Etikettarkiv: permakultur

240 kilos skörd av över 100 sorters ätbart i villaträdgården 2024

Bild

4

Det är dags att summera odlingsåret 2024 och som vanligt när jag går igenom mina anteckningar och matar in sifforna i excelfilen häpnar jag. Har jag verkligen odlat allt detta i vår trädgård?! Ja, det har jag *klappar mig stolt på axeln*. Odlandet slutar inte på hösten hos oss, utan pågår tolv månader om året.

240 kilo ätbart av drygt hundra olika sorter blev facit. Ett kvarts ton mat. Och då odlar jag inte ens i hela vår villaträdgård, här finns massor av prydnadsväxter också! Så potentialen är enorm om du som läser detta funderar på att börja odla, odla mer än vad du redan gör eller under fler månader av året. (Och för dig som bor i närheten av NÖ Skåne så föreläser jag om detta 18/2, mer info följer inom kort.)

2024 skördade vi 28 olika sorters bär, 17 olika örter/ätbara blommor, 31 olika sorters bladgrönt, 21 olika sorters grönsaker, sju olika sorters frukt och två olika sorters nötter. (Om du undrar över vad som är en ”sort”? Tomat räknas som en, men vinbär av olika färg som olika.)

Mitt odlingsintresse har funnits där sedan barnsben och har utvecklats för varje år, men tog ordentlig fart för fem år sedan när vi bestämde oss för att utnyttja trädgårdens fulla potential. Och jag vill börja med att skriva att jag varje säsong ”misslyckas” med ett antal grödor. Det gör alla som odlar. Jag sår för sent, glömmer vattna, sniglarna äter upp det nysatta, det blåser sönder, haglar, torkar eller något annat. Det är så det är. Det kallas erfarenhet.

Det fina med att odla är att vi får en ny chans varje år att börja om. Drömma oss bort till en framtid när allt är möjligt och inget har gått fel. Just nu när jag skriver det här ligger fröpåsarna i högar och odlingsplanen för 2025 håller på att ta form. Hur den ser ut ska jag berätta lite längre fram här på bloggen.

Jag älskar att längta. Har du glömt bort hur det är? Våga äta i säsong. Jag lovar, absolut ingenting slår den där första söta egenodlade jordgubben i maj. Och egenodlade tomater eller gurka ska vi inte prata om!

I januari skördade vi 0,7 kilo av bland annat inomhusodlade microgreens och groddar samt växthusodlad svartkål, pak choi och mizuna.

I februari skördade vi 0,7 kilo av bland annat inomhusodlade microgreens och groddar samt växthusodlade kålrabbiblad och utomhusodlad perenn grönkål och mâche.

I mars skördade vi 1,8 kilo av bland annat inomhusodlade microgreens och groddar samt växthus- och utomhusodlat bladgrönt som på bilden nedan: mâche, fjällsyra, kålrabbiblad, smultronbad, löparfetblad, kärleksört, perenn grönkål med mera.

I april skördade vi 0,5 kilo av bland annat växthus- och utomhusodlat bladgrönt som blandade asiatiska blad, rödbladig trädgårdsmålla, kålrabbiblad och de första sparrisarna.

I maj skördade vi 9,6 kilo av bland annat gurka, sparris, rädisor, bladgrönt, jordgubbar och inte mindre än ett halvt kilo (!) dill. Jag kommer aldrig mer att så dill på något annat sätt än i drivbänk! Det är den finaste dill jag någonsin odlat.

I juni skördade vi 8,2 kilo av bland annat sparris, gurka, morötter, jordgubbar och rabarber. Frukostyoghurten pryddes av jordgubbar, smultron och blåbärstry.

I juli skördade vi 39,3 kilo av bland annat bigarråer, surkörsbär, blåbär, krusbär, mullbär, smultron, jordgubbar, tayberry och vinbär av alla de färger…

… och grönsakssidan var inte sämre med kålrabbiblad, sallat, potatis, isört, potatislök, fänkål, sockerärtor, tomater, majrovor, gurka, strandkål… Juli är ett frossande i egenskördat, från morgon till kväll. Matplaneringen utgår från vad som är klart att skörda, för det mesta äts så färskt som möjligt. Följande tre bilder är skördekorgar från början, mitten och slutet av månaden.

I augusti skördade vi 57,3 kilo av bland annat blåbär, hösthallon, vinbär, isört, strandkål, bönor, tomater, gurka, plommon…. Och inte att förglömma, de söta goda persikorna från ‘Ice Peach’.

I september skördade vi 70,8 kilo av bland annat physalis, aronia, vindruvor, blåbär, hösthallon, rotselleri, morötter, kål i alla dess former, squash, pumpor, melon och päron.

Och så de sista tomaterna! 2024 var ett tomatår utan dess like. Både 2022 och 2023 skördade jag drygt 20 kilo tomater. 2024 hade jag ökat tomatodlingen med ett dussin plantor med biffar och pastatomater eftersom tomatsåsen i frysen tog slut långt innan sommaren. Eftersom jag bara odlar tåliga sorter spelade den svala försommaren inte så stor roll och resultatet blev över 60 (!) kilo tomater på hela säsongen. Man kan lugnt säga att frysen är full av tomatsås. 2025 behöver jag nog inte odla fullt så många stora tomater… 😉

I oktober skördade vi 43,5 kilo av bland annat vindruvor, körsbärskornell, physalis, hösthallon, morötter, potatis, rädisor, kvitten, äpplen och valnötter. Just valnötterna växer inte i vår egen trädgård, utan är vad jag kallar för ”vildplockade”. I byn där vi bor finns ett gammal träd på allmän mark och jag är inte ensam om att plocka där. 🙂 2024 års skörd blev rekordstor och nu har vi nötter för två år framåt.

