Tji fick jag som trodde snön inte skulle bli långvarig! Det snöade och snöade och hela trädgården bäddades in i mjuka drivor. Och kallt blev det! Minus 13 grader som mest. Det blev till att pulsa fram i snön för både oss och katterna.
Men snön gör ju en del växter extra snygga också, som glasbärsbusken…
…vinterbäret…
…daggtöreln…
…och hortensians fröställningar!
Växthuset håller lite av den allra värsta kylan ute, så jag höll andan och hoppades på det bästa. Där inne finns det mesta av mina grönsaker som jag skördar under vintermånaderna.
Nu har den västa kylan gett sig och jag har kunnat konstatera att det allra mesta klarade av nedfrysningen. Efter lite rensning av vissna blad kommer vi ha bladgrönsaker minst till jul. I växthuset finns svartkål, vinterportlak, pak choi, asiatiska blad, kålrabbiblad och spenat. Bland annat! 🙂 En del remonterande jordgubbar i kruka övervintrar där också för exra tidig skörd i maj nästa år.
Vi tog en promenad i solskenet en ledig dag och fick sol på nästippen. Det gäller att passa på, vinterdagarna med vindstilla, snö och sol är inte många här i Skåne.
Hemma i trädgården glödde kopparlönnens flagande stam i den låga solen. Det här är nog ett av de träd jag är mest glad att vi planterade med en gång 2001, för den växer bara runt en tio centimeter om året.
Vi installerade ju solceller för ett och ett halvt år sedan. En solig vinterdag kanar snön av och de gör sitt jobb. Men nu i december när solen står så lågt har vi också den enda perioden med skugga på panelerna… Det syns så väl var bigarråträdets krona befinner sig!
Jag har inte så mycket vintergrönt i vår trädgård, men några formklippta buskar finns det. Och sällan är de vackrare än med en snömössa! 🙂
Önskar en fin andra advent och decembervecka med en senblommande kaprifol.
Efter två månaders torka under i praktiken hela maj och juni regnade det till slut tillräckligt under juli för att trädgården skulle komma till liv igen. Området vi bor i brukar inte ha bevattningsförbud över huvud taget, men i år så infördes det redan i början av juni. Dagliljorna blommar och lavendeln sprider sin fina doft.
Lilla Izumi vandrar runt bland de höga dagliljorna. Hela trädgården är som en djungel för en liten kisse som gillar att smyga fram som ett vilddjur…
… och hitta ett vattenhål att släcka törsten i. Dammvattnet är rent och fint och utan alger, växtreningen fungerar utmärkt.
Vår mestadels gröna hörna vid dammen är lugn och vilsam att vandra i. Till vänster ligger fåglarnas voljärer.
Solrabatten med blåregnet är grönsaksodling denna sommar, i stället för ett hav av sommarblommor. Här växer nu vintermorötter, palsternacka, rotselleri, purjolök och förhoppningsvis blir det en omgång till med sommarmorötter. Blåregnet blommar för andra gången i år och det är knopp i trumpetblomman jag planterade för fyra år sedan.
De upphöjda odlingslådorna i österläge svämmar över med grönsaker. I bädden närmast är det perenna grönsaker och i nästa olika sorters kål. Under torkan var jag väldigt tacksam att grönsakerna fick skugga i alla fall del av dagen.
På framsidan har den tidigare höfärgade gräsmattan blivit i alla fall fläckvis grön igen. Nästa år ryker den och vi tar bort den sista gräsöknen i trädgården. Ska berätta mer vad det blir i stället längre fram.
Omgörningen av framsidans rabatter förra året fungerade fint och solhattar och pipört blommar på.
En av de buskar som ogillade de tre månadernas torka förra sommaren var glasbärsbusken. Den flyttade jag i våras till ett halvskuggigt ställe vid ingågen och den tackade genom att skicka upp ett nytt kraftigt huvudskott i år.
Stäpprabatten ut mot gatan som jag gjorde om förra året har också klarat sig bra i detta års torka. Nävan ‘Rozanne’ breder ut sig i sällskap med prydnadsgräs, törlar, blodtopp och lila höstflox.
