Jag har tidigare berättat om vårstädning i trädgården HÄR och insekters mat och vatten HÄR som du kommer till genom att klicka på länkarna. Nu är det dags för den tredje och sista delen som handlar om insekter och smådjurens boplatser. Utöver mat och vatten är någonstans att bo den sista viktiga delen för att öka den biologiska mångfalden i din trädgård.
Trots att många kanske har ett litet insektshotell i trädgården är bostäder något som många glömmer bort. Jag vet inte hur många gånger som jag vid en öppen trädgård har pratat med besökare som förundras över insektsrikedomen hos oss. De förstår inte varför de inte har det, de har ju planterat en massa bra växter?! När jag ställer frågan om var insekterna bor ser de flesta ut som frågetecken. Det har de inte tänkt på!
Hos oss stannar nästan allt växtmaterial kvar i trädgården (rotogräs, frökapslar från vallmo, taggiga rosgrenar och liknande körs till ÅVC). Antingen får växtmaterialet förmultna på plats i rabatten (gäller främst löven) eller så läggs det i komposten och kommer tillbaka som härlig mulch lite senare. De flesta perenner får som sagt stå kvar över vintern och erbjuder även de boplats åt en mängd små kryp. Vi har olika typer av insektshotell runt om i trädgården, men de bästa bona fixar insekterna själva.
Vi har medvetet valt träd som inte har stora blaffiga löv som lägger sig i blöta mattor över växterna, och det gör att löven bildar luftiga och fina täcken över både perenner, lökväxter och småkryp, nog så tacksamt kalla barfrostvintrar!
Löven som lägger sig på grusgångarna blåser jag bort vid ett eller två tillfällen under hösten. Jag använder mig av en lövblås som inte blåser med orkanstyrka och med dess hjälp puttas löven in i planteringarna. De flesta kryp dör inte av att det blåser höststormar, så jag förutsätter att de klarar lite lätt och försiktig lövblås också.
De löv som ligger på ytor där jag inte har planteringar (vid de upphöjda bäddarna till exempel) samlar jag in och lägger i stora kärl eller säckar där de så småningom blir fin lövkompost. Den använder jag som mullrikt tillskott vid plantering eller sådd.
Alla raka grenar och stammar som vi beskär hamnar i små eller stora vedtravar runt om i trädgården. I vedtravarna finns gott om hålrum för småkryp och även paddor och grodor kan ta skydd under travarna. Och så fungerar ju stockarna som utmärkta klösbrödor för katterna…
De krokiga grenarna kapas ner och hamnar i komposten. Vips så har noshornsbaggen både mat och någonstans att bo på. Dess larver kan leva i komposten i tre år innan de kläcks och skalbaggarna flyger iväg. Just noshornsbaggen äter bara död ved, så den gör ingen skada på levande träd.
I trädgården har vi också igelkottar (och vi har hittat två sommarbon i trädgården), trollsländor, blomsterflugor, en mängd olika humlor och solitärbin, vårtbitare, grodor och paddor.
Så fundera på var du kan ordna boplatser av olika slag i din trädgård. På köpet med ökad biologisk mångfald får du fler invånare som hjälper dig att hålla trädgården i balans.
I många år har den enda gräsmattan i vår trädgård varit cirkeln på framsidan. Den som jag designade 2001, omgiven av frodiga planteringar på alla fyra sidorna (läs mer HÄR). Planteringarna fick en översyn 2022 (läs mer HÄR) och gjordes då ännu mer torktåliga än vad de redan var.
Tyvärr gick det ju inte att säga samma sak om gräsmattan.
Sedan torrsommaren 2018 har den varit brunbränd många veckor sommartid under tre av sex år. Så i slutet av 2023 fick jag nog. 2024 skulle bli året när den sista gräsmattan togs bort!
Frågan var bara vad jag skulle ersätta den med? När jag tog upp frågan på instagram med mina följare fick jag otroligt många förslag som omfattade precis allt mellan att bara låta cirkeln vara fylld av grus till att skapa en äng med vilda blommor.
Jag hade ju redan innan jag frågade en hel del egna idéer. I mina tankar hade jag landat i att gräset skulle ersättas av något som främjar biologisk mångfald, inte fick bli för högväxt och inte fick ta fokus allt för mycket från planteringarna runt om. I mina planer ingick något som är helt avgörande för biologisk mångfald…
Tidig vår 2024 gav jag bort vår gräsklippare till en vän som behövde en ny. Nu fanns ingen återvändo! 🙂 I maj kom min grävhjälp och lastade av fyra kubik singel och sten i olika dimensioner från grustaget några kilometer bort.