I november skördade vi 6,1 kilo av bland annat fikon, kvitten, hösthallon, physalis, rödbetor, paprika, svartkål, isört och spenat. Frukostyoghurten kändes vissa dagar ganska lyxig och att äta i säsong ingalunda som något problem. 🙂

I december skördade vi 1,2 kilo av bland annat fikon, rädisor, vildsenap, mizuna, mâche, perenn grönkål och spenat. Att hösten var mild var inte bara av godo. På den perenna grönkålen hittade jag mördarsniglar vid liv efter att vi hade haft -10 grader en natt.

I december är det julstämning i växthuset. Där växer bladgrönsakerna jag sådde i början av september. Det var i senaste laget att så, men eftersom hösten var varm gick det. I backarna finns asiatiska blad, pak choi, mizuna, spenat med mera. I bästa fall har vi skörd av bladgrönt fram till i vår, växthuset fungerar lite som ett kylskåp.

Och för dig som är nyfiken på 2023 års skörd hittar du det inlägget HÄR och det om 2022 års skörd HÄR. I de inläggen står lite mer om var i trädgården vi odlar ätbart, listor över vad vi odlar med mera. Undrar du som läser här något, så fråga gärna i en kommentar. ❤

2022: 150 kilo skörd av örter, bär, grönsaker och nötter i vår villaträdgård

Bild

11

Under 2022 har vi vägt allt vi har skördat i trädgården och plockat vilt. Vartenda gram. Månad efter månad. Jodå, vi har glömt vid ett fåtal tillfällen och då uppskattat utifrån tidigare skörd av samma gröda, men i stort sett är det här så noga vi kan komma.

150 kilo. Från mullbär till potatislök, valnötter och potatis. Från enstaka gram med örter till flera kilo plommon. Vi har betalat med tid, men i utbyte fått så mycket mer än vad vi någonsin skulle kunna köpa i affären. Obesprutat, plockat när det är som bäst, med minimal sträcka från jord till bord.

För hur skulle jag kunna värdera sparris som är så färsk att det droppar av stjälkarna? Eller en handfull svarthallon? Eller en korg solmogna tomater? Det tål att funderas över, för när mycket mäts i pengar föredrar jag att mäta i lycka. Och jag vet att det inte finns någonting som går upp mot att kunna plocka en bärhand i juli, känna smakerna, sötman, de olika texturerna.

Året har bjudit på många överraskningar. Som hur lite sallat, örter och gröna blad egentligen väger. Att vi plockade ett halvt kilo smultron i juli (varje smultron väger knappt ett gram). Och att vi plockade över fem kilo perenn grönkål under året (och då är inte ens alla kilo vi gav kaninerna medräknade).

Hur mycket yta odlar vi på? Vi har ett litet växthus på fem kvadratmeter där vi under vinterhalvåret främst odlar bladgrönsaker och på sommarhalvåret främst körsbärstomater och gurka. Vi har också ett flertal upphöjda odlingsbäddar på mellan en och fem kvadrat där vi odlar grönsaker enligt fyraårig växtföljd, totalt är bäddarna på cirka 34-35 kvadratmeter.

Fruktträd, bärbuskar och nötbuskar finns insprängt här och var bland prydnadsträd och prydnadsväxter i vår egen tolkning av en skogsträdgård. Vi har också ett bärland där det enbart växer bärbuskar som krusbär, hallon och vinbär.

Vår tomt är på strax under tusen kvadrat, men då har vi hus, garage och tre friggebodar, plus pool och fågelvoljärer på den ytan också. På drönarbilden från 2020 syns det ganska väl hur fullt det är i vår trädgård!

Att väga skörden är egentligen ett trubbigt och delvis missvisande redovisningssätt – att skörden ska väga så mycket som möjligt är ju inte ett självändamål! Till exempel är potatis och lök tungt, men går utmärkt att köpa ekologisk närodlad. Försök köpa obesprutade närodlade smultron däremot, eller sockerärtor eller dill och du lär få det betydligt svårare. Så även om vikten är en parameter i vårt skördande är antalet sorter lika intressant. 74 olika sorters örter, bär, frukt, grönsaker och nötter blev det under 2022. Det är rikedom! 🙂

Maken fixade ett excelark till årssammanställningen vilket helt klart förenklade summeringen per sort och månad. Minsta skörden var sex gram svartrotsblad och tyngsta 22 kilo tomater.

150 kilo. Jag är glatt överraskad och peppad inför 2023. Hur skörden kommer att se ut detta år vet jag inte, men jag tänker dokumentera det. Är du med? Om du finns på insta så tagga dina skördeinlägg med #vägerskörden2023 så hittar vi varandra. 🙂 Och glöm inte, varje hemodlat kilo är gott och något du inte behöver köpa.

Här följer nu ett foto av hur de olika skördemånaderna såg ut och summa per månad.

Januari: 419 gram (fem olika grödor).

Februari: 389 gram (sex olika grödor).

Mars: 282 gram (8 olika grödor).

April: 445 gram (6 olika grödor).

Maj: 4,1 kilo (5 olika grödor).

Juni: 2,9 kilo (elva olika grödor).

Juli: 27,5 kilo (30 olika grödor).

Augusti: 42,4 kilo (30 olika grödor).

September: 48,3 kilo (21 olika grödor).

Oktober: 19,3 kilo (26 olika grödor).

November: 3,3 kilo (17 olika grödor).

December: 814 gram (9 olika grödor).

Och för dig som är nyfiken på de 74 sorterna så kommer en lista på dem här.

Bär, frukt och nötter: vita, rosa, röda och svarta vinbär, amerikanska blåbär, björnbär, taiberry, smultron, jordgubbar, krusbär, Japanska vinhallon, svarthallon, gula och röda sommarhallon, gula och röda hösthallon, mullbär, blåbärstry, gröna och blå vindruvor, blomsterkornellbär, körsbärskornell, körsbär, aronia, nypon, äpplen, plommon, kvitten, hasselnötter och valnötter.

