Etikettarkiv: damm

Dammlandskap för ökad biologisk mångfald (eller när sista gräsmattan försvann)

Bild

10

I många år har den enda gräsmattan i vår trädgård varit cirkeln på framsidan. Den som jag designade 2001, omgiven av frodiga planteringar på alla fyra sidorna (läs mer HÄR). Planteringarna fick en översyn 2022 (läs mer HÄR) och gjordes då ännu mer torktåliga än vad de redan var.

Tyvärr gick det ju inte att säga samma sak om gräsmattan.

Sedan torrsommaren 2018 har den varit brunbränd många veckor sommartid under tre av sex år. Så i slutet av 2023 fick jag nog. 2024 skulle bli året när den sista gräsmattan togs bort!

Frågan var bara vad jag skulle ersätta den med? När jag tog upp frågan på instagram med mina följare fick jag otroligt många förslag som omfattade precis allt mellan att bara låta cirkeln vara fylld av grus till att skapa en äng med vilda blommor.

Jag hade ju redan innan jag frågade en hel del egna idéer. I mina tankar hade jag landat i att gräset skulle ersättas av något som främjar biologisk mångfald, inte fick bli för högväxt och inte fick ta fokus allt för mycket från planteringarna runt om. I mina planer ingick något som är helt avgörande för biologisk mångfald…

Tidig vår 2024 gav jag bort vår gräsklippare till en vän som behövde en ny. Nu fanns ingen återvändo! 🙂 I maj kom min grävhjälp och lastade av fyra kubik singel och sten i olika dimensioner från grustaget några kilometer bort.

Sedan tog kranföraren, med hjälp av bilens skopa, sakta bort allt gräs och lite extra jord där dammen skulle ligga.

Ja, för det var ett dammlandskap (med en stengång runt om) som jag såg framför mig skulle ersätta gräsmattan!

Och hur gör man en bäck på en platt tomt? Genom att bygga den som en serie små avlånga dammar med tre centimeters fallhöjd mellan varje. Ja, det tog sin lilla tid att gräva dem och få fallet rätt! Tur vi har ett långt vattenpass.

Jag blandade vår lätta lerjord med vatten till en cementliknande tjock lervälling och byggde sedan vallarna runt smådammarna med den. När jorden hade torkat lite och ”satt sig” skrapade jag bort en del med en liten planteringsspade och ”skulpterade” kanterna. Jorden fick inte torka, så jag sprejade vatten med en pumpspruta då och då.

Vid varje övergång mellan bäckdammarna grävde jag ner cementplattor för att inte kanten och fallet ska ändras när duken väl ligger på plats.

Varje övergång gjordes först dubbelt så bred som den skulle vara. När den var nedskrapad till rätt fallhöjd grävdes halva bort från ena sidan, cementplattan sattes dit och ny ”lercement” lades på plats på andra sidan plattan. Sist tog jag bort jord på vardera sidan plattan så att det bara var cirka fem cm på var sida av cementplattan. På bilden ovan är övergångarna klara, på bilden nedan är de två närmaste halvklara.

När smådammarna var färdiggrävda lade vi ut geotextilduk. Eftersom vi nästan inte har någon sten alls i jorden och det inte heller var trädrötter i vägen använde vi ganska tunn geotextil. Den svarta var slut på dammfirman, men den syns ju ändå inte sedan.

Om det var klurigt att få till dammduken i ett enda stycke över alla de små bäckdammarna? Ja. Jag är glad att jag hade anlagt en mindre damm tidigare (den kan du läsa mer om HÄR).

Bäcklandskapet växte sakta fram och sedan blev det en torrperiod. Igen. Och då går det inte att gräva i lätt lerjord och forma några fina dammhyllor, för då faller jorden bara samman. Så jag planterade ut dammväxterna jag hade köpt på dammfirman i april och haft på tillväxt sedan dess i mina zinkbaljor. Grävandet av stora dammen fick vänta.

I augusti hade det äntligen regnat tillräckligt för att jag skulle kunna gräva stora dammen. Lilla fröken nyfiken, sonens katt Izumi, var förstås med varje dag och höll mig sällskap.

Dammen har en djupare del, en lika stor grund stranddel där fåglar kan bada, djur dricka och förhoppningsvis grodyngel kläckas. När dammen är full flödar vattnet över mot gången till. Den fylls på med regnvatten från hustaket och vi kan slussa vattnet vidare till dagvattnet om det skulle regna väldigt mycket + under vintern.

Vid sidan av bäckens smådammar finns både blötbäddar med rodgersia, olika ormbunkar, funkia och och annat fuktälskande som jag har svårt att ha på andra ställen i vår väldränerade trädgård. Jag gör bland annat ett nytt försök med solbrud som bara är ettårig hos oss på grund av att det blir för torrt.

