Etikettarkiv: växthus

Odla ätbart 2025 – favoriternas år

Bild

6

Det är dags att fundera på hur odlandet ska se ut under 2025. För tre år sedan införde jag den benhårda principen att inte förså en enda växt som jag inte visste var den skulle planteras ut… Det har resulterat i en betydligt smidigare odlingssäsong.

Det är så mycket enklare att beräkna både fröåtgång, antal plantor och vad som ska sås senare under säsongen när det finns en bra planering. (Fördelen med att skriva ett blogginlägg om det är också att jag har planen i mobilen när jag står vid landet med alla påsar. 😉 Mycket praktiskt! 🙂 )

Under 2024 vägde vi för tredje året all skörd och hur det gick berättar jag utförligt om HÄR (240 kilo av över 100 sorters ätbart). Jag odlar enligt principen ”lite av varje på många olika ställen under hela året”. Varje år provar jag också några nya sorters grönsaker, men i år blir det något färre än normalt eftersom planen är att jag mest ska odla mina favoritgrönsaker och favoritsorter.

Så här kommer 2025 års odlingar att se ut:

I växthuset på fem kvadrat i sydvästläge blir det som vanligt högväxta körsbärstomater underplanterade med sallat. Årets tomatsorter blir: ‘Cheerio’, ‘Black Sweet Cherry’, ‘Fransk gul’, ‘Mei Wei’, ‘Indigo cherry drops’ och nykomlingen ‘Amethyst cream cherry’. Ska också odla melon ‘Sweet Granite’ som jag testade förra året. Den gav två små meloner, trots den svala försommaren, och de var riktigt goda.

I sydvästläge på lilla trädäcket, bredvid växthuset, får jordmandeln flytta in i två stora baljor. Den ska odlas i sand med mycket flytande gödning under säsongen och så hoppas jag kunna baka Nobeldessertens jordmandelkaka. Konditor Frida har väldigt snällt delat med sig av receptet när hon hörde att jag odlade jordmandel. 🙂

I sydvästläge på stora trädäcket, i de två höga pallkragarna som är nästan hundraprocentigt snigelfria, odlar jag sådant jag vill ha nära köket och som behöver lite extra tillsyn och vattning (regnvattenstunnorna står lämpligt nog strax bredvid).

I den ena pallkragen blir det en zuccininiplanta ‘Tonda Chiara di Toscana’ som ger runda frukter på runt halvkilot. Den får samsas med tidig skörd av sallat ‘Redder ruffled oak’ och ‘Little Gem’ samt palmkål ‘Nero di Toscana’. Lite kranskrage och isört ska jag också klämma in där.

I den andra pallkragen blir det haricot vertsbönan ‘Oxinel’ som får samsas med morot ‘Nantaise 2’ och ‘Royal Chantenay 3’. Allra först blir det dock en rejäl sådd av dill. Förra årets tidiga dillskörd under de små drivbänkarna var utan motstycke!

Innan vi kan så i pallkragarna behöver de tyvärr totalrenoveras eftersom brädorna håller på att ge upp… Därför siktar jag på aprilsådd i år, när vi bytt plankor och lagt tillbaka jorden igen.

På stora trädäcket blir det förstås också en massa tomater i stora murbruksbaljor. Dock inte fullt så många som 2024 när vi skördade inte mindre än 60 kilo tomater! Frysen är full med tomatsås och den lär räcka under 2025 också. Därför satsar jag på mina favoriter och färre i antal. Det ger ju å andra sidan möjligheten att odla annat.

I de tre stora runda baljorna blir det därför samodling i år. Sockerärt ‘Lokförare Bergfälts jätteärt’, tomat ‘Wapsipinicon’, ‘Cherny Mavr’ och Zolotoy Potek’, paprikorna ‘Ferenc Tender’, ‘Hungarian Buldog’ och ‘Candy Cane Love Chocolate’. Den sistnämnda blir i sommar F4-generation. Jag fortsätter att odla den för att till slut få fram rent frö och bli kvitt F1-problemet. Just den här sorten är så snygg med variegerat bladverk och randiga paprikor att jag ändå vill försöka. Ska också klämma in några basilikaplantor av ‘Genovese’ och ‘Gustosa’ i baljorna. Planen är att sockerärtorna som sås tidigt ska ha gett klart på högsommaren, lagom till att tomaterna behöver mer plats. Vi får se hur det går.

I enskilda krukor odlar jag tomaterna ‘Sapporo’, ‘Pixie Striped’, ‘Tumbling Tom Yellow’ och ‘Mini Parvola’. Den sistnämnda är ny, men jag fick smaka den hos en trädgårdsvän förra året. Pixie Striped överraskade 2024 med att vara först ut att mogna, trots att den inte såddes först och stod på friland! I år får den börja i växthuset och sedan fortsätta på trädäcket. Förhoppningen är riktigt tidig skörd.

