skörd | Kristinas oas

Odling 12 månader om året – 275 kilo ätbart i vår villaträdgård 2023!

Bild

2022 hade jag som projekt att väga det vi skördade i trädgården (och plockade vilt) under året. Jag inspirerades av Linda Holtby med Lilla farmen som gjort det året innan och förvånats över resultatet. Sagt och gjort: 2022 landade vi i 150 kilo ätbart, vilket du kan läsa mer om HÄR. I skörden fanns allt från örter till potatis, en massa bär och frukt av totalt 74 olika sorter.

Resultat 2023:
Totalt 275 kilo ätbart av drygt 120 olika sorter! Detta trots försommartorka, blöt sensommar och att tre veckors skörd inte är medräknat pga semester.

Många sorters ätbart är viktigt
Ja, för mig är det viktigt att mäta mängden sorter – den som odlar endast ett fåtal riskerar alltid större risk att skörden slår fel. Eller att man drunknar i zuccini… 😉 Och några av de viktigaste grönsakerna räknar jag i gram: örter och tidiga gröna blad. För att inte tala om smultron, mullbär och andra bärgodsaker. Tung potatis, lök och pumpor är inte det enda som behövs för att laga god mat.

Vad räknas som en sort?
Jag räknar utifrån hur de används. Tomater – som jag odlar över tjugo olika namnsorter av – räknas bara som en. Vinbär räknas däremot som flera olika då vita, röda och svarta används till olika saker.

Så här såg skörden ut över året:

Januari: 880 gram skörd av bland annat mâche, spenat och mizuna. Groddade skott av mungbönor inomhus.

Februari: 577 gram skörd av bland annat vinterportlak, mâche, spenat, dagliljeblad, löparfetblad och kärleksört. Groddade skott av solrosor, ärtor och alfaalfa inomhus.

Mars: 1395 gram skörd av bland annat kålrabbiblad, mizuna och spenat. Groddade skott av rödklöver, broccoli och alfaalfa inomhus.

April: 1246 gram skörd av bland annat sparris, rädisor, löparfetblad, smultronblad, svarta vinbärsblad, spenat (jämför bilden med den i januari – det är samma plantor!), kärleksört och mâche. Groddade skott av alfaalfa, ärtor och solrosor inomhus.

Maj: 5335 gram skörd av bland annat sparris, gurka, rädisor, trädgårdsmålla, pak choi, sallat, spenat och jordgubbar.

Årets torka inleds, men till en början finns det gott om regnvatten i tunnorna att använda.

Juni: 5140 gram skörd av bland annat jordgubbar, smultron, blåbärstry, dragon, spenat, pak choi, sallat, tomater, sparris, morötter, rädisor, sockerärtor, gurka och mycket mer. I det vilda plockade jag blommor av fläder och rallarros till saft.

Torkan fortsatte och jag prioriterade att vattna grönsakerna före bären. Hallonplantor klarar torka, men några bär blir det inte utan vatten. Så inga sommarhallon, japanska vinhallon eller svarthallon detta år. De två plommonträden och aronian hade inte heller ett enda kart, antingen orkade de inte eller så kom det någon frostknäpp olämpligt?

Juli: 23 775 gram skörd, nu börjar överflödet i trädgården! Vi skördade vinbär av alla de sorter, krusbär, amerikanska blåbär, mullbär, körsbär, bärhäggmispel, tayberry, dill, timjan, potatis, morötter, tomater, paprika, bönor, potatislök, kålrabbi och gröna äpplen. Skörd för en vecka saknas pga semester då vår utbytesfamilj skördade det som var ätmoget.

Regnet kommer till slut och sedan håller det i sig.

Augusti: 50 042 gram skörd. Överflödet fortsätter med vinbär av alla de sorter, krusbär, björnbär, jordgubbar, hösthallon, smultron, vidruvor, physalis, sallat, perenn grönkål, isört, portlak, tomater, morötter, gurka, bondbönor, störbönor, sockerärtor, kålrabbi, chili, persika, päron och äpplen. I det vilda plockade jag körsbärsplommon, plommon och päron. Skörd saknas för cirka två veckor pga semester då vår utbytesfamilj skördade det som var ätmoget. Bland annat en massa amerikanska blåbär, tomater och bönor. 🙂

September: 114 814 gram skörd! Björnbär, jordgubbar, hösthallon, vindruvor, körsbärskornell, physalis, persilja, mâche, mizuna, perenn grönkål, isört, asiatiska blad, potatis, tomater, morötter, rädisor, gurka, vintersquash, bönor, sockerärtor, paprika, rotselleri, fikon, äpplen och hasselnötter. I det vilda plockade jag äpplen och päron.