Ut mot den nya gången finns också några väldränerade områden där suckelenter, stäppsalvior med mera är planterade. Några av växterna som växer i planteringarna runt cirkeln återfinns i de nya planteringarna för att skapa ett sammanhang.

I de nya ytorna vid sidan av dammen är det också planterat en mindre sorts rabarber, ‘Elmblitz’, strandkål och dagliljor. I de grusade ytorna ska jag plantera timjan och andra torktåliga växter. Förmodligen får smultron och lite annat ätbart också smyga sig in och lätta upp stenöknen en smula. På bilden nedan syns stranddelen på dammen, vattnet är lite grumligt eftersom jag precis har fyllt på med mer grus.

Och på tal om grus. All sten som ligger i vatten är avspolad och tvättad i svarta lökbackar ovanpå skottkärran (så vattnet kunde hällas av i en plantering).

Jag hade beställt en kubik vardera av natursingel i 0,5 cm, 1,5-2,0 cm, 4-8 cm och blandade stenar över 10 cm. (Det är inte singel och sten som är dyrt, utan hämtning och transport. En del blir säkert över, men kommer till användning på annat håll.)

Den minsta singelstorleken använde jag till stranddelen/planterade områden bredvid dammen, nästa storlek nere i dammen/bäcken, till gången och den grusade ytan bredvid dammen. Stenarna i olika storlek lades i och vid dammen (men alla är inte på plats ännu).

Lite i taget under sommaren har jag sedan gjort i ordning runt kanterna, limmat ihop de två dammdukarna, grävt ner slang till pumpen (som vi valde att inte köra igång denna säsong) och mycket annat.

Jag är inte klar, det återstår en hel del fixande med att dölja så mycket som möjligt av den svarta duken med sten, singel, trädstammar, pinnar, växter och annat.

Så istället för en brunbränd gräsmatta möts vi nu av detta när vi rundar huset och kommer ut på framsidan. Trädens spegeleffekt blev en bonus, den hade jag i ärlighetens namn inte funderat så mycket på innan.

Den vita slangen som i dagsläget syns väldigt väl kommer inte att göra det sedan. Det är en poolslang som vi hade över och använde till pumpen som ska stå nere i dammen och forsla vattnet till bäckens första lilla damm. Jag ska sy en tub av svart geotextil och dra över den, så lyser den inte i ögonen på samma sätt. Varför köpa något när det redan finns i gömmorna, om än i fel färg?

Plastlocket som syns precis bredvid slangen är locket till ett nedgrävt avloppsrör där sladden från pumpen till det nya elurtaget ska dras. För att det inte ska trilla ner skräp eller flytta in möss så har vi lock i vardera änden av röret.

Jag har inte mätt exakt hur stor dammen är, men cirkeln innanför den nya gången är sex meter i diameter. De djupaste ställena i den stora dammen är femtio cm. Eftersom vi har jordvärme ville jag inte gräva djupare än så. Vattendjupet på stranddelen kommer att variera beroende på hur mycket det regnar, på bilden ovan är det maxläge för vattnet.

Blir det en längre tids torka har vi 600 liter regnvatten i tunnorna vid huset som kan hjälpa till att fylla upp dammen. Regnvattnet fyller upp dem först, sedan rinner överskottet vidare till dammen via ett rör som mynnar ut vid bäckens första lilla damm.

Det här var 2024 års stora trädgårdsprojekt. Och förmodligen blir det 2025 års också. 😉 Jag återkommer längre fram och visar hur det blev, när det allra mesta är klart.

Det jag kan konstatera är att vi aldrig har haft så här många trollsländor i vår trädgård som 2024. På sensommaren fick jag också se en trollslända lägga ägg vid dammen. ❤ Koltrastarna och småfåglar badar redan för fullt i stranddelen. Nu ska jag bara fixa lite bra ytor till sandlevande insekter också.

Undrar du som läser över något? Bara fråga genom att lägga en kommentar. Gott Nytt År önskar jag er som följer mig på bloggen!

Frodigt och grönt efter två månaders torka

Bild

4

Efter två månaders torka under i praktiken hela maj och juni regnade det till slut tillräckligt under juli för att trädgården skulle komma till liv igen. Området vi bor i brukar inte ha bevattningsförbud över huvud taget, men i år så infördes det redan i början av juni. Dagliljorna blommar och lavendeln sprider sin fina doft.

Lilla Izumi vandrar runt bland de höga dagliljorna. Hela trädgården är som en djungel för en liten kisse som gillar att smyga fram som ett vilddjur…

… och hitta ett vattenhål att släcka törsten i. Dammvattnet är rent och fint och utan alger, växtreningen fungerar utmärkt.

Vår mestadels gröna hörna vid dammen är lugn och vilsam att vandra i. Till vänster ligger fåglarnas voljärer.