I en kruka med spaljé odlar vi också gurkan ‘Baby’ som trivts bra i skyddat västerläge. Den ska också få bilda en gurkgardin inomhus redan tidigt i vår och förlänga gurksäsongen.

Vid den varma söderväggen bredvid poolen blir det även i år stora tomater, men bara ‘White Wonder’ och ‘Cornue des Andes’. Tomaterna samodlas med hjälmböna, tagetes och basilika. Hjälmbönan var en besvikelse 2024 då den på grund av den svala sommaren bara orkade blomma sent på hösten, precis innan frosten kom. Men odlarvänner har lyckats med den, så jag ger den ett nytt försök på ännu varmare plats. Hjälmbönans blommor, blad och bönskidor kan alla ätas (vissa efter upphettning). Sök på lab lab och hitta en spännande grönsak!

Utanför trädgårdsrummet, barnens före detta lekstuga, har jag en stor kruka med klätterställning i. Där trivs störböna ‘Neckargold’ och den får i år sällskap med sockerärt ‘Lokförare Bergfälts jätteärt’ (sådda senare än de som samodlas med tomaterna).

I den fyra kvadrat upphöjda Solrabatten på södersidan av huset blir det även i år grönsaker, men eftersom landet behöver ta en paus från lök och morötter gör dahliorna sitt återtåg där. De får i år sällskap av knölfänkål ‘Zefa Fino’, sommarblomman Amberboa ‘Desert Star’ och chilisorterna ‘Aji amarillo’, ‘Aji Mango’, ‘Aji Lilly Teolinda’ samt ‘Equador Purple’. Jag har alltid odlat chilin i kruka, men i år ska jag testa dem på friland i den soligaste upphöjda bädden. Innan chilin planteras ut får platsen ge en tidig rädisskörd av sorterna ‘Easter egg’, ‘Amethyst’, ‘Expo’ och ‘Fluo’. Det blir också en utplantering på sommaren av de rödbetor jag skördar till hösten. Sort oklar. Och bland dahliorna, på en riktigt bra plats, ska jag plantera en knöl av yacon som jag fått av en trädgårdsvän. De ätbara knölarna är supergoda, men plantan behöver tas upp på hösten, precis som dahliorna.

I den minsta upphöjda bädden på två kvadrat i söderläge får i år tre plantor av physalis samsas med potatisöken. I områdena mellan physalisen blir det Linnétagetes och morot ‘Golden Nuggets’. Jag räknar kallt med att ha hunnit skörda löken innan physalisen brer ut sig och detta är det land där morötterna skördas först. 2024 trodde jag inte det skulle bli någon vidare physalisskörd, de var så sena att mogna. Men i slutänden blev det 1,5 kilo mogna bär på två plantor! Och ett normalstort bär väger tre gram… Så 2025 så vill vi ha fler bär! Men plantorna är törstiga på både vatten och näring, så jag tänker att samplantering med lök borde kunna bli bra.

I sparrisbäddarna i söderläge samodlar jag sparrisen med remonterande röda jordgubbar. 2024 skördade vi nästan fyra kilo jordgubbar på de runt 20 plantorna, från maj till november. I år ska jag testa att odla palsternacka i mitten, mellan sparrisraderna. Kanske fungerar det att den har hunnit växa till sig lite lagom innan sparrisen växer på höjden och börjar skugga? Palsternackorna grodde inte alls 2024, vilket var riktigt irriterande. Jag lärde mig den hårda vägen att de fröna har riktigt kort grobarhet. Tidigt på våren bredsår jag också sallatsfrön i sparrisbäddarna, ofta fröslattar eller egenskördade fröer jag har över. Den sallat som vi inte gör åt går till kaniner och fåglar.