Sedan tog kranföraren, med hjälp av bilens skopa, sakta bort allt gräs och lite extra jord där dammen skulle ligga.
Ja, för det var ett dammlandskap (med en stengång runt om) som jag såg framför mig skulle ersätta gräsmattan!
Och hur gör man en bäck på en platt tomt? Genom att bygga den som en serie små avlånga dammar med tre centimeters fallhöjd mellan varje. Ja, det tog sin lilla tid att gräva dem och få fallet rätt! Tur vi har ett långt vattenpass.
Jag blandade vår lätta lerjord med vatten till en cementliknande tjock lervälling och byggde sedan vallarna runt smådammarna med den. När jorden hade torkat lite och ”satt sig” skrapade jag bort en del med en liten planteringsspade och ”skulpterade” kanterna. Jorden fick inte torka, så jag sprejade vatten med en pumpspruta då och då.
Vid varje övergång mellan bäckdammarna grävde jag ner cementplattor för att inte kanten och fallet ska ändras när duken väl ligger på plats.
Varje övergång gjordes först dubbelt så bred som den skulle vara. När den var nedskrapad till rätt fallhöjd grävdes halva bort från ena sidan, cementplattan sattes dit och ny ”lercement” lades på plats på andra sidan plattan. Sist tog jag bort jord på vardera sidan plattan så att det bara var cirka fem cm på var sida av cementplattan. På bilden ovan är övergångarna klara, på bilden nedan är de två närmaste halvklara.
När smådammarna var färdiggrävda lade vi ut geotextilduk. Eftersom vi nästan inte har någon sten alls i jorden och det inte heller var trädrötter i vägen använde vi ganska tunn geotextil. Den svarta var slut på dammfirman, men den syns ju ändå inte sedan.
Om det var klurigt att få till dammduken i ett enda stycke över alla de små bäckdammarna? Ja. Jag är glad att jag hade anlagt en mindre damm tidigare (den kan du läsa mer om HÄR).
Bäcklandskapet växte sakta fram och sedan blev det en torrperiod. Igen. Och då går det inte att gräva i lätt lerjord och forma några fina dammhyllor, för då faller jorden bara samman. Så jag planterade ut dammväxterna jag hade köpt på dammfirman i april och haft på tillväxt sedan dess i mina zinkbaljor. Grävandet av stora dammen fick vänta.
I augusti hade det äntligen regnat tillräckligt för att jag skulle kunna gräva stora dammen. Lilla fröken nyfiken, sonens katt Izumi, var förstås med varje dag och höll mig sällskap.
Dammen har en djupare del, en lika stor grund stranddel där fåglar kan bada, djur dricka och förhoppningsvis grodyngel kläckas. När dammen är full flödar vattnet över mot gången till. Den fylls på med regnvatten från hustaket och vi kan slussa vattnet vidare till dagvattnet om det skulle regna väldigt mycket + under vintern.
Vid sidan av bäckens smådammar finns både blötbäddar med rodgersia, olika ormbunkar, funkia och och annat fuktälskande som jag har svårt att ha på andra ställen i vår väldränerade trädgård. Jag gör bland annat ett nytt försök med solbrud som bara är ettårig hos oss på grund av att det blir för torrt.
Ut mot den nya gången finns också några väldränerade områden där suckelenter, stäppsalvior med mera är planterade. Några av växterna som växer i planteringarna runt cirkeln återfinns i de nya planteringarna för att skapa ett sammanhang.
I de nya ytorna vid sidan av dammen är det också planterat en mindre sorts rabarber, ‘Elmblitz’, strandkål och dagliljor. I de grusade ytorna ska jag plantera timjan och andra torktåliga växter. Förmodligen får smultron och lite annat ätbart också smyga sig in och lätta upp stenöknen en smula. På bilden nedan syns stranddelen på dammen, vattnet är lite grumligt eftersom jag precis har fyllt på med mer grus.
Och på tal om grus. All sten som ligger i vatten är avspolad och tvättad i svarta lökbackar ovanpå skottkärran (så vattnet kunde hällas av i en plantering).
Jag hade beställt en kubik vardera av natursingel i 0,5 cm, 1,5-2,0 cm, 4-8 cm och blandade stenar över 10 cm. (Det är inte singel och sten som är dyrt, utan hämtning och transport. En del blir säkert över, men kommer till användning på annat håll.)