Solrabatten med blåregnet är grönsaksodling denna sommar, i stället för ett hav av sommarblommor. Här växer nu vintermorötter, palsternacka, rotselleri, purjolök och förhoppningsvis blir det en omgång till med sommarmorötter. Blåregnet blommar för andra gången i år och det är knopp i trumpetblomman jag planterade för fyra år sedan.

De upphöjda odlingslådorna i österläge svämmar över med grönsaker. I bädden närmast är det perenna grönsaker och i nästa olika sorters kål. Under torkan var jag väldigt tacksam att grönsakerna fick skugga i alla fall del av dagen.

På framsidan har den tidigare höfärgade gräsmattan blivit i alla fall fläckvis grön igen. Nästa år ryker den och vi tar bort den sista gräsöknen i trädgården. Ska berätta mer vad det blir i stället längre fram.

Omgörningen av framsidans rabatter förra året fungerade fint och solhattar och pipört blommar på.

En av de buskar som ogillade de tre månadernas torka förra sommaren var glasbärsbusken. Den flyttade jag i våras till ett halvskuggigt ställe vid ingågen och den tackade genom att skicka upp ett nytt kraftigt huvudskott i år.

Stäpprabatten ut mot gatan som jag gjorde om förra året har också klarat sig bra i detta års torka. Nävan ‘Rozanne’ breder ut sig i sällskap med prydnadsgräs, törlar, blodtopp och lila höstflox.

Utanför trädgårdsboden blommar rosen ‘Astrid Lindgren’ granne med formklippt idegran och vildvuxet blåregn. Blåregnet behagade äntligen blomma med rosa blommor i år, fyra år efter plantering.

Och vid komposten har klematisen vi flyttade tagit sig hela vägen över bågen. De gamla rosorna vi hade där dog båda två, men klematisen verkar klara det nya normala med varma höstar och svinkalla vintrar bättre.

Vid trädgårdsrummet är tujabollarna nyklippta och har sällskap av japanska lönnar och mycket mer.

Vid vattenstenen brer vinrankorna ut sig, i år är nog året när de kommer hela vägen över trädäcket. Mot väggen brer björnbär och björnbärshallon ut sig.

Hoppas ni har en fin sommar! Kika gärna in hos trädgårdsfägring och se vad andra bloggare skriver om just nu.

Biologisk mångfald i en villaträdgård del II – djur och insekters mat och vatten

Bild

10

En av de viktigaste faktorerna för att insekter, smådjur och fåglar ska vilja besöka och bo i din trädgård är att det finns vatten där. Vi har vatten på en rad olika ställen, från fat på regntunnorna med stenar i där insekter och fåglar kan landa, till vattenstenen som porlar och där de landar ovanpå och sedan står i vattenstrålen och badar ”jacuzzi”! 🙂 Spaljén med rosor precis bredvid är perfekt att landa på och kolla att kusten är klar och ingen katt är i närheten.

Dammen med naturlig växtrening har flera grenar där fåglar kan landa eller mindre djur klättra upp, den har också en stranddel där koltrasten tycker om att bada.

Inne i det vilda rhodendronsnåret står också ett vattenfat till igelkottarna och fåglarna. En och annan liten djungelkatt brukar också besöka det.

I trädgården finns fåglar året om och vi låter dem äta av det som finns naturligt i form av insekter, bär och frön. Vintertid rensar småfåglarna (och en och annan inresande sidensvans och björktrast) trädgården på rönnbär och aroniabär och domherrarna älskar ginallalönnens frön.

För den som vill öka den biologiska mångfalden gäller det att odla giftfritt. Det gäller även de växter du tar hem till din trädgård – hur är de framtagna? Är de besprutade? Ställ en fråga eller två i din lokala plantskola. Det finns en anledning till att det är klimatsmart att själv fröså sina växter.

När trädgården och dess omgivning är ett väl fungerande kretslopp blir inte skadedjur ett stort problem. Jag citerar som vanligt ur Val Bournes bok ”The living jigsaw”: There’s no bad bugs. Det finns inga dåliga småkryp.

Det går inte att dela upp insekter och småkryp i bra eller dåliga, de behövs alla för balansens skull. Om du sprutar bort alla bladlöss med vattenslangen så finns det ingen mat kvar när nyckelpigans larver kläcks två veckor senare. Jag låter alltså de tidiga bladlössen i juni vara kvar (även om jag också får kämpa med att inte göra något åt den krälande massan). På sin höjd kan jag knäppa till med fingrarna mot stjälken så en del bladlöss faller av om det är ett stort angrepp, men det måste finnas bladlöss kvar.