På husets östersida, i de fyra upphöjda odlingsbäddarna (som vardera är på fyra kvadrat) blir det:
1. Perenna grönsaker som fjällsyra, Ullungloka, sockerrot, svartrot, pimpinell ‘Salad Burnet’ med flera samt spontansådd dill.
2. Först trädgårdsmålla ‘Rubra’, sedan färskpotatis och efter potatisen är skördad rödbeta ‘Bulls Blood’, långa rädisan ‘Rose de paques’ och någon spenatsort. Kanske lite blodklöver också, om det är bar yta kvar.
3. Kållandet består i år av perenn grönkål, majrova ‘Snöboll’, kålrabbi ‘Delikatess Blauer’, rotselleri ‘Mars’ och så ska jag testa brysselkål igen, sort oklar. Kålen får sällskap av linaria ‘Northern Lights’ och Linnétagetes. Dessa olika grödor sås lite olika tid och överlappar delvis.
4. Här ska sommarsquashen ‘Costa Romanesco’ samsas med svart buskböna och persilja. Innan squash och bönor sätts ut blir det en tidig spenatskörd av ‘Early Giant’. I detta land sår jag också flera olika morötter i korta rader: sommarmorötterna ‘Long Orange’, ‘Nantaise 2’, ‘Yellowstone’, ‘Amviva’, ‘Rouge Long Sang’, Amsterdam Forcing’ samt vintermoroten ‘Flakke 2’. Jag har haft varierande erfarenhet av morotsorterna och ger samtliga ett år till för att utvärdera vilka jag ska satsa på hos oss framöver. Ja, ‘Flakke2’ och ‘Nantaise 2’ är bra, men de andra är jag inte sams med. Än.

Jordärtskockorna får i år flytta ut från den perenna bädden, de tar så mycket plats, fukt och skuggar övrigt. Dem sätter jag i en balja bredvid i stället. I en annan balja ska jag testa märgärtan ‘Mors Stora’. Den blev två meter hög och var lite svår att skörda i en av de upphöjda bäddarna… 🙂

Nedanför de upphöjda bäddarna växer också mâchen som rena ogräset i grusgången under vintermånaderna. Det är jättebra, för där blir den inte så jordig när det regnar vintertid. Godaste ogräset brukar jag säga!

I ena kompostfacket i sydöstläge brukar jag odla vintersquash, men i år ska jag prova att odla majs där i stället. Förra årets skörd av vintersquash blev ändå inte vad den brukade då mördarsniglarna var så många att jag fick sätta squashplantorna i krukor för att få ha dem i fred. Pumporna vägde ett kilo styck i stället för fyra på hösten… 😦 Men det finns kvar puré i frysen, så det gör inte något att det blir ett års paus.

Sedan har vi de lite udda platserna där jag klämmer in ätbara saker…

Någonstans på framsidan ska jag försöka plantera klätterbönan ‘Nybraaten’ som jag fått frö till av en odlarvän. Måste odla den på avstånd från övriga bönor om jag ska kunna ta sortäkta frö från den.

Jag ska också göra ett nytt försök med att få fröna till ostronblad att gro, om de gör det får vi se var jag kan klämma in de plantorna. Kanske vid stora dammen?

Sedan var det sommarblommorna…

Utöver dahliorna och några få andra är jag lite återhållsam med dem i år. Men självklart ska jag så solrosor någonstans. Min sort är nu så korsad mellan olika namnsorter, att jag inte riktigt vet vilka färger den får – men det gör inget. Den blommar fint i diverse olika kulörer.

Det blir också Törnrosas kjortel och fackelranka ‘Fresco Rose’ på några ställen där jag har behov av en klättrare.

Så, det var årets stora sålista. Och då har jag inte räknat upp de grönsaker som jag sår i back i växthuset till sensommaren för skörd nästa vinter… 😉 Det blir nog ett eget inlägg om det till sommaren i stället.

Fluffigt vitt och vackra vinterväxter

Bild

2

Tji fick jag som trodde snön inte skulle bli långvarig! Det snöade och snöade och hela trädgården bäddades in i mjuka drivor. Och kallt blev det! Minus 13 grader som mest. Det blev till att pulsa fram i snön för både oss och katterna.

Men snön gör ju en del växter extra snygga också, som glasbärsbusken…

…vinterbäret…

…daggtöreln…

…och hortensians fröställningar!

Växthuset håller lite av den allra värsta kylan ute, så jag höll andan och hoppades på det bästa. Där inne finns det mesta av mina grönsaker som jag skördar under vintermånaderna.

Nu har den västa kylan gett sig och jag har kunnat konstatera att det allra mesta klarade av nedfrysningen. Efter lite rensning av vissna blad kommer vi ha bladgrönsaker minst till jul. I växthuset finns svartkål, vinterportlak, pak choi, asiatiska blad, kålrabbiblad och spenat. Bland annat! 🙂 En del remonterande jordgubbar i kruka övervintrar där också för exra tidig skörd i maj nästa år.

Vi tog en promenad i solskenet en ledig dag och fick sol på nästippen. Det gäller att passa på, vinterdagarna med vindstilla, snö och sol är inte många här i Skåne.

Hemma i trädgården glödde kopparlönnens flagande stam i den låga solen. Det här är nog ett av de träd jag är mest glad att vi planterade med en gång 2001, för den växer bara runt en tio centimeter om året.