Den minsta singelstorleken använde jag till stranddelen/planterade områden bredvid dammen, nästa storlek nere i dammen/bäcken, till gången och den grusade ytan bredvid dammen. Stenarna i olika storlek lades i och vid dammen (men alla är inte på plats ännu).
Lite i taget under sommaren har jag sedan gjort i ordning runt kanterna, limmat ihop de två dammdukarna, grävt ner slang till pumpen (som vi valde att inte köra igång denna säsong) och mycket annat.
Jag är inte klar, det återstår en hel del fixande med att dölja så mycket som möjligt av den svarta duken med sten, singel, trädstammar, pinnar, växter och annat.
Så istället för en brunbränd gräsmatta möts vi nu av detta när vi rundar huset och kommer ut på framsidan. Trädens spegeleffekt blev en bonus, den hade jag i ärlighetens namn inte funderat så mycket på innan.
Den vita slangen som i dagsläget syns väldigt väl kommer inte att göra det sedan. Det är en poolslang som vi hade över och använde till pumpen som ska stå nere i dammen och forsla vattnet till bäckens första lilla damm. Jag ska sy en tub av svart geotextil och dra över den, så lyser den inte i ögonen på samma sätt. Varför köpa något när det redan finns i gömmorna, om än i fel färg?
Plastlocket som syns precis bredvid slangen är locket till ett nedgrävt avloppsrör där sladden från pumpen till det nya elurtaget ska dras. För att det inte ska trilla ner skräp eller flytta in möss så har vi lock i vardera änden av röret.
Jag har inte mätt exakt hur stor dammen är, men cirkeln innanför den nya gången är sex meter i diameter. De djupaste ställena i den stora dammen är femtio cm. Eftersom vi har jordvärme ville jag inte gräva djupare än så. Vattendjupet på stranddelen kommer att variera beroende på hur mycket det regnar, på bilden ovan är det maxläge för vattnet.
Blir det en längre tids torka har vi 600 liter regnvatten i tunnorna vid huset som kan hjälpa till att fylla upp dammen. Regnvattnet fyller upp dem först, sedan rinner överskottet vidare till dammen via ett rör som mynnar ut vid bäckens första lilla damm.
Det här var 2024 års stora trädgårdsprojekt. Och förmodligen blir det 2025 års också. 😉 Jag återkommer längre fram och visar hur det blev, när det allra mesta är klart.
Det jag kan konstatera är att vi aldrig har haft så här många trollsländor i vår trädgård som 2024. På sensommaren fick jag också se en trollslända lägga ägg vid dammen. ❤ Koltrastarna och småfåglar badar redan för fullt i stranddelen. Nu ska jag bara fixa lite bra ytor till sandlevande insekter också.
Undrar du som läser över något? Bara fråga genom att lägga en kommentar. Gott Nytt År önskar jag er som följer mig på bloggen!
2022 hade jag som projekt att väga det vi skördade i trädgården (och plockade vilt) under året. Jag inspirerades av Linda Holtby med Lilla farmen som gjort det året innan och förvånats över resultatet. Sagt och gjort: 2022 landade vi i 150 kilo ätbart, vilket du kan läsa mer om HÄR. I skörden fanns allt från örter till potatis, en massa bär och frukt av totalt 74 olika sorter.
Resultat 2023: Totalt 275 kilo ätbart av drygt 120 olika sorter! Detta trots försommartorka, blöt sensommar och att tre veckors skörd inte är medräknat pga semester.
Många sorters ätbart är viktigt Ja, för mig är det viktigt att mäta mängden sorter – den som odlar endast ett fåtal riskerar alltid större risk att skörden slår fel. Eller att man drunknar i zuccini… 😉 Och några av de viktigaste grönsakerna räknar jag i gram: örter och tidiga gröna blad. För att inte tala om smultron, mullbär och andra bärgodsaker. Tung potatis, lök och pumpor är inte det enda som behövs för att laga god mat.
Vad räknas som en sort? Jag räknar utifrån hur de används. Tomater – som jag odlar över tjugo olika namnsorter av – räknas bara som en. Vinbär räknas däremot som flera olika då vita, röda och svarta används till olika saker.
Så här såg skörden ut över året:
Januari: 880 gram skörd av bland annat mâche, spenat och mizuna. Groddade skott av mungbönor inomhus.