Örter och blad: fänkålsvippor, persilja, dill och dillkronor, tagetesblommor, timjan, basilika, oregano, dragon, spenat, mizuna, vinterportlak, mâche, pak choi, tat soi, rödbetsblad, sallat, perenn grönkål, svartkål, kålrabbi, daglilja blad+blommor, groddar, ärtskott, trädgårdsmålla, svartrotsblad, isört, portlak, löparfetblad och kärleksört.

Grönsaker: potatis, tomater, morötter, sparris, rädisor, rödbetor, jordärtskocka, gurka, vintersquash/pumpa, djungelgurka, squash, potatislök,
bondbönor, bönor, sockerärtor, paprika och chili.

Från gräsmatteöken till blommande oas – före och efter

Bild

12

Ibland är det bra att stanna upp och titta lite i backspegeln. Så det tänkte jag att vi skulle göra nu. För i dag 11 oktober 2022 är det på dagen tio år sedan jag startade den här bloggen!

Största anledningen till att jag började blogga var att jag ville samla alla foton från omgörningarna i trädgården. Så vad kunde väl passa bättre än att visa bilderna på vad som hände på 20 år hos en trädgårdsnovis som blev plantnörd. 🙂

De gamla bilderna tog jag innan vi satte spaden i marken och började förändra trädgården. Inför den nya trädgårdens 20-årsjubileum tog vi nya bilder ur så liknande bildvinklar som vi bara kunde. Det var inte helt lätt, ibland stod det ett träd i vägen! 🙂 Alla förebilder är från år 2000 och alla efterbilder från 2020. Så häng med, nu kööör vi!

Före: norrsidan av huset med ingången, en risig forsythiabuske och en fyra meters hög enbuske.
Efter: norrsidan av huset med gräsmattecirkel, många träd och stora perennrabatter.
Före: östersidan av huset med en ensam rönnsumak.
Efter: östersidan av huset… men där stod praktmagnolian i vägen för den exakta bildvinkeln!
Efter: östersidan av huset, lite närmare. Upphöjda odlingsbäddar och i bakgrunden komposthörnan.
Före: södersidan av huset med ett bigarråträd, ett plommonträd och en risig syrenhäck. Och väldigt många kvadratmeter gräsmatta!
Efter: Fågelhus och de gamla fruktträden, upphöjda sparrisbäddar och blommande vallmo. Och inte en centimeter gräsmatta i sikte!
Före: södersidan av huset med ett uterum och den risiga syrenhäcken. Komplett med fin plastspaljé och en risig barrväxt uppklämd mot väggen.
Efter: en pool och på osynliga spaljéer klättrar blåregn och fembladig akebia.
Före: södersidan av huset. En frösådd lönn och risiga spireabuskar.
Efter: poolen, slingrande grusgångar och några av de upphöjda odlingsbäddarna.
Före: södersidan med gräsmatta, risiga buskar och en bortglömd uteplats med rutten spaljé.
Efter: Ännu ett fågelhus och en stor uteplats med mysiga sittplatser där bakom poolen.
Före: västersidan med skräphörna och många kvadratmeter gräsmatta.
Efter: västersidan med uteplats, vattensten och bortom det växthuset. Till vänster delar av lundområdet.
Före: västersidan med skräpförråd och allmän bråte. Och längst till vänster skymtar en liten bit av sexmetersgranen vid ingången…
Efter: västersidan med bärlandet där hallon, vinbär och krusbär växer. I bakgrunden trädgårdsboden och bredvid det växthuset. Ett nytt plommonträd och en avenbokshäck skär av siktlinjen till uteplatsen.

Vill du se mer av vad som hände de där 20 åren mellan bilderna? Det hittar du i menyn under Våra trädgårdsprojekt. Där finns det massor av bilder från det vi gjorde och du kan se små träd växa upp och bli stora.

Här under länkar jag till några av de enskilda projekten om du snabbt vill komma till något särskilt. För dig som precis hittat hit är det på sin plats att jag berättar att vissa delar i trädgården har gjorts om två gånger under de 20 åren, foton från projekten stämmer alltså inte alltid överens med hur det ser ut på bilderna ovan. 🙂

2000 Uteplats och staketspaljé
2001 Framsidan
2004 Trädhörnet
2008-2012 Stora omgörningen med poolen
2010 Upphöjda odlingsbäddar
2010 Örtagården och vattenstenen
2014-2015 Trädgårdsboden och växthuset

Jag kommer att lägga ut fler projekt framöver, bland annat vill jag berätta om hur vi anlade den naturliga dammen. Så håll utkik. 🙂

Typisk svensk sommar och skördeklart i trädgården

Bild

14

Ena veckan strålande sol och varmt, andra veckan svalt och ihållande regn. Typisk svensk sommar med andra ord! 🙂 Nu har vi fått 40 mm regn på två dagar. Bra med en ordentlig rotblöta och tacksamt att regnet kom lugnt och stilla. Blåsten däremot är jag inte förtjust i, den har brutit flera grenar på våra blommande prydnadsbuskar.

Följ med på en rundtur i trädgården och se vad som händer här just nu. Jag börjar med det ätbara i trädgården, så får det bli prydnadsväxter i nästa inlägg. 🙂 Om du vill se bilderna i stort format så klickar du bara på någon av dem så kommer de upp som ett bildspel.

I Bärlandet är jordgubbarna redo för plockning och vinbären snart likaså. Hallonen och krusbären dröjer något ännu. Lingonen tyckte inte om minusgraderna i våras, men några blommor är det ändå i år. Blåbärstryn fick jag av en trädgårdsägare förra sommaren, men ännu är den för liten för att ge bär. Längs med spaljén klättrar minikiwi, jag hoppas den ska blomma och ge skörd om ett par år. Vi odlar upphöjt i Bärlandet och täcker marken med fårull för att maximera skörd och minimera sniglar och problem med torka.