Utanför trädgårdsboden blommar rosen ‘Astrid Lindgren’ granne med formklippt idegran och vildvuxet blåregn. Blåregnet behagade äntligen blomma med rosa blommor i år, fyra år efter plantering.
Och vid komposten har klematisen vi flyttade tagit sig hela vägen över bågen. De gamla rosorna vi hade där dog båda två, men klematisen verkar klara det nya normala med varma höstar och svinkalla vintrar bättre.
Vid trädgårdsrummet är tujabollarna nyklippta och har sällskap av japanska lönnar och mycket mer.
Vid vattenstenen brer vinrankorna ut sig, i år är nog året när de kommer hela vägen över trädäcket. Mot väggen brer björnbär och björnbärshallon ut sig.
Hoppas ni har en fin sommar! Kika gärna in hos trädgårdsfägring och se vad andra bloggare skriver om just nu.
En av de viktigaste faktorerna för att insekter, smådjur och fåglar ska vilja besöka och bo i din trädgård är att det finns vatten där. Vi har vatten på en rad olika ställen, från fat på regntunnorna med stenar i där insekter och fåglar kan landa, till vattenstenen som porlar och där de landar ovanpå och sedan står i vattenstrålen och badar ”jacuzzi”! 🙂 Spaljén med rosor precis bredvid är perfekt att landa på och kolla att kusten är klar och ingen katt är i närheten.
Dammen med naturlig växtrening har flera grenar där fåglar kan landa eller mindre djur klättra upp, den har också en stranddel där koltrasten tycker om att bada.
Inne i det vilda rhodendronsnåret står också ett vattenfat till igelkottarna och fåglarna. En och annan liten djungelkatt brukar också besöka det.
I trädgården finns fåglar året om och vi låter dem äta av det som finns naturligt i form av insekter, bär och frön. Vintertid rensar småfåglarna (och en och annan inresande sidensvans och björktrast) trädgården på rönnbär och aroniabär och domherrarna älskar ginallalönnens frön.
För den som vill öka den biologiska mångfalden gäller det att odla giftfritt. Det gäller även de växter du tar hem till din trädgård – hur är de framtagna? Är de besprutade? Ställ en fråga eller två i din lokala plantskola. Det finns en anledning till att det är klimatsmart att själv fröså sina växter.
När trädgården och dess omgivning är ett väl fungerande kretslopp blir inte skadedjur ett stort problem. Jag citerar som vanligt ur Val Bournes bok ”The living jigsaw”: There’s no bad bugs. Det finns inga dåliga småkryp.
Det går inte att dela upp insekter och småkryp i bra eller dåliga, de behövs alla för balansens skull. Om du sprutar bort alla bladlöss med vattenslangen så finns det ingen mat kvar när nyckelpigans larver kläcks två veckor senare. Jag låter alltså de tidiga bladlössen i juni vara kvar (även om jag också får kämpa med att inte göra något åt den krälande massan). På sin höjd kan jag knäppa till med fingrarna mot stjälken så en del bladlöss faller av om det är ett stort angrepp, men det måste finnas bladlöss kvar.
Att det här fungerar ser jag i trädgården. Vi har otroligt mycket nyckelpigor under högsommaren och väldigt sällan några besvärliga bladlusangrepp då. Finns det bladlöss finns nyckelpigorna där också och äter. Så: låt bli att döda djur i trädgården! (Fast jag ska erkänna att jag tar död på mördarsniglar och liljebaggar, för de två har ingen naturlig fiende hos oss.)
Hos oss är även getingarna och tvestjärtarna fredade, de är nyttiga rovdjur som rensar upp i trädgården. Enda gången vi har bett om bekämpning var när vi fick mycket aggressiva getingar som inte lät oss gå förbi boet på flera meters avstånd utan att attackera. Tvestjärtarna beskrev en biodlare som bikupans grisar: de äter allt som inte borde vara där. Det fick mig att se på dessa små djur med helt andra ögon. Och trots att vi har många dahlior har vi inte speciellt svåra angrepp av tvestjärtar på dem. Ännu en gång, mångfald i trädgården är bra.