Februari: 577 gram skörd av bland annat vinterportlak, mâche, spenat, dagliljeblad, löparfetblad och kärleksört. Groddade skott av solrosor, ärtor och alfaalfa inomhus.
Mars: 1395 gram skörd av bland annat kålrabbiblad, mizuna och spenat. Groddade skott av rödklöver, broccoli och alfaalfa inomhus.
April: 1246 gram skörd av bland annat sparris, rädisor, löparfetblad, smultronblad, svarta vinbärsblad, spenat (jämför bilden med den i januari – det är samma plantor!), kärleksört och mâche. Groddade skott av alfaalfa, ärtor och solrosor inomhus.
Maj: 5335 gram skörd av bland annat sparris, gurka, rädisor, trädgårdsmålla, pak choi, sallat, spenat och jordgubbar.
Årets torka inleds, men till en början finns det gott om regnvatten i tunnorna att använda.
Juni: 5140 gram skörd av bland annat jordgubbar, smultron, blåbärstry, dragon, spenat, pak choi, sallat, tomater, sparris, morötter, rädisor, sockerärtor, gurka och mycket mer. I det vilda plockade jag blommor av fläder och rallarros till saft.
Torkan fortsatte och jag prioriterade att vattna grönsakerna före bären. Hallonplantor klarar torka, men några bär blir det inte utan vatten. Så inga sommarhallon, japanska vinhallon eller svarthallon detta år. De två plommonträden och aronian hade inte heller ett enda kart, antingen orkade de inte eller så kom det någon frostknäpp olämpligt?
Juli: 23 775 gram skörd, nu börjar överflödet i trädgården! Vi skördade vinbär av alla de sorter, krusbär, amerikanska blåbär, mullbär, körsbär, bärhäggmispel, tayberry, dill, timjan, potatis, morötter, tomater, paprika, bönor, potatislök, kålrabbi och gröna äpplen. Skörd för en vecka saknas pga semester då vår utbytesfamilj skördade det som var ätmoget.
Regnet kommer till slut och sedan håller det i sig.
Augusti: 50 042 gram skörd. Överflödet fortsätter med vinbär av alla de sorter, krusbär, björnbär, jordgubbar, hösthallon, smultron, vidruvor, physalis, sallat, perenn grönkål, isört, portlak, tomater, morötter, gurka, bondbönor, störbönor, sockerärtor, kålrabbi, chili, persika, päron och äpplen. I det vilda plockade jag körsbärsplommon, plommon och päron. Skörd saknas för cirka två veckor pga semester då vår utbytesfamilj skördade det som var ätmoget. Bland annat en massa amerikanska blåbär, tomater och bönor. 🙂
September: 114 814 gram skörd! Björnbär, jordgubbar, hösthallon, vindruvor, körsbärskornell, physalis, persilja, mâche, mizuna, perenn grönkål, isört, asiatiska blad, potatis, tomater, morötter, rädisor, gurka, vintersquash, bönor, sockerärtor, paprika, rotselleri, fikon, äpplen och hasselnötter. I det vilda plockade jag äpplen och päron.
I år hade jag lånat en plätt att odla sen höstpotatis på, för att undvika problem med mina tomater, och vi fick nog med potatis för hela vintern.
Oktober: 40 852 gram skörd. Björnbär, jordgubbar, hösthallon, vindruvor, physalis, basilika, spenat, mizuna, vinterportlak, sallat, svartkål, perenn grönkål, kålrabbiblad, asiatiska blad, spigariello, morötter, gurka, bönor, rotselleri, rädisor, palsternacka, äpplen och kvitten. I det vilda plockade jag päron och valnötter.
Årets fiasko: sötpotatisens två plantor gav totalt 500 gram skörd. Ihop.
Sakta går temperaturen ner och vi kan slutskörda i lugn och ro.
December: 812 gram skörd. Pak choi, mâche, perenn grönkål, asiatiska blad, vinterportlak och asiatiska blad.
Kylan i början av månaden (-14 grader) till trots klarade sig grönsakerna i växthuset riktigt bra. Det är verkligen skillnad när kylan kommer lite i taget i stället för pang på en gång! I år klarade sig till exempel pak choi-plantorna och frös inte sönder.
Det nya året och skörd 2024 Hur detta året kommer att se ut skördemässigt vågar jag inte gissa, allt hänger på frost, torka och annat som inte går att styra. Om jag får låna ett extra potatisland till höstpotatisen återstår att se, men oavsett det så ser jag fram emot tidiga färskpotatisar från vår egen trädgård. Väga skörden kommer vi absolut att fortsätta med. Det är bland det mest fascinerande jag har gjort under mina trädgårdsår. Tänk bara så många kilo ätbart av yppersta kvalitet – utan gifter – som vi har förmånen att skörda och äta.