Att det här fungerar ser jag i trädgården. Vi har otroligt mycket nyckelpigor under högsommaren och väldigt sällan några besvärliga bladlusangrepp då. Finns det bladlöss finns nyckelpigorna där också och äter. Så: låt bli att döda djur i trädgården! (Fast jag ska erkänna att jag tar död på mördarsniglar och liljebaggar, för de två har ingen naturlig fiende hos oss.)

Hos oss är även getingarna och tvestjärtarna fredade, de är nyttiga rovdjur som rensar upp i trädgården. Enda gången vi har bett om bekämpning var när vi fick mycket aggressiva getingar som inte lät oss gå förbi boet på flera meters avstånd utan att attackera. Tvestjärtarna beskrev en biodlare som bikupans grisar: de äter allt som inte borde vara där. Det fick mig att se på dessa små djur med helt andra ögon. Och trots att vi har många dahlior har vi inte speciellt svåra angrepp av tvestjärtar på dem. Ännu en gång, mångfald i trädgården är bra.

Mat till djur och småkryp kan vara allt från snäckor och sniglar till bladlöss och kållarver. För att inte tala om bär och frön naturligtvis! Nedfallna plommon lockar både fjärilar och getingar på jakt efter den jästa saften och igelkottarna tycker om blåbären som trillar när vi plockar bär.

Pollen och nektar är förstås en mycket viktig del av matförrådet och där gäller det att tänka tidigt och sent, lika väl som bredd. Tidiga vårlökar ger övervintrade humledrottningar viktig mat i mars och de sista solitärbina älskar höstasterns blommor i september-oktober.

Surrande bin på höstaster 25 september. Är hösten varm och solig behöver pollinerarna något att äta då också.

Jag som odlar en hel del ätbart, frukt och bär vill förstås ha pollinering av dem och samodlar då gärna blommor bredvid grönsakerna för att locka dit fler pollinerare. Gurkört och ringblommor är två växter som blommar länge och är bra ur nektarsynpunkt.

För pollinerarna är det viktigt att nektar och pollen går att komma åt. Hellre enkla blommor, än dubbla. Själva har vi både och i trädgården, men de flesta är sådana som insekterna gillar. Vilka blommor är det då mest ”mat” i för pollinerarna? Här är några som många kan ha i sin trädgård: hassel, sälg, lönn, lind, krusbär, blåbär, hallon, alla former av fruktträd, blåklint, klöver, ljung, honungsfacelia, lagerhägg, slånbär, körsbärskornell…

Avslutar med en bild på vintertry, en kaprifolsläktning med vintergröna blad. Otroligt uppskattad av insekterna när den blommar.

Vill du läsa om Biologisk mångfald i trädgården, del 1, så hittar du den HÄR. Den delen handlar om att vårfixa i trädgården och vikten av att ha en kompost. Nästa del handlar om att ordna bostäder till smådjur, insekter och fåglar i trädgården.

Önskar er en fin marsvecka, nu är vi snart inne i april. Våren går lite fram och tillbaka i år, men det brukar bli sommar så småningom ändå… 😉

I väntan på kylan och snön

Bild

7

Det är två dagar kvar av november och kylan är på intågande. -9 utlovas i morgon och hela -12 (!) senare under veckan. Jag har panikskördat i både grönsaksland (rödbetor) och i växthus (pak choi) för att rädda det som räddas kan. Ömtåliga växter som brukar stå ute till i februari har lyfts in i växthuset redan nu och grönsakerna jag sådde i plastback i augusti har fått många lager fiberduk över sig.

Grönt, rimfrost och massor av fiberduk i växthuset. Observera yogakissen på hyllan! Den manar till lugn.

Så här tidigt brukar vi inte få sååå kallt, så det känns riktigt trist att se pak choi, tat soi, mizuna, kål och vinterportlak som ett vanligt år hade varat hela december och en bit in i januari innan vinterkylan kom på allvar gå till spillo. Ja, vi får väl se hur det går när kylan släppt om en vecka eller två, men jag är inte hoppfull. I bästa fall klarar kålen och vinterportlaken sig.

Men, nog om det. Som tur är finns det ju annat trevligt att glädjas åt i trädgården. Som att solen sken i dag och jag kunde gå en runda i trädgården. Första bilden i inlägget är under ginallalönnens krona där bollklippta thujor så här års står i ett hav av gulnat hakonegräs.

Vid rosenportalen blommar ‘Gislaine de Feligonde’ oförtrutet på och blommorna lyser i vintersolen.
Vid ingången blommar hybridkejsarolvonet.
I dammen blommar den svagt rosa vinterliljan.
Den vita tibasten har massor av blommor och knoppar.
Även i år har glasbärsbusken massor av fina lila bär. Den här busken står precis vid uppfarten som ett riktigt glädjepiller gråa novemberdagar.
Jag är svag för skelettblommor och blad, det här är hortensian ‘Quickfire’.