Mat till djur och småkryp kan vara allt från snäckor och sniglar till bladlöss och kållarver. För att inte tala om bär och frön naturligtvis! Nedfallna plommon lockar både fjärilar och getingar på jakt efter den jästa saften och igelkottarna tycker om blåbären som trillar när vi plockar bär.
Pollen och nektar är förstås en mycket viktig del av matförrådet och där gäller det att tänka tidigt och sent, lika väl som bredd. Tidiga vårlökar ger övervintrade humledrottningar viktig mat i mars och de sista solitärbina älskar höstasterns blommor i september-oktober.
Surrande bin på höstaster 25 september. Är hösten varm och solig behöver pollinerarna något att äta då också.
Jag som odlar en hel del ätbart, frukt och bär vill förstås ha pollinering av dem och samodlar då gärna blommor bredvid grönsakerna för att locka dit fler pollinerare. Gurkört och ringblommor är två växter som blommar länge och är bra ur nektarsynpunkt.
För pollinerarna är det viktigt att nektar och pollen går att komma åt. Hellre enkla blommor, än dubbla. Själva har vi både och i trädgården, men de flesta är sådana som insekterna gillar. Vilka blommor är det då mest ”mat” i för pollinerarna? Här är några som många kan ha i sin trädgård: hassel, sälg, lönn, lind, krusbär, blåbär, hallon, alla former av fruktträd, blåklint, klöver, ljung, honungsfacelia, lagerhägg, slånbär, körsbärskornell…
Avslutar med en bild på vintertry, en kaprifolsläktning med vintergröna blad. Otroligt uppskattad av insekterna när den blommar.
Vill du läsa om Biologisk mångfald i trädgården, del 1, så hittar du den HÄR. Den delen handlar om att vårfixa i trädgården och vikten av att ha en kompost. Nästa del handlar om att ordna bostäder till smådjur, insekter och fåglar i trädgården.
Önskar er en fin marsvecka, nu är vi snart inne i april. Våren går lite fram och tillbaka i år, men det brukar bli sommar så småningom ändå… 😉
Kopparlönnen, prydnadsgräs och stäppsalvia. Och de allra sista fluffiga pionerna.
Underbara juni med ljusa sommarnätter är här. Det har varit en torr försommar och vi har redan tvingats vattna trädgården en gång för att grönsaksbäddar, bär och fruktträd ska orka ge skörd. Sedan mitten på maj har det bara kommit 11 mm för någon vecka sedan. Gräsmattan, den är brun, men det bryr jag mig inte det minsta om!
Humlorna gillar vintertryn, Lonicera henryi, som svingar sig upp i ginallalönnen.
Enligt prognosen ska det komma en rejäl skur senare i veckan, men det har ändrats förr, så det tror jag när jag ser det. En hel del buskar och perenner med djupa rötter börjar visa stresstecken, de där 11 mm nådde ju aldrig deras rötter, det var mest de små perennerna med ytliga rötter som drog nytta av det.
Vyn genom avenboksportalen: blomsterkornell, fingerborgsblommor och lilla kastanjen ‘Koehnei’
Men i en trädgård med mycket skugga från stora träd går det ändå att trivas både som växt och som människa. Blomsterkornellen blommar helt överdådigt, förra våren frös ju alla blommorna.
Krolliljorna blommar också riktigt bra i år och faktiskt är angreppen av liljebaggar inte så svåra, kanske strök några med i vintras?
Vita och skära krolliljor ihop med trebladsspria, Gillenia, och olika japanska lönnar som mörkbladiga ‘Pung Kil’ som vi köpte förra året.Krolliljan ‘Arabian Night’ och några kvarvarande röda blommor i trädgårdskryddbusken ‘Hartlage Wine’.Krolliljan ‘Orange Marmelade’ står detta år i kruka (knölarna köptes förra året men blommade inte då).
Alla sommarblommor är utplanterade i de upphöjda bäddarna och de första dahliorna och zinniorna blommar redan. Många perenner som vintersåddes är också omplanterade i enskilda krukor och i växthuset är det grönt och lummigt av tomater, chili och gurka.