I år hade jag lånat en plätt att odla sen höstpotatis på, för att undvika problem med mina tomater, och vi fick nog med potatis för hela vintern.

Oktober: 40 852 gram skörd. Björnbär, jordgubbar, hösthallon, vindruvor, physalis, basilika, spenat, mizuna, vinterportlak, sallat, svartkål, perenn grönkål, kålrabbiblad, asiatiska blad, spigariello, morötter, gurka, bönor, rotselleri, rädisor, palsternacka, äpplen och kvitten. I det vilda plockade jag päron och valnötter.

Årets fiasko: sötpotatisens två plantor gav totalt 500 gram skörd. Ihop.

November: 14 356 gram skörd. Hösthallon, persilja, basilika, oregano, spenat, vinterportlak, mizuna, pak choi, sallat, svartkål, perenn grönkål, spigariello, morötter, rotselleri, palsternacka och jordmandel.

Sakta går temperaturen ner och vi kan slutskörda i lugn och ro.

December: 812 gram skörd. Pak choi, mâche, perenn grönkål, asiatiska blad, vinterportlak och asiatiska blad.

Kylan i början av månaden (-14 grader) till trots klarade sig grönsakerna i växthuset riktigt bra. Det är verkligen skillnad när kylan kommer lite i taget i stället för pang på en gång! I år klarade sig till exempel pak choi-plantorna och frös inte sönder.

Det nya året och skörd 2024
Hur detta året kommer att se ut skördemässigt vågar jag inte gissa, allt hänger på frost, torka och annat som inte går att styra. Om jag får låna ett extra potatisland till höstpotatisen återstår att se, men oavsett det så ser jag fram emot tidiga färskpotatisar från vår egen trädgård. Väga skörden kommer vi absolut att fortsätta med. Det är bland det mest fascinerande jag har gjort under mina trädgårdsår. Tänk bara så många kilo ätbart av yppersta kvalitet – utan gifter – som vi har förmånen att skörda och äta.

Hur och var odlar vi i vår trädgård?
Vi odlar på en mängd olika ställen, utifrån permakulturtänk. Grönsaker i cirka 35 kvadrat upphöjda bäddar och pallkragar på hjul + fem kvadratmeter växthus. De flesta tomaterna odlas i stora plastbaljor på friland. I resten av trädgården växer örter, ätliga blad, bär och fruktträd lite överallt i vår alldeles egna version av skogsträdgård/foodforest där prydnadsträd och prydnadsväxter också fyller sin funktion, inte minst för pollinerarna.

Under januari-mars groddar jag även skott och mikroblad inomhus som komplement till det som finns i växthus/trädgård/frys.

Jag plockar även bär, frukt, blommor och nötter ”vilt”, dvs inte i vår egen trädgård. Det kan vara hos en god vän, i skogen eller på allmän mark. Detta bokförs som just ”vildplockat”, men är ett viktigt komplement till det vi själva odlar. Vad vore vintern utan flädersaft med doft av sommar? 🙂

Vad är vi självförsörjande på och behöver inte köpa?
Hela året: Saft, sylt och gelé. Gröna blad till sallad. Örter (färska/torkade). Potatis.
Stora delar av året: morötter och andra rotfrukter, lök av olika sorter, bär och frukt (färska/frysta/torkade), tomatsås. OIika grönsaker som bönor, sparris, bladkål, spenat med flera (färska eller frysta).
Stora delar av året behöver vi alltså inte inhandla något alls i frukt- och grönsaksdisken i affären. Vi köper en del paprikor under vinterhalvåret, bananer ibland när vi längtar efter det och en låda med apelsiner/mandariner til jul via Crowdfarming. Allt självklart ekologiskt. När egenodlad potatis/lök/rotfrukt är slut handlar vi det i gårdsbutik på närliggande ekologiska gårdar. Där köper vi också kokbönor, linser och quinoa.