Hur och var odlar vi i vår trädgård? Vi odlar på en mängd olika ställen, utifrån permakulturtänk. Grönsaker i cirka 35 kvadrat upphöjda bäddar och pallkragar på hjul + fem kvadratmeter växthus. De flesta tomaterna odlas i stora plastbaljor på friland. I resten av trädgården växer örter, ätliga blad, bär och fruktträd lite överallt i vår alldeles egna version av skogsträdgård/foodforest där prydnadsträd och prydnadsväxter också fyller sin funktion, inte minst för pollinerarna.
Under januari-mars groddar jag även skott och mikroblad inomhus som komplement till det som finns i växthus/trädgård/frys.
Jag plockar även bär, frukt, blommor och nötter ”vilt”, dvs inte i vår egen trädgård. Det kan vara hos en god vän, i skogen eller på allmän mark. Detta bokförs som just ”vildplockat”, men är ett viktigt komplement till det vi själva odlar. Vad vore vintern utan flädersaft med doft av sommar? 🙂
Vad är vi självförsörjande på och behöver inte köpa? Hela året: Saft, sylt och gelé. Gröna blad till sallad. Örter (färska/torkade). Potatis. Stora delar av året: morötter och andra rotfrukter, lök av olika sorter, bär och frukt (färska/frysta/torkade), tomatsås. OIika grönsaker som bönor, sparris, bladkål, spenat med flera (färska eller frysta). Stora delar av året behöver vi alltså inte inhandla något alls i frukt- och grönsaksdisken i affären. Vi köper en del paprikor under vinterhalvåret, bananer ibland när vi längtar efter det och en låda med apelsiner/mandariner til jul via Crowdfarming. Allt självklart ekologiskt. När egenodlad potatis/lök/rotfrukt är slut handlar vi det i gårdsbutik på närliggande ekologiska gårdar. Där köper vi också kokbönor, linser och quinoa.
Förvaring av skörd Vi förvarar potatis, pumpor, äpplen, saft och sylt med mera i en av våra välisolerade trädgårdsbodar som hålls frostfri och blir som ett kylskåp. Den håller sig också hyfsat sval på somrarna, då den enbart har ett litet fönster åt norr. Vi har också en extrafrys där bär, grönsaker, tomatsås och en del sylt förvaras.
Hur orkar vi räkna allt som odlas? Det gör vi enkelt genom en lapp på kylskåpet där sort och antal gram skrivs upp och vid månadsslut summeras. Det vi äter direkt i trädgården skriver vi upp antal för i efterhand. Ett hallon väger ju ungefär detsamma hela tiden, så det är inga problem att lägga till nästa gång det vägs.
Maken har fixat en mall i excel där jag enkelt kan se både summan för en viss sort, allt jag skördat under en månad och under hela året. För att lättare hitta i dokumentet är det uppdelat i olika delar som exempelvis bär, grönsaker, örter, frukt, nötter och bladgrönt. Här på bilden syns sort 73 till 77 i kategorin bladgrönt och vad vi skördade under januari-april.
En av de viktigaste faktorerna för att insekter, smådjur och fåglar ska vilja besöka och bo i din trädgård är att det finns vatten där. Vi har vatten på en rad olika ställen, från fat på regntunnorna med stenar i där insekter och fåglar kan landa, till vattenstenen som porlar och där de landar ovanpå och sedan står i vattenstrålen och badar ”jacuzzi”! 🙂 Spaljén med rosor precis bredvid är perfekt att landa på och kolla att kusten är klar och ingen katt är i närheten.
Dammen med naturlig växtrening har flera grenar där fåglar kan landa eller mindre djur klättra upp, den har också en stranddel där koltrasten tycker om att bada.
Inne i det vilda rhodendronsnåret står också ett vattenfat till igelkottarna och fåglarna. En och annan liten djungelkatt brukar också besöka det.
I trädgården finns fåglar året om och vi låter dem äta av det som finns naturligt i form av insekter, bär och frön. Vintertid rensar småfåglarna (och en och annan inresande sidensvans och björktrast) trädgården på rönnbär och aroniabär och domherrarna älskar ginallalönnens frön.