Avslutar med en liten doftviol som inte förstått att våren är långt, långt borta. Ta hand om er i vinterkylan!

Höstblomning i min septemberträdgård

Bild

11

Vilken skön septembervecka det blev! Precis vad jag behövde, lite egentid i trädgården. Just nu håller jag på att plantera ut de perenner jag vintersådde och som vuxit sig stora över sommaren. Samtidigt förbereder jag plantöverskottet till försäljning när vi har öppen trädgård 11 oktober och det jag inte vill ha kvar, ja, det hamnar i komposten.

Följ med på en liten trädgårdsrunda hemma hos oss:

Del av planteringen på framsidan, med kopparlönnen, gräset Miscanthus sinensis ‘Morning Light’, jätteverbena, fläckflockel och kärleksört. Det disiga kvällsljuset är så vackert här.

I Lunden ser ut så här på hösten. Höstflox, olika sorters höstastrar, diamantrör och höstanemoner.

I Trädhörnet blommar sommarrudbeckiorna ‘Sahara’ på och i bakgrunden syns hortensian ‘Wims Red’ vars blommor har börjat dra åt mörkrosa.

Höstcyklamen, Cyclamen hederifolium, har börjat blomma. De är inte så många ännu, men jag hoppas de ska bli fler och fler med åren.

Jasmintryn, som jag köpte i Danmark i våras, blommar nu. De doftande blommorna är så fina! Med tiden ska den lilla busken bli ett träd på 3-4 meter… Jag planterade busken vid ingången och flyttade trollhasseln ‘Diane’ till Trädhörnet i stället. Höstblommande träd vill jag ha nära ingången.

Flera rosor blommar om, den här heter ‘Hot Chocolate’ och är så snyggt brunröd i sin färg.

Ginnalalönnen har redan börjat tappa sin blad, den är av någon anledning tidig med det de flesta år. I dammen och trädhörnet ligger det fullt med gula blad. Men vad gör väl det när vinterliljan blommar så vackert. I år är det många stänglar, minst dubbelt så många som förra året. Så glad för det! 🙂

I de upphöjda bäddarna växer sig kålen allt större i sina tält. Ännu så länge tar jag inte bort dem, jag såg en kålfjäril så sent som förra veckan… Det som växer i gången är gurkört. Förr såg jag plantorna närmast som ogräs, numera får de växa sig stora innan jag tar bort dem: kaninerna älskar nämligen att äta gurkört!

I veckan skördade jag de sista plommon- och bifftomaterna som växte i krukor på trädäcket, nu har jag bara körsbärstomater kvar i växthuset. Någon vecka till, sedan är det dags att ta bort dem också när kylan drar in på allvar.

På tal om skörd: i år har vi för första gången fått vindruvor! 🙂 Det här är mörka ‘Einsat’ som är kärnfri. Druvorna är inte så stora (jag borde nog gallrat mer), men söta och goda. De gröna ‘Remaily seedless’ har inte mognat klart ännu, vi får se om de orkar det… Om inte så får jag väl göra druvjuice på dem!

I dag kom fina trädgårdskissen Silver, 9 år och sex kilo stor och höll mig sällskap på trädgårdsbänken en stund. Han får precis plats i knät. Ni ser, jag sitter faktiskt ner då och då! 😉

Med det önskar jag er en fin vecka! Titta gärna in på Trädgårdsfägring och se vad andra trädgårdsbloggare skriver om.

Näckrosor, bevattning och små grodor

Bild

7

8:e augusti inledde vi genomvattningen av trädgården. Aldrig har vi vattnat så lite som i år! Jag kan inte minnas ett år när vi inte har behövt vattna en enda gång i vare sig maj, juni eller juli?! Och nu pratar jag förstås inte om krukor och grönsaksland, utan om trädgården i stort.

Det har småregnat under juli och vi har avvaktat vattning. Väntat på att växterna ska indikera att de behöver vatten, inte vattna för att vi människor tycker att det är torrt. Perennerna har sett helt OK ut, så småregnandet har varit tillräckligt för dem.

Men för en vecka sedan visade flera träd och buskar stresstecken med lätt hoprullade blad. Eftersom vi inte har bevattningsförbud så var det bara att sätta igång spridaren kvällstid, när värmen lagt sig. Vi har en med timer, så vi behöver inte riskera att vattna ”i onödan” för att vi glömt bort att stänga av vattnet. Nu ser träden bättre ut som tur är. En av dem som mådde dåligt var kopparlönnen och den ville jag definitivt inte stressa!

Mer vatten. I naturliga dammen har vi denna sommar för första gången fått se vår vita näckros blomma! Och jag blev så glad över det, för eftersom dammen ligger i halvskugga vågade jag inte hoppas att den skulle göra det. Nu vet vi att den orkar, och efter lite beskärning av ginnalalönnens krona ovanför dammen kommer den att få ytterligare ljus nästa år.