Vi installerade ju solceller för ett och ett halvt år sedan. En solig vinterdag kanar snön av och de gör sitt jobb. Men nu i december när solen står så lågt har vi också den enda perioden med skugga på panelerna… Det syns så väl var bigarråträdets krona befinner sig!

Jag har inte så mycket vintergrönt i vår trädgård, men några formklippta buskar finns det. Och sällan är de vackrare än med en snömössa! 🙂

Önskar en fin andra advent och decembervecka med en senblommande kaprifol.

2022 års trädgårdsplaner – så här gick det

Bild

16

Ännu ett år är till ända och det är dags att blicka bakåt och se hur det gick med de trädgårdsrelaterade planer jag hade i början av 2022. I år slår jag ihop min årskrönika med hur det gick med trädgårdsplanerna. Av flera olika anledningar har det inte blivit så många inlägg detta år som jag hade velat, men mer om det lite längre fram.

Januari började med Projekt väga skörden av egenodlat och viltplockat under ett år. Hur det gick berättar jag om HÄR. Det var både fascinerande och imponerande att se hur mycket det blev under ett år!

Izumi ”hjälpte till” att hålla koll på årets kallsådder och slet hål i en jordsäck med sina vassa tänder i tron att det var torrfoder…

I Februari blev jag lokal tv-stjärna när jag pratade hönskollektiv på jobbet. 🙂 Tänk så fantastiskt att kunna bo i lägenhet och se efter höns på den egna bostadsgården och som tack få ta hand om äggen. Det är sådana projekt som gör att jag gillar mitt jobb. (Och för den som vill se intervjun så finns den HÄR på nätet.)

Mars innebar starten på årets trädgårdsprojekt nr 1: fixa en ny gång genom vårlunden i trädhörnet. Pinnarna markerar var gången ska gå – alla växter innanför ska grävas upp och flyttas. Gången ska snirkla sig mellan ullungrönn, blomsterkornell, prydnadsapel med flera och komma ut lite längre bort på den befintliga gången. Med gången kommer jag närmare en del fina små vårblommor och får lättare att rensa ogräs senare på året.

I April var det dags att göra något åt kaoset som inträffar varje år när plantor ska avhärdas och skyddas för regn, blåst och enstaka frostnätter. Mitt lilla växthus har inte räckt till på många år, men det var först när jag fick tanken att bara ha ett temporärt växthus i några månader som jag kom på en lösning. Ett bågväxthus på nio kvadrat gav mig inte bara gott om utrymme för frösådda perenner, sommarblommor och så småningom dahlior och tomater – jag fick också ett skyddat utrymme där jag kunde så, plantera om och fixa med växter när vårvädret inte var det bästa.

Och sedan blev alla planer för våren väldigt oviktiga när mammas sambo dog. De träffades när jag var 14 år och han var en mycket viktig person även i mitt liv. Begravningen hölls i slutet av april och min familjs handbuketter bestod av vårblommor från vår trädgård.

Jag stannade kvar en vecka hos mamma i Maj och hjälpte henne med trädgården, gick långa promenader och delade vardagen en tung vecka.

Väl hemma igen monterades solcellerna på södertaket för tredje gången – denna gång enligt skiss och rätt antal – och äntligen kunde vi börja dra nytta av energin.

Jag kärrade ut över 30 skottkärror med finfin kompostjord i trädgården och kände mig stark i kroppen för första gången på flera år. Mer om det sist i inlägget.

Tomaterna trängdes i mitt nya lilla bågväxthus och tillsammans med några andra trädgårdsägare i byn startade vi en gemensam plantmarknad. Vi hade allihop olika sorters grönsaks- och trädgårdsplantor ”över”. Folk vällde in och vi bestämde oss omgående för att köra en ny plantmarknad 2023.

Juni levererade både regn och sol i lagom blandning och omgörningen av Stäpprabatten och Pionrabatten gick som på räls. Två långhelger och så var allt klart. HÄR berättade jag om det stora projektet när första halvan var klar.

Vi fixade nya regntunnor på framsidan av huset som fångar regnet på norrsidan av hustaket. Tre tunnor klarar av att ta emot drygt 600 liter. De är seriekopplade, två av dem står längs med husväggen och den tredje precis vid ingången. Så snart det regnar fylls den längst fram på.

Vi njöt också av de där otroligt vackra ljusa junikvällarna, gick på snigeljakt och tomaterna på friland planterades ut. På bilden nedan syns en av baljorna framför pallkragarna på hjul.