Två av bäddarna med sommarblommor, blomningen är på gång här och jag väntar spänt på att se hur det blir! Klängväxterna nära tegelväggen är blåregn (till vänster) och fembladig akebia (till höger).
Medan maken klipper alla häckar så tar jag mig an det som är formklippt, som den här lilla idegranshäcken med sina bollar vid Skära rabatten. Snart börjar rosen ‘Astrid Lindgren’ där innanför blomma i ljusrosa, det blir så snyggt.
Lilla fågelhuset inbäddat av grönska och med en samling sommarblommor på trädäcket.
Avslutar med en bild på favoritplatsen så här års, under vinrankorna på lilla trädäcket med en porlande vattensten och blommande ‘Moonlight’ som granne. Hoppas allt är väl med er, önskar er alla en fortsatt fin sommarvecka! Länkar så klart till Trädgårdsfägring.
Ljudet av porlande vatten har alltid stått högt på min önskelista och 2010 blev det verklighet, lummigt inramat av örtagården och klängrosen ‘Moonlight’.
Vid den varma och skyddade västersidan av garaget och varmförrådet hade vi haft örtagård nästan sedan start.
Före. 2006, juli. Örtagården är uppdelad i fyra delar med trampstenar i mellan och en ros i krukan i mitten. Till vänster i bild syns en hallonhäck och bakom den finns ett litet trädäck.
2010, maj. Vi plockar upp markduken som legat under gruset.
I förra delen av Historien om vår trädgård berättade jag om Dagliljerabatten. Bakom den stora spaljén där ‘Moonlight’-rosorna växer finns trädgårdens absolut mest skyddade och varma hörna i sydvästläge. Där ville vi fortsätta ha vårt lilla trädäck, örtagården och alla bär som behöver bindas upp, typ björnbär. Men så var det ju det där med vatten…
Vi åkte iväg till en lokal firma för att köpa en vattensten som jag hade sett ut på nätet. Vi kom hem med en tre gånger så hög sten för mer än dubbla priset! Så kan det gå när man på plats inser att en liten sten bara hade sett fjuttigt ut. Stenen var så tung att maken fick be tre starka grannar om bärhjälp för att vi skulle få in den i trädgården.
Juli 2010. Vi har grävt ner baljan till vattenstenen och örterna har börjat flytta in. Den stora utmaningen var att få baljan att stå helt plant. Väljer man en vattensten där vattnet ska rinna ner för alla fyra sidorna måste den göra det. Det lilla trädäcket hade vi redan innan på nästan samma plats, Vi har ”bara” lyft bort det, grävt ner sand på rätt ställe och sedan lagt tillbaka det efter att ha vridit det ett kvarts varv. Som sagt, vi gillar det där med återanvändning i trädgården!
2010. Örterna är på plats, men vattenstenen är inte igång ännu. Här syns också ”spiralen”, snäckformen, i örtagården. Sent en kväll när jag låg och funderade på hur i all världen jag skulle få ihop den konstiga formen på området på ett snyggt sätt så dök tanken upp. En spiralform! Den breda basen ger en naturlig ingång och det är lätt att nå allt som odlas. Närmast vattenstenen växer olika typer av låga fetbladsväxter.
2010, juli. Klart! Och till vår stora glädje rann vattnet ner för stenens fyra sidor som det skulle! Nu ska bara plantorna växa till sig lite… Det är mycket bar jord och grus! Trampstenarna som ska ligga i grusgångarna? De ligger fortfarande kvar till höger i bild, stengången är bara upplockad så pass mycket att vi kunde göra örtagården klar.
Efter. 2012, augusti. Och så här såg det ut två år senare. Trädgårdsboden och växthuset har ännu inte byggts, här är det den skruttiga boden som avslutar området. Det är också där som björnbären växer, dem flyttade vi inte förrän boden skulle rivas.
2017. Här har växthuset kommit på plats och klängande växter börjat växa upp längs garageväggen. Vi odlar luftlök, dragon, timjan, två sorters oregano, kinesisk gräslök, vanlig gräslök, johannesört, timjan, citrontimjan, olika myntor, salvia, åbrodd och spansk körvel i örtagården.