Sedan måste vi diskutera det där med namn på perenner. Alltså, höstflox? Flera sorter började blomma i slutet på juni i vår trädgård… Och i dammen blommar just nu vinterliljan, Hesperantha coccinea, för fullt… Hmm.

För övrigt fick vi nya husdjur i veckan som gick: en trädgårdsägare kom med en spann med grodyngel från sin damm till oss. Vi har inte fått så många grodor vid dammen som vi hoppats på, och hon ville hjälpa oss. Nu hoppas vi att några av dem överlever och stannar hos oss. Eftersom jag har lyckats undvika andmat i vår damm fick maken och jag flytta över grodor och yngel en efter en så inte ”ogräset” kom med.

Hoppas ni har det bra i sensommarvärmen! Själv har jag nu jobbat i tre veckor efter semestern och helgerna är fulla av trädgårdering hemmavid och utflykter till andras trädgårdar. De två kommande helgerna är inget undantag. Nästa söndag håller blogg/insta-vännerna Maria på Almbacken och Karolina på Länsmansgården öppen trädgård, och det vill jag absolut inte missa! Och helgen efter firar maken och jag vår bröllopsdag med att bo på mysigt hotell, äta gott och åka på trädgårdsrundan i NV Skåne.

Trädgårdsåret 2019 sammanfattat i 12 bilder

Bild

8
Det är dags att sammanfatta 2019 med en bild från varje månad. Det är alltid lite av en utmaning, men samtidigt väldigt roligt, att välja den bild som sammanfattar just den månaden i trädgården.
30 januari bäddas trädgården in i vitt. Vinterns favoritblomma, dvärgcyklamen Cyclamen coum, bryr sig inte om lite snö och kyla.
16 februari trollhassel Hamamelis ‘Diane’ är som vackrast nu. Den är placerad precis utanför vår ingång i norr, egentligen lite för skuggigt, men hellre lite färre blommor som jag ser varje dag.
3 mars och den gula julrosen, Helleborus orientalis ‘Yellow’, blommar för fullt i trädhörnet. På somrarna syns den inte alls, då växer dagliljorna tätt inpå.
15 april och mitt självsådda mandelträd blommar för fullt. I år fick det sin placering i Lunden och när det gamla plommonträdet ger upp kommer det här trädet att bli den nya ”jätten” i den här delen av trädgården.
15 maj. Dammhörnan är skirt vacker när de japanska lönnarna slår ut. Jag är så glad för den här nya delen av trädgården som fungerar så mycket bättre än vad jag hade vågat hoppas. Vi hade inte en endaste slemmig alg i år heller, bara fullt med liv i vattnet.
16 juni. De aprikosrosa fingerborgsblommorna ‘Apricot Delight’ blommar för fullt utanför lekhuset och kontrasterar bra mot de numera klippta tujabollarna bredvid.
18 juli. Nu är den här delen av trädgården som vackrast med lavendel och dagliljor i full blom under ullungrönnens skugga. Nästa år får jag vara hemma och njuta av det hela sommaren, längtar!
21 augusti och en ovanligt vacker soluppgång en tidig morgon när jag skulle cykla till jobbet. Det här är vad jag ser varje morgon när jag kliver ut genom ytterdörren.
20 september och de vackra sommarrudbeckiorna ‘Zahara’ blommar och blommar. Hoppas några av dem övervintrar.
5 oktober och jag gladdes åt min nya favorit vid dammen, vinterliljan Hesperantha coccinea, blommade med ljust rosatonade blommor.
17 november och det mesta i trädgården är brunt… Men inte daggtöreln! Till min stora glädje har det börjat dyka upp en massa fröplantor av denna vackra växt lite här och var i trädgården. Jag gissar att myrorna har hjälpt mig. 🙂
1 december och frosten målar trädgården i glitter. I Trädhörnet blommar fortfarande några tappra sommarrudbeckior.

Gott Nytt År!

Länkar förstås till Trädgårdsfägring.

Höstfärger, en ljuvlig vinterlilja och ett nytt persikoträd

Bild

12

De senaste dagarnas kyla har nu lämnat över till varmare dagar och nätter. Vi klarade oss från minusgraderna och hade ”bara” precis nollgradigt. Prognosen för några dagar sedan lovade dock flera minusgrader och jag fick panik och for runt i trädgården med ficklampa och sax och skördade ett helt fång med blommor. För säkerhets skull!

De blev till flera fina buketter, min favorit är nog den med orange zinnia ‘Oriole’ och lila höstastrar. Kanske en framtida rabattkombination?