Och så föddes äntligen nya fågelungar hemma hos oss! De morhuvade papegojorna Marco och Sofia fick sin första gemensamma kull med två ungar. Sofia hämtade vi hem 2019 och nu var hon tillräckligt gammal. Marco skötte sig fint och båda ungarna växte som de skulle.

Juli inleddes med Tusen Trädgårdar där vi under dagen välkomnade 106 besökare till vår trädgård. Så här såg det ut i Trädhörnet vid dammen. Inte visste vi då att det regn som föll dagarna efter TT skulle vara det sista på nästan tre månader…

Några dagar senare reste maken och jag på minisemester till Göteborg, såg på konsert, åt väldigt god mat och njöt av att vara lediga. Medan maken körde hemåt igen mötte jag upp med mamma i Botaniska trädgården för en heldag där. Botan är alltid en inspirationskälla, lika vacker och välskött året om! Bilden nedan är på en av deras perennplanteringar nära restaurangen.

Efter Botan blev det besök hos mamma. Trädgården behövde lite extra fix inför en trädgårdsvisning som bokades innan mammas sambo dog, men som mamma gärna ville hålla för att visa den trädgård som de två byggde upp under 25 år. Självklart hade vi tid för annat också, men det var skönt att kunna fixa tillsammans och umgås under tiden. Bilden nedan är på mammas trädgård vid en av de tre dammarna. (Vill du se fler bilder från trädgården har jag visat det HÄR och HÄR.)

Väl hemma i min egen trädgård igen frossade jag som vanligt i bär, bär och lite fler bär. Juli är verkligen den stora bärmånaden!

I slutet av juli kom fem mm regn, i övrigt inte en droppe på hela månaden. Vattentunnorna började sina vid det här laget. Men i dammen kläcktes trollslända efter trollslända fram. En morgon lyckades jag fånga en nykläckt på bild.

Ett projekt som inte stod med på listan för 2022, men som blev gjort ändå var en fyra meter lång arbetsbänk vid entrén. Jag ritade, maken snickrade och sedan började jakten på en galvad plåt till ovansidan… Till slut hittade vi en plåtslagare som erbjöd ett vettigt pris. Så här välstädad var den till Tusen Trädgårdar, men hela våren var den belamrad med jord, krukor och växter. Under bänken finns ogrästunnor, plastbackar, småkrukor, jordhinkar och mycket mer. Bredvid står mitt lilla växthus där jag ställt perenner från de där kallsådderna jag gjorde i januari. Plantera ut dem i torkan gick ju inte, men med skuggduk på taket så klarade de flesta sig.

Juli var också lika med många, många buketter med sommarblommor. Som den här med dahlior, lejongap, gräs och fröställningar i min favoritvas, den stora glaskorgen.

Augusti kom och tomaterna började leverera på riktigt. De växte både i växthuset och på stora trädäcket i flera stora murbruksbaljor. I pallkragarna på hjul skördade vi sallat, sockerärtor, isört, rödbladig målla och morötter.

Hösten 2021 tog jag hand om några dahliafröer jag hittade när jag tog upp knölarna. Sådde tio frön och en av de som blommade först var den här skära som pollinerarna gillade, så den fick stanna. Några andra hann aldrig blomma, så de får en andra chans 2023.

I Solrabatten, för året förvandlad till dahliarabatt, växte allt så det knakade. Bronsfänkålen blev manshög och det var lika vackert inifrån huset att se ut på insektssurret bland blommorna. Droppslangen som vi nu tvingades använda då och då gjorde susen.

För regnade gjorde det inte och i grannskapet var det väldigt uppenbart vilka som lät bli att vattna sina gräsmattor och vilka som slösade vatten. HÄR skrev jag om mina tankar kring torkan och hur den kommer att förändra vår trädgård när det gäller växtval.

I mitten av augusti hade vi haft en och en halv månad utan regn och inget var att vänta de kommande två veckorna. Då började vi vattna trädgården, en liten bit i taget, oftast kvällstid eller tidig morgon beroende på hur vi var hemma.

Jag fixade också till mitt trädgårdsrum och målade det i en fin grön kulör. Lite bilder från det visade jag HÄR.

Vi gjorde klart de sista delarna i omgjorda bärlandet och grävde upp minikivin ‘Kens Red’ och ‘Nostigo’ som jag planterade 2015 och där bara hanplantan blommat hittills… Och bara någon vecka senare hittade jag en tvillingplanta av minikiwin ‘Tage’ och ‘Tina’! Den planterade vi bredvid björnbären nära stora trädäcket. Den svenska duon ska vara snabbare på att sätta frukt, så jag håller tummarna på att någon gång få egen skörd. Rankorna ska vi leda ”runt hörnet” och fästa på trådar vid västerväggen på stora trädäcket.