Förvaring av skörd
Vi förvarar potatis, pumpor, äpplen, saft och sylt med mera i en av våra välisolerade trädgårdsbodar som hålls frostfri och blir som ett kylskåp. Den håller sig också hyfsat sval på somrarna, då den enbart har ett litet fönster åt norr. Vi har också en extrafrys där bär, grönsaker, tomatsås och en del sylt förvaras.

Hur orkar vi räkna allt som odlas?
Det gör vi enkelt genom en lapp på kylskåpet där sort och antal gram skrivs upp och vid månadsslut summeras. Det vi äter direkt i trädgården skriver vi upp antal för i efterhand. Ett hallon väger ju ungefär detsamma hela tiden, så det är inga problem att lägga till nästa gång det vägs.

Maken har fixat en mall i excel där jag enkelt kan se både summan för en viss sort, allt jag skördat under en månad och under hela året. För att lättare hitta i dokumentet är det uppdelat i olika delar som exempelvis bär, grönsaker, örter, frukt, nötter och bladgrönt. Här på bilden syns sort 73 till 77 i kategorin bladgrönt och vad vi skördade under januari-april.

2022: 150 kilo skörd av örter, bär, grönsaker och nötter i vår villaträdgård

Bild

Under 2022 har vi vägt allt vi har skördat i trädgården och plockat vilt. Vartenda gram. Månad efter månad. Jodå, vi har glömt vid ett fåtal tillfällen och då uppskattat utifrån tidigare skörd av samma gröda, men i stort sett är det här så noga vi kan komma.

150 kilo. Från mullbär till potatislök, valnötter och potatis. Från enstaka gram med örter till flera kilo plommon. Vi har betalat med tid, men i utbyte fått så mycket mer än vad vi någonsin skulle kunna köpa i affären. Obesprutat, plockat när det är som bäst, med minimal sträcka från jord till bord.

För hur skulle jag kunna värdera sparris som är så färsk att det droppar av stjälkarna? Eller en handfull svarthallon? Eller en korg solmogna tomater? Det tål att funderas över, för när mycket mäts i pengar föredrar jag att mäta i lycka. Och jag vet att det inte finns någonting som går upp mot att kunna plocka en bärhand i juli, känna smakerna, sötman, de olika texturerna.

Året har bjudit på många överraskningar. Som hur lite sallat, örter och gröna blad egentligen väger. Att vi plockade ett halvt kilo smultron i juli (varje smultron väger knappt ett gram). Och att vi plockade över fem kilo perenn grönkål under året (och då är inte ens alla kilo vi gav kaninerna medräknade).

Hur mycket yta odlar vi på? Vi har ett litet växthus på fem kvadratmeter där vi under vinterhalvåret främst odlar bladgrönsaker och på sommarhalvåret främst körsbärstomater och gurka. Vi har också ett flertal upphöjda odlingsbäddar på mellan en och fem kvadrat där vi odlar grönsaker enligt fyraårig växtföljd, totalt är bäddarna på cirka 34-35 kvadratmeter.

Fruktträd, bärbuskar och nötbuskar finns insprängt här och var bland prydnadsträd och prydnadsväxter i vår egen tolkning av en skogsträdgård. Vi har också ett bärland där det enbart växer bärbuskar som krusbär, hallon och vinbär.

Vår tomt är på strax under tusen kvadrat, men då har vi hus, garage och tre friggebodar, plus pool och fågelvoljärer på den ytan också. På drönarbilden från 2020 syns det ganska väl hur fullt det är i vår trädgård!

Att väga skörden är egentligen ett trubbigt och delvis missvisande redovisningssätt – att skörden ska väga så mycket som möjligt är ju inte ett självändamål! Till exempel är potatis och lök tungt, men går utmärkt att köpa ekologisk närodlad. Försök köpa obesprutade närodlade smultron däremot, eller sockerärtor eller dill och du lär få det betydligt svårare. Så även om vikten är en parameter i vårt skördande är antalet sorter lika intressant. 74 olika sorters örter, bär, frukt, grönsaker och nötter blev det under 2022. Det är rikedom! 🙂

Maken fixade ett excelark till årssammanställningen vilket helt klart förenklade summeringen per sort och månad. Minsta skörden var sex gram svartrotsblad och tyngsta 22 kilo tomater.