2020. Och så här ser det ut nu för tiden. Onekligen lite lummigare och väldigt lite bar jord numera. 😉 Rosen ‘Moonlight’ blommade helt fantastiskt i somras.
2020. I år var också första året när de två vinrankorna närmast växthuset bar frukt och blev tillräckligt långa för att vi skulle kunna leda dem ut över det lilla trädäcket. Längst till höger är det björnbär av några olika sorter som brer ut sig över väggen. Vi har fyra längsgående metalltrådar på väggen som vi binder upp rankorna mot.
Vattenstenen är ju vacker på flera sätt…När vi köpte vattenstenen propsade försäljaren på att vi skulle köpa till en lampa att ha längst upp i den. ”Ni kommer inte att ångra er”, sa han. Och, nej, det har vi aldrig gjort. Att ha en ”eldslåga” i skymningen ljusa sommarkvällar när ‘Moonlight’ blommar i stora kaskader… Ja, det är rätt vackert! 🙂
Så här kan vattenstenen också se ut… Vi stänger inte av pumpen förrän minusgraderna går ner mer än -2, det är så många småfåglar som kommer och dricker av det rinnande vattnet när allt annat är fruset. Härom veckan var det en flock med domherrar som kom på besök för att dricka och äta ginnalalönnens frön.
Länkar till Trägårdsfägring. Önskar er alla en fin tredje advent, själv ska jag dricka mousserande vin, äta skaldjur och fira födelsedag! En klart annorlunda födelsedag, jämfört med vad vi hade planerat för ett år sedan, men så är det detta annorlunda år.
I fredags, 29 november, kom den första snön här för denna säsong. Den blev inte liggande speciellt länge, men minusgraderna kom tillbaka. I dag, 1 december, tog jag en promenad genom en frostnupen trädgård.
Rönnbären på Sorbus x commixta ‘Carmencita’ är fortfarande kvar.
Vår katt gjorde mig sällskap hela varvet runt. Han ogillar våra grusgångar starkt och går helst på gångplattor, kantstenar och trädäck. Till höger om gången syns hasselblad och idegranshäck.
Vattenstenen blev av olika anledningar inte fixad härom veckan, men nu är pumpen upplockad. Innan dess blev det dock så här isande vackert.
Rosen ‘Moonlight’ kläddes i isströssel.
Sommarrudbeckian som blommat länge fick även den lite isglitter.
Perukbuskens blad satt kvar länge och ligger nu som röda utropstecken bland allt det bruna.
Min fyrbenta följeslagare väntar tålmodigt på att jag ska fotografera klart någon gång.
Dammen har fått ett tunt istäcke.
Och där kommer kisse tassande. Som sagt, han gillar inte grusgångarna.
Ibland blir trädgårdsdekorationerna lite extra vintervackra.
Kisse tar ledningen när vi närmar oss ytterdörren igen. Den här biten vid framsidan med stora trampstenar är helt i hans smak.
Avslutar med några hoppingivande knoppar i praktmagnolian.
Så var födelsedagsmånaden november till ända. I helgen som precis är slut kopplade vi av på hotell och firade två tonåringar och min mamma. Så skönt att koppla av i spa-avdelningen, äta gott och skåla i bubbel vi köpte i Frankrike i somras. En bra helg som avslutades här hemma med adventspyntning och pepparkaksdeg (vårt gamla familjereceptet hittar du HÄR).
Önskar en fin första decembervecka! Länkar till Trädgårdsfägring, titta gärna in där.
Det här blir ett inlägg om vatten. Regnvatten, kranvatten, dammvatten.
Vi börjar med regnvattnet. Vet du hur mycket vatten som varje år rinner ner i stuprören och vidare ut i dagvattenbrunnen? Själv fick jag lära mig mer om hur man kan ta hand om regnvatten under den utbildning i permakultur som jag gick 2014. Ta antal kvadratmeter tak och multiplicera det med antal mm regn. Där har du antalet liter. Alltså: 25 kvadratmeter tak x 10 mm regn = 250 liter vatten. Säg att det regnar 300 mm under sommarhalvåret. Det blir 7500 liter. På 25 kvadratmeter tak… (Ska man räkna noga ska man räkna bort en del pga takets vinkel. Det enklaste är därför att räkna på antal kvadratmeter markyta.) HÄR kan du se hur mycket årsnederbörden är där du bor och HÄR hur mycket den är per månad.