I bärlandets mittendel planterade vi mullbärsträdet ‘Illinois Everbearing’, på bilden nedan ser du hur jag har lett grenarna uppåt. Planen är att det ska bli en flerstammad buske mer än ett träd. Just denna sort ska klara ganska hård beskärning, så jag kommer helt enkelt att toppa de grenar som blir för höga.

Kvar vid spaljén i bärlandet står päronträden ‘Moscowskaja’ och ‘Pepi’ som planterades 2021. Nu får de lite mer utrymme. De är bara tunna pinnar ännu så länge, men det blir kul att kunna jämföra om några år hur de har vuxit. Båda sorterna är självfertila.

I September kom lokaltidningen och hälsade på för att skriva om mitt odlingsprojekt att väga skörden under ett år. Jag hade förstås på mig favorittröjan med texten ”Jag kan odla min egen mat – vilken superkraft har du?” Riktigt roligt att få inspirera andra till att våga odla lite mer!

I slutet av september, när vi efter tre månaders torka nästan hade gett upp hoppet om att det någonsin skulle regna igen, så kom regnet. 91 mm under en vecka närmare bestämt, det mest som fint strilregn. Hela trädgården rätade på sig och äntligen kunde jag plantera ut de där frösådda perennerna som jag hade fått hålla liv i hela sommaren…

Trädgården visade sig från den färgstarka sidan under oktober. Jag har i många år planterat träd, buskar och perenner som är som vackrast när trädgården snart går in i vintervila. För mig gör det att hösten är en årstid att se fram emot. HÄR berättar jag om några fina träd och buskar med höstfärger. På bilden nedan syns ullungrönn ‘Dodong’, perukbuske, rönnsumak ‘Tiger Eyes’ och japansk lönn ‘Seyru’.

Att hela området på bilden nedan var uppgrävt för fem månader sedan går inte att ana, Stäpprabatten fortsätter att leverera efter omgörningen. På bilden syns Carmencitarönnen till vänster och kopparlönnen till höger.

En av de saker jag tycker om med Halloween är att karva pumpor, det blir alltid en ”hemsk” att ställa vid infarten så barn vet att de är välkomna att ringa på dörren, och så en ”fin” bara för att det är kul. I år fick den fina kattlyktan stå kvar vid ingången som prydnad tills den ruttnade (den hemska åt vi däremot upp).

November var mild och kylan kom först i slutet av månaden. I växthuset skördade jag för fullt av alla fina salladsgrönsaker som växte där. På bilden syns bland annat rödbetsblast, pak choi, tat soi, vinterportlak, rädisor och kålrabbi.

December är här och jag blickar tillbaka på ett år som varit en berg-o-dalbana. Men 2022 var också året när jag fick tillbaka mig själv och blev av med fysiska problem som jag dragits med i flera år och upprepade gånger sökt hjälp för. Jag väljer att avsluta med en längre text kring det, för kanske har du som läser här, eller din syster, mamma, partner eller dotter hjälp av det.

I flera år har jag tänkt ”det är tur jag har så få klimakteriebesvär när jag har så mycket annan skit”. Och så visade det sig att den där skiten berodde på just klimakteriet. Ledsmärtorna i handleder, höfter och knän, oron, katastroftankarna, nedstämdheten, hjärndimman, ilskeutbrotten, den fullkomligt katastrofala sömnen, hjärtproblemen, ja till och med de där tre hemska omgångarna med kristallsjuka härom året var på grund av sjunkande hormonnivåer.

Den där kvällen i december när jag stängde av tv:n efter att ha sett Fråga doktorn specialen var jag så förbannad. Fem ÅR har jag lidit helt i onödan, för att vare sig läkare, gynekologer, fysioterapeuter eller kiropraktorer vid ett enda tillfälle ställt rätt frågor och erbjudit rätt behandling. Och anledningen till att de inte har gjort det? För att det som hälften av befolkningen ska gå igenom inte finns med på utbildningarna. Jämställdhet anno 2022.

Sedan tog det ytterligare över tre månader och byte av gynekolog innan jag äntligen kunde påbörja behandling med bioidentisk hormonersättning. Och alla ovan uppräknade symptom försvann helt eller mildrades avsevärt. Hormonersättning är ingen quick fix, men i kombination med ändrad kost, utökad tung fysisk träning och prioriterad sömn och återhämtning ser jag nu åter fram emot att bli äldre och fortsätta trädgårdera. För ett år sedan trodde jag att jag höll på gå in i väggen igen och skulle behöva avveckla delar av trädgården i förtid på grund av ledsmärtorna.