150 kilo. Jag är glatt överraskad och peppad inför 2023. Hur skörden kommer att se ut detta år vet jag inte, men jag tänker dokumentera det. Är du med? Om du finns på insta så tagga dina skördeinlägg med #vägerskörden2023 så hittar vi varandra. 🙂 Och glöm inte, varje hemodlat kilo är gott och något du inte behöver köpa.

Här följer nu ett foto av hur de olika skördemånaderna såg ut och summa per månad.

Januari: 419 gram (fem olika grödor).

Februari: 389 gram (sex olika grödor).

Mars: 282 gram (8 olika grödor).

April: 445 gram (6 olika grödor).

Maj: 4,1 kilo (5 olika grödor).

Juni: 2,9 kilo (elva olika grödor).

Juli: 27,5 kilo (30 olika grödor).

Augusti: 42,4 kilo (30 olika grödor).

September: 48,3 kilo (21 olika grödor).

Oktober: 19,3 kilo (26 olika grödor).

November: 3,3 kilo (17 olika grödor).

December: 814 gram (9 olika grödor).

Och för dig som är nyfiken på de 74 sorterna så kommer en lista på dem här.

Bär, frukt och nötter: vita, rosa, röda och svarta vinbär, amerikanska blåbär, björnbär, taiberry, smultron, jordgubbar, krusbär, Japanska vinhallon, svarthallon, gula och röda sommarhallon, gula och röda hösthallon, mullbär, blåbärstry, gröna och blå vindruvor, blomsterkornellbär, körsbärskornell, körsbär, aronia, nypon, äpplen, plommon, kvitten, hasselnötter och valnötter.

Örter och blad: fänkålsvippor, persilja, dill och dillkronor, tagetesblommor, timjan, basilika, oregano, dragon, spenat, mizuna, vinterportlak, mâche, pak choi, tat soi, rödbetsblad, sallat, perenn grönkål, svartkål, kålrabbi, daglilja blad+blommor, groddar, ärtskott, trädgårdsmålla, svartrotsblad, isört, portlak, löparfetblad och kärleksört.

Grönsaker: potatis, tomater, morötter, sparris, rädisor, rödbetor, jordärtskocka, gurka, vintersquash/pumpa, djungelgurka, squash, potatislök,
bondbönor, bönor, sockerärtor, paprika och chili.

Min favoritsommarblomma – zinnia

Bild

En av mina absoluta favoritsommarblommor är zinnia. I år provar jag flera nya sorter och två av dem är jag extra förtjust i: ‘Benarys Giant Salmon Rose’ och ‘Benarys Giant Orange’. Stora, stadiga och blommorna håller lääänge som snitt. I den här buketten har de fått sällskap av blomstertobaken ‘Lime Green’ och mörkt lila salvian ‘Nachtvlinder’. Den sistnämnda klarar inte vintrarna här i zon 1, men jag övervintrar den som sticklingar i växthuset.

Det har varit två sköna lediga augustiveckor. Jag har vilat, läst, besökt trädgårdar, fixat med dammen och plockat blommor i trädgården. Vi har suttit ute på trädäcket och ätit de flesta kvällarna och njutit av vad trädgården ger oss. Jag roade mig med att göra ett stilleben med en del av det som skördas just nu.

Olika sorters tomater, bönor, ärtor, morötter, svartkål, gurka, portlak, isört, basilika, sallat och ätliga blad, paprika och ätliga blommor.

Här hemma ska jag ägna några timmar åt dammen. Det går framåt med kanterna, men när man ska pussla ihop stenar, stockar, torvblock och växter tar det sin lilla tid. Det är inte som att lägga 30×30 cementplattor… 😉 En av de fina japanska lönnarna som har stått på vänt i norrskuggan hela denna varma sommar har fått komma ner i jorden och pryder nu sin plats vid vattnet.

I morgon är det dags att cykla iväg till jobbet igen. Men det känns bra, jag känner mig mer utvilad nu än vad jag gjorde efter min juniledighet. Och nu kommer regn och lite svalare dagar som gör det skönare att vara utomhus och jobba.

Önskar en fortsatt fin söndag och ny vecka! Länkar som vanligt till Trädgårdsfägring.