Det blir alltså snabbt stora mängder att fånga upp och använda i stället för kranvatten. Även ett litet tak, säg på vårt nya fågelhus, ger många liter vatten varje gång det regnar. Numera fyller regnet vattentunnan i komposthörnan, men en sådan här torr sommar fungerar det självklart inte hundraprocentigt. Då får vattenslangen hjälpa till att fylla upp tunnans 300 liter. Sedan har jag vatten till växterna som står på vänt att planteras ut på rätt plats samt trädgårdslandet precis bredvid. En extra bonus är ju att vattnet dessutom inte är iskallt. Det lättaste är att montera en fällbar utkastare som vintertid bara fälls upp på stupröret så vattnet åter kan rinna till dagvattenbrunn/stenkista. Utkastaren på bilden finns bakom den böjbara slangen. Ovanför har vi satt en renstratt så inte bigarråer och löv hamnar i tunnan.
Kranvatten. Vi får vårt dricksvatten från en stor täkt och har ytterst sällan bevattningsförbud. Oavsett det försöker vi vattna med förstånd. Vår trädgård har lätt lerjord. Den klarar en månads torka i maj utan några större problem, frösådder undantagna. Att den gör det beror på att stora delar av våra mindre växter växer i lätt skugga under något av de över 80 buskar och träd som planterats på vår knappt 1000 kvadratmeter stora tomt. För visst är det skönt med skugga en stekhet dag? Växterna håller med.Efter 1-1,5 månaders vår/försommartorka börjar vi se tecken på att perenner ger sig. Först då vattnar vi och då rejält (om inget regn ser ut att vara på ingång).
Vi använder en vattenspridare med timer så vi kan bestämma längd på vattningen och aldrig glömmer av att stänga av vattnet. Hela trädgården vattnas igenom, bit för bit, så allt får en rejäl rotblöta. Det tar tid, men sedan klarar sig trädgården i minst tre veckor till utan regn. Vi ”duttvattnar” aldrig. I år har vi på drygt 2.5 månader fått runt 10 mm i mitten av juni och runt 10 mm nu i veckan. Vi har vattnat igenom trädgården två gånger, vissa delar har fått en tredje vattning och några få en fjärde. De japanska lönnar och lundväxter jag köpte i slutet på april står fortfarande på vår skuggiga norrsida i väntan på utplantering. Vet inte när jag vågar plantera ut dem, de är lättare att vattna när de fortfarande står i kruka.
I växthuset ser den solcellstyrda droppbevattningen till att tomater, gurka, chili och melon trivs på så lite vatten som möjligt. Tunnan på 60 liter fylls upp ungefär varannan dag. Hade jag vattnat med vattenkanna hade det gått åt mer. Och så fort det regnar fylls tunnan på. 5 kvadratmeter tak x 10 mm regn = 50 liter vatten…
Vatten kan ju vara till både nytta och nöje också. som vattenstenen som fyller trädgården med ljudet av porlande vatten. Den bjuder också på vatten till de djur och insekter som behöver.
Dammvatten. I helgen håller jag på att fylla upp vår damm med vatten. Det sker med både regnvatten och kranvatten. Planen är att (halva) taket på gamla fågelhuset ska ge vatten till dammen när den behöver fyllas på framöver. 5 kvadratmeter tak x 10 mm regn = 50 liter vatten…
Dammen ja. Den har tagit mycket ledig tid denna vår och sommar, men det går framåt. Dammen är den sista pusselbiten som saknats i vår trädgård där det redan finns gott om mat och skydd. Vid den naturliga dammen ska vilda djur och insekter kunna hitta det vatten som de behöver. Någon gång framöver blir det en längre inlägg om hur dammen är tänkt att fungera och hur den är grävd, men i dag bjuder jag i alla fall på en ”just nu”-bild.
Önskar en fortsatt bra helg och vecka! Själv jobbar jag en vecka till sedan väntar ytterligare två veckor ledigt (hade ”bara” tre veckor i juni). Länkar till Trädgårdsfägring.