Dagens tips blir Monika Björns bok ”Stark 50+” och alla de hundratals intervjuer med forskare och experter som intervjuas i Klimakteriepodden. ”Sharing is caring”, för att citera Björn. Sök hjälp och ge inte upp. Det finns ett annat liv. (Och för dig som oroar dig för hormonersättning, läs nya forskningsrapporter och inte de 20 år gamla. Det finns gott om länkar hos både MB och i poddprogrammen.)

Med det säger jag hej då 2022 och välkommen 2023! I nästa inlägg ska jag berätta om det kommande årets planer. Gott Nytt År! Nu vänder det och trädgårdsåret börjar om, dvärgcyklamen har redan fina knoppar…

I väntan på kylan och snön

Bild

7

Det är två dagar kvar av november och kylan är på intågande. -9 utlovas i morgon och hela -12 (!) senare under veckan. Jag har panikskördat i både grönsaksland (rödbetor) och i växthus (pak choi) för att rädda det som räddas kan. Ömtåliga växter som brukar stå ute till i februari har lyfts in i växthuset redan nu och grönsakerna jag sådde i plastback i augusti har fått många lager fiberduk över sig.

Grönt, rimfrost och massor av fiberduk i växthuset. Observera yogakissen på hyllan! Den manar till lugn.

Så här tidigt brukar vi inte få sååå kallt, så det känns riktigt trist att se pak choi, tat soi, mizuna, kål och vinterportlak som ett vanligt år hade varat hela december och en bit in i januari innan vinterkylan kom på allvar gå till spillo. Ja, vi får väl se hur det går när kylan släppt om en vecka eller två, men jag är inte hoppfull. I bästa fall klarar kålen och vinterportlaken sig.

Men, nog om det. Som tur är finns det ju annat trevligt att glädjas åt i trädgården. Som att solen sken i dag och jag kunde gå en runda i trädgården. Första bilden i inlägget är under ginallalönnens krona där bollklippta thujor så här års står i ett hav av gulnat hakonegräs.

Vid rosenportalen blommar ‘Gislaine de Feligonde’ oförtrutet på och blommorna lyser i vintersolen.
Vid ingången blommar hybridkejsarolvonet.
I dammen blommar den svagt rosa vinterliljan.
Den vita tibasten har massor av blommor och knoppar.
Även i år har glasbärsbusken massor av fina lila bär. Den här busken står precis vid uppfarten som ett riktigt glädjepiller gråa novemberdagar.
Jag är svag för skelettblommor och blad, det här är hortensian ‘Quickfire’.

Avslutar med en liten doftviol som inte förstått att våren är långt, långt borta. Ta hand om er i vinterkylan!

I väntan på vårvärmen och den sena frosten

Bild

6

Kungsängslijor i Lunden under gamla plommonträdet. Så vackra och i år får de vara primadonnor utan sockblomma som kväver dem… Det blev ju så mycket bättre med det vita ormögat som samplantering.

Det är en månad sedan jag skrev här sist och även om våren är kall, blåsig och seg blommar det nu fint i trädgården. Jag har sällskap då och då på rundorna av sonens katt Izumi som fyller ett år nu i helgen. Hon skuttar omkring, jagar humlor och blir halvt ihjälskrämd av konstiga ljud. Hon växte upp på landet de första fyra månaderna och hade nog ett och annat traumatiskt minne att bearbeta. När vi började släppa ut henne som sexmånaders ungkatt vägrade hon gå ut när det var ljust. På kvällen när det var beckmörkt gick det däremot bra!

Kylan ställer till det för mig i planeringen av frösådder och utplantering. I veckan hade vi två frostnätter med -2,5 grader. I växthuset står mina typ 50 dahlior under fyrdubbel fiberduk och kämpar med en värmefläkt som hjälp de kallaste nätterna. I går skolade jag om alla tomater, slängde in dem i växthuset under fiberduk och vred upp värmefläkten ett snäpp… Kan inte vänta längre med omplanteringen och det finns inte en tillräckligt ljus plats inomhus. Måtte värmen komma snart så jag slipper oroa mig för de iskalla nätterna! I växthuset står också blommande jordgubbar, en back med rädisor och en spontanköpt japansk lönn som redan hade slagit ut sina blad. Kaos med andra ord. Men det är det väl alltid någon gång under våren. 😉

I trädgården har de andra japanska lönnarna precis börjat slå ut, den här fina står i ett hav av blått ormöga och heter ‘Seiryu’.

Annars handlar mycket av vårblomningen om julrosor. Massor av julrosor! Och lite olika sippor, nunneört, hundtandsliljor, balkansippor och annat fint. Tulpaner och narcisser är också på gång.