Odla mer ätbart i trädgården ~ så här gick det med sommarens projekt

Bild

Nu har Blommig fredag dragit igång och denna veckas tema är Sommarens projekt. Nu tenderar projekten att löpa över hela året i vår trädgård, men ett som hörde sommaren till var att odla mer ätbart.
Skörd i slutet av juni: svartkål, olika sorters sallad, maché, portlak, isört, sockerärter, gurka, morötter och vitlök.

I våras kom äntligen vårt lilla, men naggande goda växthus på plats. Så här ser det ut med den hopbyggda ”halva” boden och det ”halva” växthuset när man står under plommonträdet i Bärlandet.

I växthuset ställde jag ut mina grönsakssådder så snart de tittat upp inne på fönsterbrädan. I backarna växer olika sorters sallad, bladamarant, majs med mera.

Så här såg det ut allt eftersom under odlingssäsongen:
1 juni 2015. Taniga tomatplantor och physalis har fått flytta ut i växthuset. Utanför, i vår soligaste och varmaste hörna av trädgården, står tofsliljor, gladiolus, liljor med mera i krukor. Framför dem står plasttråg med jordgubbar.
8 september 2015. Lite djungelvarning både i och utanför växthuset.

12 juli växthus katt
Vår katt tyckte det var skönt att smita in i växthuset i somras när det var dåligt väder. Här står han och tittar på dropparna från Irregatias soldrivna bevattning (som jag berättar om en annan gång).

sep 15 växthus
Så här såg det ut när man tittade in i växthuset i september. Till vänster klättrar gurkorna i sitt nät och till höger syns små röda ‘Tiny Tim’-tomater. Längre in växer fikon, physalis och höga tomater.
Paprikorna står i ett zinktråg min morfar använde till utsädet när han sådde på åkrarna förr. Det har stått i garaget många år, men i år visste jag precis vad det skulle användas till. I botten av tråget ligger grovt grus som bildar en vattenreservoar för paprikarötterna som letar sig ner där.

12 juli började gurkskörden verkligen komma igång.Tomaterna var samplanterade med olika sorters basilika. Basilikan hjälper till så det till exempel inte blir löss och vita flygare på tomaterna. (För fler tips om samplantering är det bara att söka på ”companion planting” på webben.)

Olika sorters tomater hos oss i år. Svartröda ‘Indigo Rose’, rosaröda ‘Thai Pink Egg’, röda körsbärstomater ‘Tiny Tim’ och gula små päronformade ‘Ildi’. Klar favorit blev de gula och rosa. De svarta började inte mogna ordentligt förrän i slutet på september.

I trädgårdslandet provades det också en del nya grödor, som svartkål, portlak, isört och bladamarant, utöver de ”gamla vanliga” sockerärtor, potatis, squash, sockermajs, morötter, sallad och vitlök.
4 juli såg det ut så här. Närmast i bild växer sockermajs, kryddtagetes, svartkål och squash. På väggen klättrar en honungsros ‘Hybrida’ och allra längst bort skymtar sparrisens gröna vippor.
Efter bara en dryg vecka senare, 12 juli, hade plantorna vuxit märkbart.
En månad senare, 15 augusti, var det så här frodigt.
15 september var det dags att skörda sockermajsen.

Skörd handlar om många olika saker. Det kan vara att äta en nykokt majskolv, plockad för en kvart sedan, med smält smör och salt… … eller att plocka frön till nästa års sallad.

Det tredje stället vi odlar ätbart på är sparrislådorna, granne med trädgårdslandets upphöjda lådor. Efter sparrisskörden planterade jag ut förodlade salladshuvuden av sorten ‘Little Gem’ runt kanterna. I mitten av lådorna växer rosenskära och vallmo.21 juni. Midsommar och det är slutskördat på sparris. Dags att låta stänglarna växa sig höga och samla kraft inför nästa år.
30 juni. Sparrisen börjar dra iväg och salladshuvudena har etablerat sig fint.
15 augusti. Sparrisen är uppbunden mot pinnar och salladen uppäten (utöver de som ska gå i frö). Rosenskäror och vallmo blommar fortfarande med en och annan blomma inne i det gröna havet.

