inte barmark så är 15-20 cm mer normalt snödjup här.

Torvrabatten är två torvblock hög, det syns inte just nu.

Kopparlönn i snöfall. Även från långt håll glänser stammarnas bark.

Bärlandens nya upphöjda bäddar är dolda i snön och det enda som sticker upp ur Skära rabatten är granriset vid Eden rosorna. De stackarna hade ju fem cm långa skott när vintern till slut gjorde entré…

Stora trädäcket fungerar som snösamlare, här var snötäcket 50 cm djupt när jag skulle pulsa ut och mata fåglarna i morse. I buren rakt fram sitter våra Kungsparakiter och burrar upp sig. Det där med att gå in i fågelhuset annat än för att äta är de inte så pigga på.