I växthuset är det kart på tomaterna och gurkor har vi skördat i ett par veckor nu. Ampeljordgubbar växer i fred för sniglar och dåligt väder i växthuset och ger mig lite extra lön för mödan när jag går mina trädgårdsrundor. 🙂 Att det regnar är också bra för droppbevattningen som sköts via solceller. Ju mer sol, ju mer vattning, ett system som passar perfekt för växthus.

I Trädgårdslandet finns det gott om sallat att plocka och nu har mangolden börjat ta fart också. Svartkålen och brysselkålen växer sig stora i sina tält, förhoppningsvis säkra för larver som liksom vi uppskattar dem. Även här täcker jag med fårull runt kål, squash och majs. I de upphöjda bäddarna med en utskjutande överliggare längst upp är det sällan sniglar och snäckor hittar upp, även om det händer extremt blöta somrar. Just nu blommar honungsrosen mot husväggen och det surrar av humlor och bin.

I Örtagården finns det förstås örter av olika slag att skörda, men här växer också björnbär, boysenberry, vinrankor med mera. Förra året planterade jag svarthallon ‘Munger’, ska bli spännande att se hur de smakar.

På andra håll i trädgården växer smultron, körsbär, amerikanska blåbär och äkta kvitten. Det ser ut att bli en fin skördesommar. 🙂

Önskar en fortsatt trevlig helg och en fin julivecka!

3 bra böcker om både vanliga och ovanliga bär och frukter i trädgården

Bild

12

bok-bar-atbart

I förra inlägget skrev jag om de frukter och bör vi numera har i trädgården. Hur har jag då hittat alla konstiga sorter? Jo, bland annat genom de här tre böckerna som jag varmt rekommenderar. Vill du inte köpa dem finns de att ta hem som fjärrlån på biblioteket.

Anders Kjellsson, numera Stålhandske, skrev långt innan han blev chefsträdgårdsmästare på Göteborgs Botaniska en bok om ätbart som heter ”Skörda nya smaker”. Där har jag hittat narrbuske (vars frukter smakar honungsmelon), vinhallon, blomsterkornell, koreansk silverbuske, blåbärstry, snödroppsträd… Boken listar en mängd olika bär och frukter från vanliga vinbär, björnbär och hallon till mer ovanliga. Storlek, odlingsråd och hur frukten smakar gör det lätt att avgöra om det är något för den egna trädgården eller inte.

På den framtida önskelistan står blodplommon ‘Trailblazer’, Granatäpple ‘Nana’ och pimpernöt.

Boken tipsar inte bara om ätbart, utan berättar också hur man får plats med mer ätbart i sin trädgård, vilka växter som är extra bra för insekter och hur man kan bygga ett övervintringsställe för grodor och paddor.

Leif Blomqvist driver plantskola i Finland och har många spännande sortval i sin webhandel om man bor i högre zoner i Sverige. I boken ”Trädgårdens bär” beskriver han en mängd olika ätbara bär och frukter, komplett med odlingsråd, bra sortnamn och recept!

På den framtida önskelistan står hjortron, självpollinerande sorten ‘Nyby’ låter intressant. Hjortron ska planteras i en blandning av ljus växttorv och renlav och man bör göra som en ”bassäng” med plast i botten så odlingen aldrig torkar ut. Även fjärilsranka, Schisandra chinensis, verkar intressant.

Den tredje boken, ”Från aprikos till äpple” av Christina Högardh-Ihr, tar även den upp en mängd olika bär och frukter för den egna trädgården. Urvalet är något mer vanligt, om nan nu kan skriva så, med bär och frukter som de flesta av oss kan hitta i närmaste plantskola. Här finns dock några mer ovanliga som mispel, mullbär och kvitten beskrivna i ord och bild med tips på bra namnsorter. Även i denna bok finns recept på vad man kan göra med skörden.

Det finns ju så många fler goda bär utöver de vanliga vinbären, hallonen och äpplena, och de är väl värda att upptäcka. 🙂 Vill du veta vad som finns i vår trädgård hittar du hela listan HÄR.

Vill man veta mer om ätliga växter, som är fler än vad man kan tro, rekommenderas en sökning på Plants for a futures hemsida.

Årets nyhet hos mig ~ ett utdött träd med ljuvliga blommor

Bild

30

Lovade ju berätta lite mer om min växtbeställning hos Exot.se, och vad kunde väl passa bättre än i dag när Blommig fredag har temat Årets nyhet? 🙂

Det här är fem träd och buskar som jag har beställt, och det är växter som jag inte hade en aning om att de fanns och än mindre att jag ville ha dem. Tills jag googlade de vetenskapliga namnen i katalogen och utbrast Åhhh…

1. Franklinträdet, Franklinia alatamaha. Bara historien bakom trädet får ju nyfikenheten att väckas! Hör bara: Den enda arten finns inte längre i det vilda, den är utrotad. Alla kvarvarande exemplar kommer från frön som två botaniker 1765 samlade in i det vilda vid floden Altamaha i Georgia, USA. Vid ett återbesök var alla träden bortröjda och några fler träd har aldrig hittats någonstans i världen! Släktnamnet Franklinia är en hyllning till botanikernas gode vän Benjamin Franklin. Jaha, varför vill jag då ha detta träd? Är bilden nedan svar nog? 🙂

Franklinia
Bild lånad med tillstånd av American Beauties Native Plants. Klicka HÄR så kommer du till sidan om Franklinträdet.