Om du vill läsa om vad vi hade för projekt 2014 och hur det gick med dem tittar du in HÄR. 2015 års projekt kan du läsa om HÄR. Hur det har gått med årets projekt sammanfattar jag kring årsskiftet. 🙂 Kika gärna in hos de andra deltagarna i Blommig fredag och se vad de har haft för sig i sommar.

Önskar er en skön helg! Här är förhoppningen att gräva om i trädgårdskomposten, vi får väl se om vädret är på min sida. Det här är förresten inlägg nummer 400 på bloggen – tänk vad tiden går fort när man har roligt!

Orange bär, svarta bär, blåa bär, röda bär, gröna bär… September = skördemånad

Bild

Jag är en ombytlig person, i alla fall när det kommer till vilken årstid jag tycker mest om. Jag försöker njuta av nuet, men ser också fram emot det som komma skall. Just nu drar jag djupa andetag av klar höstluft, känner solen värma och gläds åt all skörd i trädgården och naturen. Snart väntar sköna innemånader med tända (batteri)ljus, frossande i nyinköpta trädgårdsböcker och funderande inför trädgårds- och odlingsåret 2016.

Men, som sagt, just nu är det september och bärskörd som upptar min trädgårdstid. I rejäla krukor på Stora trädäcket växer havtornsbuskarna Hippophae rhamnoides ‘Svenne’ och ‘Lotta’. De är duktiga på att skjuta rotskott, så det är därför jag har valt att odla dem i kruka. På sommaren ger de silvergrå bladen medelhavskänsla, största problemet är att hinna vattna tillräckligt ofta för att ‘Lotta’ inte ska tappa för många kart (enda nackdelen med kruka). I år lyckades jag hyfsat, så nu tränar jag mindfulness när jag plockar de stora orange bären. Fladdrar tankarna iväg sticker jag mig ofelbart på en tagg eller två.

Ett stenkast längre bort, utanför fågelvoljärerna, växer en uppstammad Aronia prunifolia ‘Viking’. Grenarna dignar av bär och tyngden gör att jag så här års får ducka under grenarna när jag går längs stigen genom Trädhörnet. Snart dags att plocka de svartblå bären och lägga dem i frysen. Sedan väntar syltkokning. Den sträva aroniasmaken mildras när de blandas 50/50 med söta amerikanska blåbär.

I Torvrabatten kan vi fortfarande, efter en och en halv månad, plocka amerikanska blåbär. Vi har ett halvdussin buskar av olika sorter och det ger lång skördesäsong. Gillar att ta med en handfull när jag går en trädgårdsrunda, men i frysen ligger också åtskilliga liter med blå bär och väntar på att förgylla såväl muffins som frukostyoghurt under vintern.

I Bärlandet lyser de stora hösthallonen mörkt röda. Inte en hallonmask i sikte så här års, nu kan jag frossa i fina hallon utan att inspektera dem först. Ibland gör jag sylt av hallonen, men oftast äter jag dem direkt, ståendes vid landet. Vardagslyx!

Mina ”tama” lingon ‘Ida’ och ‘Red Pearl’ är små, men naggande goda. Ännu blir det inga större mängder där inte. Tur man har vänner som kan hjälpa till att få kontakt med plockare. Häromdagen fick jag hem min 10-litershink med fina röda lingon. Nu finns nykokt sylt i frysen och styckfrysta lingon som kan användas till kakor och kanske lite extra lyxig rårörd sylt. Hittade ett recept på kanel- och lingonmarmelad (godis, alltså), som lät spännande och nog måste testas.

Och så var det ju det där med de gröna bären… Det här trädgårdsåret går i trädens tecken (det kan du läsa mer om HÄR) och en av de nya bekantskaperna är körsbärskornellen Cornus mas ‘Jolico’. Jag trodde bären skulle vara mogna när vi kom tillbaka från Englandssemestern för en månad sedan, men inte då. De är fortfarande inte mogna. Hmm. Alltid lite svårt innan man lär sig nya bärsorters ”mognadsschema”.

Och så väntar jag med spänning på de första egna kvittenfrukterna! För tre år sedan köpte jag ett äkta kvitten Cydonia oblonga ‘Leskovacka’. Det blommade förra året, men det blev inga frukter. Men i år! 🙂 Planerar för god kvittenmarmelad att ha till osten. Någon som har ett bra recept? Och när ska man skörda dem egentligen?