För den som vill öka den biologiska mångfalden gäller det att odla giftfritt. Det gäller även de växter du tar hem till din trädgård – hur är de framtagna? Är de besprutade? Ställ en fråga eller två i din lokala plantskola. Det finns en anledning till att det är klimatsmart att själv fröså sina växter.
När trädgården och dess omgivning är ett väl fungerande kretslopp blir inte skadedjur ett stort problem. Jag citerar som vanligt ur Val Bournes bok ”The living jigsaw”: There’s no bad bugs. Det finns inga dåliga småkryp.
Det går inte att dela upp insekter och småkryp i bra eller dåliga, de behövs alla för balansens skull. Om du sprutar bort alla bladlöss med vattenslangen så finns det ingen mat kvar när nyckelpigans larver kläcks två veckor senare. Jag låter alltså de tidiga bladlössen i juni vara kvar (även om jag också får kämpa med att inte göra något åt den krälande massan). På sin höjd kan jag knäppa till med fingrarna mot stjälken så en del bladlöss faller av om det är ett stort angrepp, men det måste finnas bladlöss kvar.
Att det här fungerar ser jag i trädgården. Vi har otroligt mycket nyckelpigor under högsommaren och väldigt sällan några besvärliga bladlusangrepp då. Finns det bladlöss finns nyckelpigorna där också och äter. Så: låt bli att döda djur i trädgården! (Fast jag ska erkänna att jag tar död på mördarsniglar och liljebaggar, för de två har ingen naturlig fiende hos oss.)
Hos oss är även getingarna och tvestjärtarna fredade, de är nyttiga rovdjur som rensar upp i trädgården. Enda gången vi har bett om bekämpning var när vi fick mycket aggressiva getingar som inte lät oss gå förbi boet på flera meters avstånd utan att attackera. Tvestjärtarna beskrev en biodlare som bikupans grisar: de äter allt som inte borde vara där. Det fick mig att se på dessa små djur med helt andra ögon. Och trots att vi har många dahlior har vi inte speciellt svåra angrepp av tvestjärtar på dem. Ännu en gång, mångfald i trädgården är bra.
Mat till djur och småkryp kan vara allt från snäckor och sniglar till bladlöss och kållarver. För att inte tala om bär och frön naturligtvis! Nedfallna plommon lockar både fjärilar och getingar på jakt efter den jästa saften och igelkottarna tycker om blåbären som trillar när vi plockar bär.
Pollen och nektar är förstås en mycket viktig del av matförrådet och där gäller det att tänka tidigt och sent, lika väl som bredd. Tidiga vårlökar ger övervintrade humledrottningar viktig mat i mars och de sista solitärbina älskar höstasterns blommor i september-oktober.
Surrande bin på höstaster 25 september. Är hösten varm och solig behöver pollinerarna något att äta då också.
Jag som odlar en hel del ätbart, frukt och bär vill förstås ha pollinering av dem och samodlar då gärna blommor bredvid grönsakerna för att locka dit fler pollinerare. Gurkört och ringblommor är två växter som blommar länge och är bra ur nektarsynpunkt.
För pollinerarna är det viktigt att nektar och pollen går att komma åt. Hellre enkla blommor, än dubbla. Själva har vi både och i trädgården, men de flesta är sådana som insekterna gillar. Vilka blommor är det då mest ”mat” i för pollinerarna? Här är några som många kan ha i sin trädgård: hassel, sälg, lönn, lind, krusbär, blåbär, hallon, alla former av fruktträd, blåklint, klöver, ljung, honungsfacelia, lagerhägg, slånbär, körsbärskornell…
Avslutar med en bild på vintertry, en kaprifolsläktning med vintergröna blad. Otroligt uppskattad av insekterna när den blommar.
Vill du läsa om Biologisk mångfald i trädgården, del 1, så hittar du den HÄR. Den delen handlar om att vårfixa i trädgården och vikten av att ha en kompost. Nästa del handlar om att ordna bostäder till smådjur, insekter och fåglar i trädgården.
Önskar er en fin marsvecka, nu är vi snart inne i april. Våren går lite fram och tillbaka i år, men det brukar bli sommar så småningom ändå… 😉
I tre inlägg kommer jag att berätta mer om hur biologisk mångfald kan se ut i en villaträdgård. Först ut är detta inlägg om vårstädningen i trädgården.
Varje år i februari när jag berättar att vi har börjat fixa i trädgården inför våren blir en del upprörda över att jag gör det ”för tidigt”. Hur kan vi klippa ner växter innan alla kryp har vaknat om vi är för biologisk mångfald?!