De vita blommorna är sju cm i diameter och påminner om magnolia/kamelia-blommor och blommorna doftar. Trädet blommar i juli-september och bladen som kan bli 15 cm långa får orangeröd höstfärg. Även frökapslarna är vackra i formen. Trädet blir runt sex-nio meter högt (lite olika rapporter). Enligt trädägare i USA verkar Franklinträdet hyfsat härdigt. En ägare berättar att de bor i en zon med vintrar på -23 grader och att deras träd klarade till och med en tio dagars köldknäpp på -34 grader utan att ta alltför mycket skada. Trädet tycker om surjord och vill ha humusrik jord med bra dränering, men vill inte stå torrt. Hos oss kommer det att bli ett av två nya stora träd i Lunden. Plommonträdet och bigarråträdet från 1978 kommer inte att stå kvar där om 10-15 år och då vill jag ha två andra bjässar som Lundens ”tak”.

2. Blomsterkastanj, Xanthoceras sorbifolium. Det här är det andra stora trädet som gör Franklinträdet sällskap i Lunden. Blomsterkastanjen kommer ursprungligen från Kina. Den kom till Europa i början av 1800-talet och blir fem-åtta meter hög. Den har upp till 30 cm långa blad, blommar i maj-juni med 25 cm långa doftande blomklasar i vitt-gult-rosarött.  Fröna mognar i september-oktober. Blomsterkastanjen klarar amerikansk zon 4, vilket innebär vintrar ner till -30 grader. Både blommor, blad och ”nötter” i frökapseln är ätliga. Trädet trivs i de flesta jordar, men vill ha väldränerat. Det växer dåligt om det står skuggigt, men lätt skugga i ”skogsbryn” går bra.

Kan inte visa bild här på bloggen ännu, men klicka HÄR så kommer du till en sida med flera bilder och info om trädet.

Och så tre fina buskar.

3. Bollbuske, Cephalanthus occidentalis, är den första. Den är en buske, eller litet träd, som blir en-tre meter hög. Kommer ursprungligen från USA. Den blommar juni-september och de två-tre cm stora vitgula nektarrika bollarna lockar både fjärilar och bin. De stora bladen, upp till 15 cm långa, sitter kvar länge på hösten. Bollbusken vill ha sol (men lätt skugga går bra), lätt fuktig näringsrik jord och är härdig till svensk zon två (3). Enligt amerikansk zonkarta ska den klara ner till -28 grader.

bollbuske
Bild lånad med tillstånd av Natural Landscapes Nursery.Klicka HÄR så kommer du till sidan om bollbusken.

4. Vinterkryddbuske, Chimonanthus praecox, är den andra. Den är en buske eller litet träd som blir tre-fem meter hög och har ljust vitgula doftande blommor i februari-april. Bladen blir upp till 20 cm långa. Busken är lättodlad och trivs i sol/halvskugga, men vill ha vindskyddat läge. Tyvärr bara härdig i zon 1.

Kan inte visa bild här på bloggen ännu, men klicka HÄR så kommer du till en sida med fin bild och info om busken.

5. Pärlsvansbuske, Stachyurus praecox, är den tredje. Den kommer från Asien och blommar på bar kvist från februari till april. Den har ljust gula blomhängen som kan vara upp till tio cm långa. Blommorna doftar. Busken trivs i sol/halvskugga och vill ha lätt fuktig jord, väldränerat och vindskyddat läge. Tyvärr bara härdig i zon 1.

Kan inte visa bild här på bloggen ännu, men klicka HÄR så kommer du till en sida med fin bild och info om busken.

Det var mina nyheter det. Kanske har en och annan av er som läser här hittat en ny favorit att spana efter. Här lovar de +5 grader i helgen, så jag hoppas på några timmars löv- och ogräsplockande i trädgården. För den som hellre är inomhus vill jag ännu en gång tipsa om podradion Odlarna (som man kan lyssna på via datorn/mobilen). Senast ut att bli intervjuad är Karin Berglund. Missa inte. Bland tidigare intervjuer finns bland många andra Lena Israelsson, Hannu Sarenström, Karin Eliasson, Johannes Wätterbäck och Stefan Sundström. Ha en fin helg!

Mörklila, doftande och alldeles, alldeles underbar…

Bild

34

Jag såg den svinga sig uppför stenhuset hos Mandelmanns i slutet av maj och blev blixtförälskad. Vilka underbara blommor! Och doften!31 maj 15 fembladig akebia

Jakten på ett exemplar av fembladig akebia, kallad chocolate wine på engelska, startade. Hos Högaböke uppe i Blekinge fick jag napp och några veckor senare var en planta planterad i skyddat söderläge hos oss. Den har växt på bra sin första sommar, till våren ska jag klippa tillbaka den (något Högaböke tipsade om för att få ett välförgrenat exemplar).
15 aug 15 fembladig akebia
Det syns lite dåligt på den här bilden, hittade ingen annan nu, men akebian är planterad vid vår södervägg mellan lådan med dahlior och husväggen. Just nu klättrar den på en låg spaljébåge. Akebian trivs i skyddat söderläge och ska inte planteras i österläge där vårsolen kan ge den frostskador. Vår tanke är att sätta upp trådar/spaljé vid väggen så att akebian kan klä in delar av teglet med sin fina grönska (och vi kan känna doften av blommorna inomhus).

15 aug 15 fembladig akebia 2
Vackra blad. Milda vintrar kan akebian behålla bladen, vi får väl se hur det går med den saken i år. Bilderna är tagna i mitten av augusti.

22 aug 15 mandelmanns
Ser ni det gröna på husväggen längst bort? Och närmare kameran, bakom stockrosorna. Det är akebian! Den här bilden är tagen i augusti när jag var på återbesök hos Mandelmanns.