Även om minusgraderna har hållit sig borta har höstfärgerna börjat göra sitt intåg. Ginnalalönnen har redan släppt nästan alla löv och ullungrönnen ‘Dodong’ har börjat rodna.

Just nu går jag ofta stigen förbi den naturliga dammen. Där blommar den helt ljuvliga vinterliljan, som till min stora glädje överlevde vintern, och blommar och blommar. På vattenytan flyter ginnalalöven omkring och påminner om årstiden.

Ginnalalönnens stammar – de flesta löven ligger på gången och i dammen…

Från andra hållet ser det ut så här. Olika japanska lönnar, ormbunkar och höstastrar.

Två andra fina växter som blommar och blommar är rosen ‘Moonlight’ och Himalayakaprifolen.

Tror bestämt att jag har glömt berätta att jag har köpt ett persikoträd? Har varit på jakt efter ett ‘Ice Peach’ ett tag och rätt som det var hittade jag ett litet träd på den lokala plantskolan! Slog till direkt och nu står den i varmaste delen av trädgården i området framför växthuset. ‘Ice Peach’ bär rikligt med frukt, blir behändiga två meter hög och frukten smakar helt ljuvligt intygar bloggvännen Anette och Sara på Skillnadens (se bara på den HÄR videon!).

Snart är det helg igen och jobbet med att ställa undan, städa upp och fixa inför vintern fortsätter. Förra helgen städades växthuset ur och tomaterna hamnade på komposthögen. Nu växer asiatiska bladgrönsaker i växthuset i stället. Håller tummarna för bra planteringsväder den kommande helgen så att en del av alla tulpanlökar kan komma i jorden. Länkar till Trädgårdfägring.

Trädgårdsdjungel, pionfrossa och de moderslösa parakitungarna

Bild

10

Trädgården är en djungel och det känns i vissa lägen som om en machete vore det bästa trädgårdsredskapet denna soliga och regniga försommar (den skulle säkert funka finfint på mördarsniglarna också).

Dammen är äntligen rensad på löv och vattenväxterna uppfräschade. Den ena av näckrosorna skjuter skott, den andra verkar död. De japanska lönnarna och alla marktäckare är frodigare än någonsin.

Trädgårdskryddbuske ‘Hartlage Wine’, rönnsumak ‘Tiger Eyes’, mörkbladig perukbuske och i bakgrunden ullungrönnen ‘Dodong’.

Blomsterkornellen blommar som den aldrig har gjort förr, hela det stora trädet är helt vitt av blommor! Nu har rosen ‘Moonlight’ börjat blomma också och det är magiskt vackert med alla vita blommor i skymningen.

Sedan är det ju mitt i pionblomningen också. I Pionrabatten blommar det i vitt och rosa och en av favoriterna, ‘Aros Blek’, är söt som en karamell.

I Skära rabatten blommar den här knalliga, okända, pionen som är så snygg ihop med den mörkbladiga perukbusken.

Vid fågelvoljären har rosen ‘Mme Alfred Carrière’ sakta börjat klä in burdelarna. Lagom tills pionerna börjar ge upp kommer rosorna.

Bärlandet är så tätt i år att jag knappt lyckades ta något vettigt foto där… Men nog är det kart bland hallon, vinbär och krusbär! Och bärtryn har stora bär som snart är mogna.Här, mellan röda sommarhallon och hösthallon/blåklint, ska det finnas en gång…

Har för övrigt köpt tre nya sorters bärtry: ‘Aurora’, ‘Indigo Gem’ och ‘Honeybee’ (bilden). Hittade en ny plantskola i Småland som specialiserat sig på ätbart.

Ett dvärgmullbärsträd ‘Gerardis dwarf’ fick också följa med hem. Det ska bara bli hanterliga 2-3 meter högt. Just nu är det 30 cm och har tre kart. Bilderna jag sett på denna sort lovar gott, trädet ska bli helt översållat av frukt inom en ganska snar framtid.Växthuset med tomater till vänster och gurka till höger. Maken har byggt en nätställning till gurkorna som jag hoppas ska fungera bra. På planteringsbordet syns det lilla mullbärsträdet i en fyrkantig kruka.

Förra året, mitt i torkan, planterade jag frösådda fingerborgsblommor ‘Apricot Delight’ och hakonegräs. Inte världens bästa tajmning! Men i år kommer denna nya plantering mellan de bollklippta tujorna mer till sin rätt.

Det har varit tyst här på bloggen, men här hemma har det sannerligen inte varit tyst. Det har pipit inomhus i snart två veckor. Molly, vår blåvingade parakithona, dog hastigt. Vi tror Max inte matade henne ordentligt och hon svalt ihjäl när hon försökte mata ungarna. (Normalt sett så dör någon av ungarna, inte mamman.)