Bild tagen 3 mars 2019. Snökrokusen blommade överallt.
Det är helt enkelt så här: vi har flera stora planteringar med många vårlökar. När våren är tidig här i Skåne är lökarna långt uppe redan i mitten av februari och börjar blomma ett par veckor senare. Går jag in i de stora planteringarna då trampar jag sönder det som är på väg upp. I de planteringarna klipper jag därför bort de höga vissna perennerna i februari, och vissa år redan i januari när marken är frusen. För dig som bor i en högre zon anpassar du förstås vårfixet efter när det är lämplig tid hos dig. Har du små rabatter där du kommer åt allt utan att kliva in kan du vänta länge, har du större är det en avvägning.
Alla marktäckande perenner och de flesta löven som ligger i planteringen får däremot vara kvar, men där löven blåst ihop i väldigt tjocka lager tar jag bort en del. Det som tas bort hanterar jag varsamt och jag lägger allt helt i trädgårdskomposten, inget bryts sönder i mindre delar. Jag räknar kallt med att en hel del av de småkryp som övervintrar på just de döda perennerna eller löven övervintrar vidare på komposthögen.
Jag älskar löv! Löv ger den finaste och luckraste jorden. Här i vårlunden bland julrosor och tidiga vårlökar får de flesta löven ligga kvar och sakta förmultna och bli till ny jord.
I de planteringar där jag antingen kommer åt från grusgångarna att ta bort det vissna eller där vi inte har tidiga vårlökar, ja, där får perennerna stå kvar tills våren har kommit lite längre. Ett av de växtmaterial som står kvar allra längst är alla vissna ormbunkar. Där har jag lärt mig att många kryp övervintrar.
Ormbunkarna i Trädhörnet ligger kvar långt in på våren och skyddar övervintrande insekter och smådjur.
Det är viktigt att trädgården mår bra, men det är också viktigt att jag mår bra. Förr tyckte jag att det var skönt att det var mycket att göra i trädgården under vårmånaderna, numera föredrar jag att sprida ut det under en längre period för att även få tid till annan återhämtning. Vi är alla olika och var och en måste så klart göra det som den personen mår bra av.
Den biologiska mångfalden i trädgården är hög, trots mitt tidiga rensande. I vår trädgård trivs en mängd olika insekter som trollsländor, blomsterflugor, steklar, spindlar, humlor, solitärbin, noshornsbaggar, vårtbitare, grodor och paddor. Och inte att förglömma: igelkottarna!
Två blyga igelkottar i skuggan under rhododendronbuskarna. Här inne får alla löv bli liggande och igelkottarna gillar att boa in sig där.
Komposten levererar 2-3 kubik finfin jord varje år. Den mulchar jag ut i trädgården när de minsta vårblommorna är uppe eller redan har blommat över. Jag lägger minst 5 cm och mer om det är stora växter som tål ett tjockare lager.
Mulchen verkar inte bara jordförbättrande, den hjälper också till att hålla kvar fukten i jorden under den varma och ibland torra sommaren. Tänk att löv, fjolårsvisset, pinnar och överblommat på ett år kan bli så här fin jord, full av liv?
Så här ser vår stora kompost ut: två rejäla fack med putsnät mellan och framtill. Jag tömmer det äldsta varje vår och sedan vänder jag över det andra fackets vissna material dit. Det är den enda luftningen jag gör, men det brukar vara effektivt och få kompostmaterialet att sjunka ihop ytterligare. På sommaren planterar jag pumpor på det som ligger på vänt.
Med det önskar jag er en fortsatt fin februarihelg! Nästa del kommer att handla om djur och insekters mat och vatten. Kika gärna in på Trädgårdsfägring och se vad andra trädgårdsbloggare skriver om.
Under 2022 har vi vägt allt vi har skördat i trädgården och plockat vilt. Vartenda gram. Månad efter månad. Jodå, vi har glömt vid ett fåtal tillfällen och då uppskattat utifrån tidigare skörd av samma gröda, men i stort sett är det här så noga vi kan komma.
150 kilo. Från mullbär till potatislök, valnötter och potatis. Från enstaka gram med örter till flera kilo plommon. Vi har betalat med tid, men i utbyte fått så mycket mer än vad vi någonsin skulle kunna köpa i affären. Obesprutat, plockat när det är som bäst, med minimal sträcka från jord till bord.