Akebia quinata kommer ursprungligen från Asien och blir i Sverige runt 3-5 meter hög. Den är härdig till zon 2 (finns olika uppgifter, en del säger att den klarar zon 3). I USA är den invasiv och värsta ogräset, men i vårt klimat ska den hålla sig på mattan. Jag har pratat med en akebiaägare som bor en mil bort och som haft sin planta i många år. Där är den som vilken kaprifol som helst, det vill säga man kan beskära den och hålla den så stor man vill.

En bonus är att växten ger ätbara frukter som ser ut som lilarosa korvar och man kan också äta de unga skotten på våren. Det råder lätt förvirring om man behöver två olika plantor för att få frukter, men i det läget litar jag på pfaf, Plants for a future, som har en bra faktaspäckad databas med 7000 nyttiga växter. Enligt deras uppgifter är plantan inte självfertil, trots att den har både hon- och hanblommor. Det behövs två olika plantor för att det ska bli frukter. Så jag ska se om jag kan få tag på en till nästa år. Enligt den HÄR sidan så finns det (minst) fem olika varav någon är vitblommande och någon variegerad.

Det här var mitt bidrag till Blommig fredags tema Höjdare, titta gärna in hos Heléna och se vad andra berättar.

Sommarens snyggaste samplantering ~ så bra när växterna hjälper varandra

Bild

23

22 juli 15 svartkål tagetesHär är sommarens snyggaste samplantering: svartkål och kryddtagetes!

Kålfjärilsangreppen var hanterbara tack vare tagetesens doft (tills vi åkte på semester i tre veckor… Men väl hemma plockade jag av alla angripna blad. Svartkålen växte sig fin igen och ger fortfarande skörd). Nästa sommar kör jag samma samplantering, det är en glädje när växterna hjälper varandra att må bra utan att man behöver använda konstgjorda preparat. Hos oss är det giftfritt som gäller.

12 juli 15 svartkål tagetes 2
12 juli 2015. Småplantorna som planterades ut för en månad sedan börjar växa sig stora.22 juli 15 svartkål tagetes
22 juli 2015. På tio dagar har svartkålen vuxit märkbart. Skörden har börjat.15 juli 15 svartkål 2
Svartkål fräst i lokalodlad rapsolja, egenodlad vitlök och så lite riven parmesanost på det… Mums!sep 15 trädgårdslandet majs tagetes svartkål
September 2015. Svartkålen har börjat skjuta nya blad efter min stora avplockning när vi kom hem från semestern. Tagetesen är stor och yvig och doftar gott.15 juli 15 svartkål 3
Svartkålen var en ny och mycket trevlig odlingsbekantskap i år. När den frästs i lite olja smakar den mer grov spenat än kål, inte en nackdel om du frågar mig. 😉
8 sep 15 kryddtagetes
Kryddtagetesen livade upp många sommarbuketter med sina fina små blommor.

Det finns fler växter som mår bra av att planteras tillsammans, till exempel för att de hjälper varandra med näringsämnen eller förvillar ohyra med sin doft. För någon vecka sedan skrev jag HÄR om tomater och basilika, en annan mycket välkänd samplantering är rosor och lavendel. Morot och tagetes fungerar jättebra för att förvilla morotsflugorna. (När man rensar bland morötterna börjar man med att stryka handen över tagetesen så den doften kamouflerar den lockande morotsdoften.) Dill och ringblomma testade jag både förra året (HÄR kan du läsa om det) och i år och jag har nu två år i rad helt sluppit löss på dillen.

För den som blir nyfiken på fler samplanteringsförslag är det bara att googla på ‘companion planting’.

Det här var min tolkning av Blommig fredags tema Goda grannar. För fler tolkningar, titta gärna in hos Hélena.

Ha nu en riktigt fin novemberhelg! Här ska det planteras vårlökar i kruka, det är den sista stora uteuppgiften som är kvar. I februari hoppas jag kunna smygstarta våren i mitt trädgårdsrum. 🙂5 feb 15 trädgårdsbod trädgårdsrum vårblommor våriris katharine hodgkin
Trädgårdsboden den 5:e februari i år. Fler bilder från trädgårdsrummet hittar du HÄR.

Odla mer ätbart i trädgården ~ så här gick det med sommarens projekt

Bild

30

Nu har Blommig fredag dragit igång och denna veckas tema är Sommarens projekt. Nu tenderar projekten att löpa över hela året i vår trädgård, men ett som hörde sommaren till var att odla mer ätbart.15 juli 15 grönsaker skörd
Skörd i slutet av juni: svartkål, olika sorters sallad, maché, portlak, isört, sockerärter, gurka, morötter och vitlök.

I våras kom äntligen vårt lilla, men naggande goda växthus på plats. Så här ser det ut med den hopbyggda ”halva” boden och det ”halva” växthuset när man står under plommonträdet i Bärlandet.sep 15 växthus trädgårdsbod

I växthuset ställde jag ut mina grönsakssådder så snart de tittat upp inne på fönsterbrädan. I backarna växer olika sorters sallad, bladamarant, majs med mera.24 maj 15 växthus frösådder

Så här såg det ut allt eftersom under odlingssäsongen:1 juni 15 växthus
1 juni 2015. Taniga tomatplantor och physalis har fått flytta ut i växthuset. Utanför, i vår soligaste och varmaste hörna av trädgården, står tofsliljor, gladiolus, liljor med mera i krukor. Framför dem står plasttråg med jordgubbar.8 sep 15 växthus
8 september 2015. Lite djungelvarning både i och utanför växthuset.