Vad ska ni hitta på i helgen? Här blir det nog lite JAS-beskärning av en del som vuxit lite väl bra (eller tokfel) och så en utflykt i hönsens tecken. Mer om det sistnämnda vid ett senare tillfälle.

Önskar er en fin helg! Här festade vi i kväll på kryddig färskpotatis (från den andra egna skörden), spenat och lax med egenodlad basilika. Mums!

En doft och smak av sommaren

Bild

En del kokar saft och sylt på sommaren, det gör inte jag. Jag plockar bären och fryser in dem och saftar och syltar sedan under vintern. Nu var det dags att känna doft och smak av sommaren.

Medan blandsaften på de frysta bären sakta, sakta kokade upp i farmors jättelika gryta gjorde jag några snabba satser med hallonsylt med syltsocker i en mindre kastrull bredvid på spisen.

Testade ett recept på aroniasylt, men den blev inget vidare. Alldeles för sträv och obehagligt syrlig för min smak. Gjorde sedan sylt på hälften aronia, hälften amerikanska blåbär, det blev jättegott. En gnutta vanilj blev pricken över i!

Jag kokar nästan alltid blandsaft efter inriktningen 2/5 vita och röda vinbär, 2/5 röda krusbär och 1/5 övriga bär (främst hallon och jordgubbar). Det brukar bli en söt och god saft med vacker klarröd färg. För mycket vinbär gör gärna saften lite sträv, men de välmogna söta röda krusbären väger upp det.

Jag märker alla påsar med till exempel hallon och om de är till sylt eller saft. De riktigt fina bären blir sylt och de lite sämre duger gott till saft.

Vill du ta del av mitt saftrecept och hur jag kokar sylt finns de under Recept i menyn ovanför. Har du någon god blandning som du alltid gör? Jag tar gärna emot tips på både blandningar och smaksättningar.

Vallmofrossa och skördetid

Bild

Nu märks det verkligen att trädgården går in i en ny, mognare, fas rent bokstavligt talat. I Bärlandet har vi plockat rent buskarna med röda krusbär, röda och vita vinbär. De ligger nu i frysen och väntar på att kokas till god blandsaft någon gång i vinter.
E hjälper till att plocka krusbären.

De gula hallonen dignar på sina grenar. De är så söta och goda, men faller tyvärr närmast samman när man plockar dem, så bäst är att stoppa dem i munnen direkt. Och det gör jag så gärna! De mognar vanligtvis en-två veckor före de röda, men just nu är de röda också på gång.

I Trädgårdslandet plockar vi krispiga salladsärtor, morötter, sallad och nypotatis. Om det blir något av prydnadspumporna vete sjutton, men se på sockermajsen! Vilka grönsaker vi odlar varierar lite år från år, men potatis, morötter och sockerärtor blir det alltid. Förra året provade vi sockermajs för första gången och med tanke på den usla sommaren och att det ändå blev 1-2 kolvar per planta i skörd kan det ju bara bli bättre, tänkte jag, och satte i år igen.

Mot den soliga söderväggen vid Stora trädäcket klänger gurkorna uppåt i sitt nät, vi har skördat ett halvdussin gurkor så här långt och fler lär det bli. För någon dag sedan visade den första tomaten färg också. I år har jag förutom de två krukorna med körsbärstomaten ‘Tiny Tim’ även två busktomater av okänd sort som L sått i skolan. Längst ut i raden växer en psysalisplanta och några krukor med basilika.

Vi har skördat det allra första amerikanska blåbäret också – de kan vara ganska stora (de största är runt 1,5 cm i diameter)…

I rabatterna blommar de ettåriga vallmosorterna just nu för fullt. Den här lila i Pionrabatten är en favorit, den matchar den rosalila isopen, veronikan och riddarsporrarna perfekt i färg!

Men ljuvligast är nog ändå den här söta vallmon som växer i Sparrislanden. Fröna kommer ursprungligen från en engelsk fröpåse, sådda för många år sedan och sedan dess lever de kvar både där jag vill och inte vill ha dem… Ja, ni vet hur det är. Bleka pasteller i vitt, rosa och ljusviolett fladdrar i vinden och gör sparrisens lufta matta sällskap.