Nu stod vi där med fyra fina ungar. Vi bestämde på stående fot att ungarna skulle handmatas. Det har vi aldrig gjort innan, men nu var det bara att leta fram en liten spruta, blanda foder och sätta igång. Var fjärde timme, dygnet runt. Efter tre dygn kunde vi öka vilotiden på natten lite (tack för det), och nu har alla fyra ungarna fått sina fjädrar och de tre äldsta har både lärt sig flyga och börjat picka i sig frön. Så snart de äter själva ska de få flytta ut till voljären i trädgården, nu bor de i tv-rummet (som vi kan låsa så inte katten smiter in…).

7 juni. Fyra små rädda dunbollar utan mamma trycker ihop sig i ett hörn. De tre äldsta hade börjat få lite fjädrar, minstingen hade knappt stjärtfjädrar ens…

9 juni. Jag matar den minsta ungen med speciellt ”handmatningsfoder” som rörs ut med varmt vatten till en vällingkonsistens och ges med spruta. 

16 juni, tio dagar efter att mamma Molly dog, är ungarna så här stora. De är helt orädda och sitter lugnt kvar i min mans händer. Minstingen sitter längst till vänster, det syns på ”bebisfjädrarna” på huvudet vem som är yngst.

Vad mer har hänt sedan sist? Jo, jag har grävt upp alla växter och planterat tillbaka dem i den fyra kvadratmeter stora rabatten vid trädäcket (minus ett par hundra tulpanlökar och höstliljor ‘Lucifer’ som fick ett nytt hem hos en trädgårdsvän). Och sedan jag blev klar med det har det regnat i lagom doser, så jag kunde inte vara mer nöjd med tajmingen. Alla växter ser ut att ha tagit sig efter återplanteringen.

Nu är det snart midsommar och både i den egna trädgården och på jobbet börjar det något lugnare tempot. Önskar er alla en riktigt fin midsommarhelg! Som vanligt länkar jag till Trädgårdsfägring.

Min nya favoritplats i trädgården – dammhörnan

Bild

8

För ett år sedan var den här delen av trädgården en grusig håla. Det är den inte längre. Nu är den min nya favoritplats, inte minst i kvällningen en vacker majdag.Solen håller på att gå ner och ljuset silar in genom Ginnalalönnens trädkrona. Under den glänser de tre rödbladiga japanska lönnarna i kopparrött och himlen speglas i den naturliga dammen.

Den japanska lönnen Acer palmatum ‘Tamukeyama’ hänger över stranddelen på dammen.

På motsatta sidan gången glänser Acer palmatum ‘Hupp’s Red Willow’.

På motsatta sidan dammen breder Acer japonicum ‘Inaba-shidare’ ut sina vackra blad över djuphålan på dammen.

Den är underplanterad med en av mina favoritsockblommor, den ljuvliga ‘Niveum’.

På andra sidan gången håller Acer palmatum ‘Seiryu’ på att växa till sig. Röda stammar och limegröna blad – så vackert! Ser fram emot när den blir större.

Vy från andra hållet vid dammen. Bäcktisteln står numera i en våtbädd och har aldrig varit så stor och kraftig som den är nu. HÄR berättade jag mer om dammen och vad jag planterat där.

Det har varit lite blogguppehåll för min del. Inte för att jag inte har haft något att skriva om, tvärtom, jag har gjort massor i trädgården! Bland annat är Solrabatten helt omgjord, fast blåregnet är förstås kvar. Gräsen jag hade där hade brett ut sig så mycket att det var helt nödvändigt med röjning och gallring. Nu har jag bara satt tillbaka en bråkdel av gräsen och kompletterat med nävor, vädd och kattmynta. Skönt att kunna hämta av det egna plantöverflödet i trädgården och inte köpa en enda ny planta! 🙂

Delar av lunden under plommonträdet har också blivit omgjord. Fyra kvadratmeter röd sockblomma som hotade att kväva allt i dess väg har grävts upp… Och det hade inte varit så tidsödande om det inte hade varit för att jag behövde pilla loss hundratals kungsängsliljelökar ur dess rotsystem! Hur snyggt är det med kungsängsliljor som blommar nere i sockblommornas bladmassa?! Inte alls. Så nu har nästan all sockblomma fått vandra vidare till andra trädgårdsägare och min kvarvarande tuva är planterad i en stor kruka.

Om en vecka befinner jag och yngsta dottern oss i London och där väntar både Chelsea Flower Show, träff med engelska väninnan och besök på plantskolor (plus museum, sea life center och VR-spelande för dotterns del). Fast innan dess är det dags för en helg tillsammans med mamma och goda vänner – mellanbarnet konfirmeras och vi bjuder in till vårlunch i sparrisens tecken.

Önskar en trevlig majvecka och helg!

Länkar till Trädgårdsfägring, titta gärna in där.