12 juli växthus katt
Vår katt tyckte det var skönt att smita in i växthuset i somras när det var dåligt väder. Här står han och tittar på dropparna från Irregatias soldrivna bevattning (som jag berättar om en annan gång).

sep 15 växthus
Så här såg det ut när man tittade in i växthuset i september. Till vänster klättrar gurkorna i sitt nät och till höger syns små röda ‘Tiny Tim’-tomater. Längre in växer fikon, physalis och höga tomater.12 juli 15 paprika såbrätte växthus
Paprikorna står i ett zinktråg min morfar använde till utsädet när han sådde på åkrarna förr. Det har stått i garaget många år, men i år visste jag precis vad det skulle användas till. I botten av tråget ligger grovt grus som bildar en vattenreservoar för paprikarötterna som letar sig ner där.
12 juli 15 gurka växthus
12 juli började gurkskörden verkligen komma igång.12 juli 15 växthus tomater basilikaTomaterna var samplanterade med olika sorters basilika. Basilikan hjälper till så det till exempel inte blir löss och vita flygare på tomaterna. (För fler tips om samplantering är det bara att söka på ”companion planting” på webben.)
23 aug 15 tomatskörd
Olika sorters tomater hos oss i år. Svartröda ‘Indigo Rose’, rosaröda ‘Thai Pink Egg’, röda körsbärstomater ‘Tiny Tim’ och gula små päronformade ‘Ildi’. Klar favorit blev de gula och rosa. De svarta började inte mogna ordentligt förrän i slutet på september.

I trädgårdslandet provades det också en del nya grödor, som svartkål, portlak, isört och bladamarant, utöver de ”gamla vanliga” sockerärtor, potatis, squash, sockermajs, morötter, sallad och vitlök.4 juli 15 trädgårdsland majs svartkål tagates
4 juli såg det ut så här. Närmast i bild växer sockermajs, kryddtagetes, svartkål och squash. På väggen klättrar en honungsros ‘Hybrida’ och allra längst bort skymtar sparrisens gröna vippor.12 juli 15 trädgårdslandet grönsaker
Efter bara en dryg vecka senare, 12 juli, hade plantorna vuxit märkbart.15 aug 15 trädgårdsland skörd
En månad senare, 15 augusti, var det så här frodigt.sep 15 trädgårdslandet majs tagetes svartkål
15 september var det dags att skörda sockermajsen.

Skörd handlar om många olika saker. Det kan vara att äta en nykokt majskolv, plockad för en kvart sedan, med smält smör och salt…sep 15 majs … eller att plocka frön till nästa års sallad.
okt 15 frö sallad

Det tredje stället vi odlar ätbart på är sparrislådorna, granne med trädgårdslandets upphöjda lådor. Efter sparrisskörden planterade jag ut förodlade salladshuvuden av sorten ‘Little Gem’ runt kanterna. I mitten av lådorna växer rosenskära och vallmo.21 juni 15 sparrisland sallad21 juni. Midsommar och det är slutskördat på sparris. Dags att låta stänglarna växa sig höga och samla kraft inför nästa år.30 juni 15 sparrisland sallad
30 juni. Sparrisen börjar dra iväg och salladshuvudena har etablerat sig fint.15 aug 15 sparris
15 augusti. Sparrisen är uppbunden mot pinnar och salladen uppäten (utöver de som ska gå i frö). Rosenskäror och vallmo blommar fortfarande med en och annan blomma inne i det gröna havet.

Om du vill läsa om vad vi hade för projekt 2014 och hur det gick med dem tittar du in HÄR. 2015 års projekt kan du läsa om HÄR. Hur det har gått med årets projekt sammanfattar jag kring årsskiftet. 🙂 Kika gärna in hos de andra deltagarna i Blommig fredag och se vad de har haft för sig i sommar.

Önskar er en skön helg! Här är förhoppningen att gräva om i trädgårdskomposten, vi får väl se om vädret är på min sida. Det här är förresten inlägg nummer 400 på bloggen – tänk vad tiden går fort när man har roligt!

Träd, träd, många fler träd ~ vår egen version av en food forest

Bild

28

Blommig fredags tema denna vecka är Min största trädgårdsdröm. Förr drömde jag om ett eget växthus. Den drömmen är ju under förverkligande just nu, så vad drömmer jag om numera? Jo, om träd, träd och ännu fler träd! Jag berättade helt kort om projektet i planerna för 2015, men nu blir det mer i detalj. För den som inte gillar långa inlägg är det dags att hoppa vidare nu. 😉

Jag har alltid tyckt om träd (det berättade jag om här). Mina tankar kring att plantera ännu fler fick ny fart efter kursen i permakultur förra hösten. Entusiasterna menar att mellan 35 och 50 procent av en tomt (huset ej borträknat) bör bestå av träd och buskar för att få ett bra mikroklimat. Trädgårdarna runt vår tomt består nästan helt av gräsmatta. Vi har sedan vi flyttade hit 1999 planterat runt 50 träd och buskar. Hos oss finns igelkottar, häckande småfåglar och en mängd olika nyttoinsekter och fjärilar (så mitt bloggnamn är inte helt taget ur luften).

Ullungrönn ‘Dodong’
Kopparlönn
Avenbok
Perukbuske
Hängsyrén
Stjärnmagnolia ‘Rosea’
Liten amerikansk hästkastanj ‘Koehnei’
Syrénhortensia
amerikanska blåbär
Trädgårdskryddbuske ‘Hartlage wine’
Carmencitarönn
Prydnadsapel ‘Freja’
Plommonträd
Blåregn
Getris ‘Dise’
Hösthallon

Några av träden och buskarna i vår trädgård. Om du för markören över bilden ser du namnet.

Vår trädgård kommer inte att förvandlas till en renlärig food forest/skogsträdgård, utan som vanligt gör jag min egen tolkning av något jag gillar. Jag har inte tänkt riva upp alla prydnadsväxter, jag är en trädgårdsperson som älskar japanska lönnar precis lika mycket som plommonträd och små nunneörter precis lika mycket som att skörda egenodlade morötter. Vi har ända sedan vi tog över trädgården 1999 blandat prydnadsväxter och prydnadsträd med örter, bärbuskar och fruktträd. Vi fortsätter helt enkelt den blandningen och ni som läser min blogg får följa med på resan och se hur vår trädgård förändras och förtätas åren framöver.