För hur skulle jag kunna värdera sparris som är så färsk att det droppar av stjälkarna? Eller en handfull svarthallon? Eller en korg solmogna tomater? Det tål att funderas över, för när mycket mäts i pengar föredrar jag att mäta i lycka. Och jag vet att det inte finns någonting som går upp mot att kunna plocka en bärhand i juli, känna smakerna, sötman, de olika texturerna.
Året har bjudit på många överraskningar. Som hur lite sallat, örter och gröna blad egentligen väger. Att vi plockade ett halvt kilo smultron i juli (varje smultron väger knappt ett gram). Och att vi plockade över fem kilo perenn grönkål under året (och då är inte ens alla kilo vi gav kaninerna medräknade).
Hur mycket yta odlar vi på? Vi har ett litet växthus på fem kvadratmeter där vi under vinterhalvåret främst odlar bladgrönsaker och på sommarhalvåret främst körsbärstomater och gurka. Vi har också ett flertal upphöjda odlingsbäddar på mellan en och fem kvadrat där vi odlar grönsaker enligt fyraårig växtföljd, totalt är bäddarna på cirka 34-35 kvadratmeter.
Fruktträd, bärbuskar och nötbuskar finns insprängt här och var bland prydnadsträd och prydnadsväxter i vår egen tolkning av en skogsträdgård. Vi har också ett bärland där det enbart växer bärbuskar som krusbär, hallon och vinbär.
Vår tomt är på strax under tusen kvadrat, men då har vi hus, garage och tre friggebodar, plus pool och fågelvoljärer på den ytan också. På drönarbilden från 2020 syns det ganska väl hur fullt det är i vår trädgård!
Att väga skörden är egentligen ett trubbigt och delvis missvisande redovisningssätt – att skörden ska väga så mycket som möjligt är ju inte ett självändamål! Till exempel är potatis och lök tungt, men går utmärkt att köpa ekologisk närodlad. Försök köpa obesprutade närodlade smultron däremot, eller sockerärtor eller dill och du lär få det betydligt svårare. Så även om vikten är en parameter i vårt skördande är antalet sorter lika intressant. 74 olika sorters örter, bär, frukt, grönsaker och nötter blev det under 2022. Det är rikedom! 🙂
Maken fixade ett excelark till årssammanställningen vilket helt klart förenklade summeringen per sort och månad. Minsta skörden var sex gram svartrotsblad och tyngsta 22 kilo tomater.
150 kilo. Jag är glatt överraskad och peppad inför 2023. Hur skörden kommer att se ut detta år vet jag inte, men jag tänker dokumentera det. Är du med? Om du finns på insta så tagga dina skördeinlägg med #vägerskörden2023 så hittar vi varandra. 🙂 Och glöm inte, varje hemodlat kilo är gott och något du inte behöver köpa.
Här följer nu ett foto av hur de olika skördemånaderna såg ut och summa per månad.
Januari: 419 gram (fem olika grödor).
Februari: 389 gram (sex olika grödor).
Mars: 282 gram (8 olika grödor).
April: 445 gram (6 olika grödor).
Maj: 4,1 kilo (5 olika grödor).
Juni: 2,9 kilo (elva olika grödor).
Juli: 27,5 kilo (30 olika grödor).
Augusti: 42,4 kilo (30 olika grödor).
September: 48,3 kilo (21 olika grödor).
Oktober: 19,3 kilo (26 olika grödor).
November: 3,3 kilo (17 olika grödor).
December: 814 gram (9 olika grödor).
Och för dig som är nyfiken på de 74 sorterna så kommer en lista på dem här.
Bär, frukt och nötter: vita, rosa, röda och svarta vinbär, amerikanska blåbär, björnbär, taiberry, smultron, jordgubbar, krusbär, Japanska vinhallon, svarthallon, gula och röda sommarhallon, gula och röda hösthallon, mullbär, blåbärstry, gröna och blå vindruvor, blomsterkornellbär, körsbärskornell, körsbär, aronia, nypon, äpplen, plommon, kvitten, hasselnötter och valnötter.
Örter och blad: fänkålsvippor, persilja, dill och dillkronor, tagetesblommor, timjan, basilika, oregano, dragon, spenat, mizuna, vinterportlak, mâche, pak choi, tat soi, rödbetsblad, sallat, perenn grönkål, svartkål, kålrabbi, daglilja blad+blommor, groddar, ärtskott, trädgårdsmålla, svartrotsblad, isört, portlak, löparfetblad och kärleksört.
Kristinas oas 