Vissa försommarkvällar är magiska. Onsdagen då sommarsolståndent inträffade var en sådan. När klockan hade passerat 22 gav jag mig ut i trädgården för att fånga ljuset, blommorna och sommaren.
Vid Lilla trädäcket växer örterna och vattenstenen porlar. På kvällen tänds lampan och vattnet ser ut som eld. Magiskt, inte minst med rosen ‘Moonlight’ som bakgrund. På andra sidan grusgången blommar strävdeutzian Deutzia scabra ‘Plena’ i vitt.
Lite längre bort i Trädhörnet blommar blomsterkornellen Cornus kousa och de vita högbladen skimrar. De tidiga gula dagliljorna lyser i kvällsljuset de också, men på ett annat sätt.
Inne i Lundens skugga blommar en pion som jag planterade för tre år sedan för första gången. ‘Cytherea’ heter den och är helt ljuvlig. De stora blommorna har kraftiga stjälkar som inte behöver stöd och den rosa färgen bleknar alltmer tills blomman nästan är vit. Så vacker! Tänk bara om några år när plantan har vuxit till sig och många blommor lyser vita i sommarkvällens ljus.
Det här var min tolkning av Blommig Fredag som har temat Glad Midsommar denna vecka. Ett alldeles utmärkt tema och jag kan bara önska detsamma! 🙂
Själv glädjer jag mig åt att ett fint reportage från vår trädgård nu (äntligen) har publicerats i Allt om trädgård. Har du hittat hit till bloggen tack vare det önskar jag dig varmt välkommen. Numera finns jag också på instagram, även där som Kristinas oas.
Det var en underbar sommardag som Ulrica Otterling och Annika Christensen besökte oss, och även om vår trädgård har förändrats en del sedan dess så är ändå mycket sig likt.
Blommig fredag har temat Sommardröm denna vecka. Jag funderar på vad min dröm inför sommaren är? Tror det är den här. Njuta av sol som silas genom trädkronorna, doften av rosen ‘Gislaine de Feligonde’ och det stillsamma porlandet vid vattenstenen i skymningen. Och så surrande humlor och en näve nyplockade hallon förstås!
Har varit en vecka med en hel del tankar. En älskad släkting begravdes efter ett mycket långt och rikt liv. Hon älskade blommor och jag gläds åt att några av hennes fina vaser nu finns hos mig. Till sommaren ska de fyllas med doftande pioner, vackra rosor och färgstarka zinnior. Det är också en sommardröm.
Önskar er en fin helg! Själv ska jag ägna den åt vänner och läsa The complete gardener av Monty Don.
Medan jag jobbar så har maken semester och snickrar på trädgårdsboden. Härom kvällen klättrade jag upp på taket och en ny vy uppenbarade sig. Här kommer jag inte att kunna stå när boden är helt klar, för på taket ska det ju växa fetbladsväxter.
Men just nu går det bra att blicka bort mot fågelhuset/lekhuset och se Stora trädäcket till vänster och Dagliljerabatten/Trädhörnet till höger. Träden som syns är en Ginnalalönn (bakom fågelhuset) och sedan en Ullungrönn ‘Dodong’ och en koreansk blomsterkornell (den med stora vita ”blommor”) till höger. Allt det blålila i rabatten vid Stora trädäcket är lavendel. Det långa strecket i mitten av bilden? Det är ovansidan av spaljén i Spaljérabatten.
Här kom värmen med buller och bång i dag, har vattnat och vattnat alla mina krukor när jag kom hem från jobbet. Tomaterna börjar växa till sig och dahliorna blommar för fullt. Och så går jag och väntar på att vår första näckrosblomma ska slå ut. Vi har en del vattenväxter i två stora zinkbaljor på Stora trädäcket (ska visa dem en annan dag).
Har glömt visa två snyggingar just nu, vår rosa studentnejlika och den gula fingerborgsblomman Digitalis ciliata. De växer på var sin sida om vår rödbladiga japanska lönn ‘Inaba-shidare’ på framsidan.
Kristinas oas 