Jag har läst bok efter bok om fruktträd och perenn grönsaksodling – lovar att ge några boktips en annan dag – och listan över vad jag vill ha har blivit lång. Nu har jag bantat ner den till något som förhoppningsvis ska få plats. Det här är vad som kommer att planteras i en första etapp:

  • Sötkörsbär ‘Stella’. Planterat.
  • Plommon ‘Czar’. Hämtat, ej planterat.
  • Surkörsbär ‘Nordia’. Beställt.
  • Krikon. Har redan en buske inköpt på växtmarknad som står planterad i en stor kruka på stora trädäcket. Ja, jag vet att de skickar rotskott… Nu ska jag sätta plantan där det inte gör något. För mig är krikon ett barndomsminne från farmor som hade sådana träd. Denna planta ska liksom farmors träd ha lila frukter, vi får väl se om det stämmer när den växt till sig lite.
  • Hassel. Har redan tre fina små plantor som jag hittat som ”ogräs” i trädgården. Har också beställt ett ‘Barcelonski’. Hasselnötter är gott och de störar som vi gallrar bort kommer papegojorna att få som nya sittpinnar i utevoljären. De gillar också hassel.
  • Narrbuske. Får planta av mamma. Ja, fröna inuti de lilafärgade fröskidorna är faktiskt ätliga. Ska enligt uppgift smaka lite åt honungsmelonhållet.
  • Äppelträd. Kommer att sätta en låg äppelspaljé bakom dagliljorna i Trädhörnet. Det blir fyra stycken träd, ett ‘Ingrid Marie’ och så tre till, förhoppningsvis ‘Gravensteiner’, ‘Katja’ och ‘Oranie’. Träden är beställda hos en plantskola som inte tar mer betalt för spaljéträd än vanliga äppelträd, skönt!
  • Körsbärskornell, Cornus mas ‘Jolico’. Buske med ätbara bär i körsbärstorlek.
  • Minikiwi. Har beställt honplantan ‘Ken’s Red’ och ska nu bara hitta hanplantan ‘Weiki’ också.
  • Några fler bärbuskar blir det också, bland annat vinbärsbuskar och ytterligare en tayberry.

Sedan har jag några prydnadsträd och buskar som jag gärna vill ha också, insprängt bland allt det ätbara.

Honey tulip magnolia‘Honey Tulip’, foto publicerat med tillstånd av The Jury Garden. Klicka på länken för att se fler bilder och läsa om deras magnolior.

  • Magnolia. Min dröm om en Magnolia wilsonii har jag gett upp, ingen verkar kunna ta hem den i vettig storlek. I stället har jag förverkligat min dröm om en gul magnolia genom att beställa ett exemplar av ‘Honey Tulip’. Blommorna ska bli runt 15 cm stora (!) och blomma på bar kvist. Trädet blir fullvuxet runt 3,5 meter högt.
  • Vitbrokig korallkornell, Cornus alba ‘Sibirica Variegata’. För de söta blommorna, bären och vackra röda stammarnas skull.
  • Kornell Cornus sanguinea ‘Midwinter Fire’. Sorten har gula stammar med röda toppar och får en fin gul höstfärg.
  • Trollhassel Hamamelis intermedia (x) ‘Diane’. Rödblommig sort som jag försökt mig på förr med dåligt resultat. Den första frös bort, den andra visade sig vara felmärkt – tredje gången gillt?
  • Rönn Sorbus ‘Autumn spire’ (‘Flanrock’), pelarform med orange bär och rödorange höstfärg.
  • Japansk lönn Acer palmatum ‘Koto-no-ito’. Finflikig sort med ljusgrön sommarfärg och glödande orange höstfärger.
  • Japansk lönn Acer palmatum ‘Shin-deshôjô’. Rosatonat bladverk på våren, rödgrönt under sommaren och rött på hösten.

Vår trädgård är knappt 1000 kvadratmeter, sidorna är cirka 31 x 31 meter. Överst syns Lundområdet till vänster med två stora fruktträd från slutet av 1970-talet, till höger syns Trädhörnet som svänger runt tomtgränsen. Tanken är att göra båda dessa områden till ett stort. Gångarna ska flyttas något på ett par ställen och en del mindre buskar och perenner i Lundområdet ska få flytta över till Trädhörnet. Vi ska ha lågväxande träd/buskar på två ställen för att få södersol till poolen och kvällssol till Stora trädäcket. På sikt ska också komposthörnan få flytta/minskas i yta, sedan grannen tog ner ett träd har den hamnat i stark södersol. Där vill vi hellre ha ett fruktträd och några buskar i framtiden (= planteringsetapp två).

Bild1

Så här ser det ut nu i Lundområdet, bild tagen strax till höger om punkten där Lunden och Trädhörnet möts, rakt ovanför poolen på skissen.Japanska lönnar, Lunden rakt fram

Trädhörnet, bild tagen från samma punkt, fast åt andra hållet. Här syns de japanska lönnarna och bakom dem rödbladiga prydnadsapeln ‘Freja’ och Ginnalalönnen. En titt tillbaka in i trädhörnet. Det höga trädet längst bak är en Ginnalalönn.

Ännu ett superlångt inlägg från min sida, men den här bloggen är ju också min trädgårdsdagbok, så det här inlägget är en kombination av Blommig fredag och dagbok. För fler inlägg om drömmar, klicka här.

Det är inte någon varm och solig helg vi har framför oss, men det är bara att ta på sig varmt och gå ut och njuta lite av det som blommar ändå, eller hur?! Jag tänkte göra ett vårspaningsinlägg på söndag, fler som hänger på?