Den kalla vintern med flera veckor med -14 grader av och till orsakade lite förödelse i trädgården, men inte så mycket som jag hade fasat för. Alla mina tofsliljor i kruka som jag övervintrar i lilla växthuset ruttnade och dog. Förmodligen har ett par perenner och en buske dött, men mer är det inte. Förvånansvärt mycket har inga skador alls, vilket ju är ett styrkeprov.

Daggtörlarna blommar, men inte alla…

Över hälften av dem ser nämligen ut så här! Kan inte se att läget har spelat någon större roll, en som överlevt står 30 cm från en som är död. Fast jag tar aldrig bort en död växt förrän till midsommar, fler gånger än man tror kommer det nya skott från basen eller roten. I och med att några blommar så kommer jag att få nya småplantor de kommande åren, spridda av myrorna lite här och var.

Sparrisen är på gång, lite blek på grund av de kalla nätterna, men den blir snart ljusgrön och fin. Plantan längst bort till vänster är alltid först, mikroklimat kan skilja sig åt på bara någon meter.

Men sedan hade vi den där väntan på frosten. Förra årets sena frost i mitten på maj när våren var tidig var ju förödande. Ingen blåregnsblomning, men vad värre var döda träd och inga körsbär, äpplen och plommon! Nu tittar jag på blåregnets feta knoppar och väntar. Och håller tummarna stenhårt för en lugn vår utan hård frost sent!

Länkar så klart till Trädgårdsfägring. Tänk, nu har hela april gått och vi går in i maj månad. Önskar er en fin Valborg och först maj-helg!

En vårhälsning en solig påskafton

Bild

9

Glad Påsk! Hoppas ni har det skönt i solen och njuter av allt som växer! Här har det varit fullt upp de senaste två veckorna. Vädret har ju varit så skönt och kvällarna ljusa. 🙂

Växthuset är urröjt, tvättat och iordningsställt för säsongen. De där 34 nya dahliorna är framdrivna och bor numera ute i växthuset (med frostvakt – i natt vare det nere på 0 grader…).Vår ”halva” trädgårdsbod och ”halva” växthus kom till efter att ha sett en liknande lösning under en resa i England. Bodväggen ger ett bra klimat i växthuset. 

Gräsmattan är klippt, dressad och stödsådd och bersån urröjd och sopad.
Yngsta dottern bakade kladdkaka till sin trädgårderande mamma. ❤ Skönt med fikapaus!

Hela trädgården är mulchad med kompostjord och som grädde på moset har jag kärrat ut dryga dussinet skottkärror med välbrunnen fårgödsel jag fått från en kollega med gård.

Maken har tvättat trädäcken och håller på att sätta nya stöd till hallonen i bärlandet. Tonåringarna har tvättat alla utemöbler och ställt dem på plats. Jag har planterat vårblommor, suttit i solen och fikat och fotograferat en massa fina växter, på bilden tulpanen ‘Apricot Foxx’. Det har varit sköna vårveckor i en konstig tid.

Yngstas födelsedagskalas blev tyvärr inte som planerat. Min yngsta tonåring tar det med jämnmod, som tur är hon ju stor nog att förstå varför det ”bara” blev vi i närmaste familjen som var med i år. I går fixade hon och jag lite vårfint hos kaninerna också. Jag sopade upp den torra spillningen (suverän gödsel till allt som gillar ”gräsgödning”), vi tvättade bort spindelväv och smuts på husets utsida och så fick de tre kaninbrorsorna (@3bunnybrothers på insta) lite färsk hassel att mumsa på.

Det är så vackert i Trädhörnet med alla tidiga vårblommor just nu (det får bli ett eget inlägg), här en sneak peak med hundtandsliljor, balkansippor och blåsippor.

Avslutar med mitt lilla ”säsongsbord” vid ingången. Blir glad varje gång jag ser det. Så här ser det ut just nu:

Önskar en fortsatt fin påskledighet! Titta gärna in hos Trädgårdsfägring och läs vad andra trädgårdsbloggare skriver om.

Innemys en regnig och brun december

Bild

4

Vädret så här års är verkligen inte min favorit. Men medan trädgården går ner i sin vintervila så myser jag inomhus. Tredje advent tände jag ljus, fikade och hade det skönt i köket medan jag drömde mig bort till frostvackra vinterträdgårdar i Gardens Illustrated.

Min yngsta och jag har bakat pepparkakor (recept på en bra deg finns HÄR) och bakat julgodis, bland annat de otroligt goda saffranstryfflarna (recept finns HÄR). I dag fixade jag marsipanen på den engelska julkakan (recept till nästa jul finns HÄR) och nästa helg blir det att vispa kristyr till både den och pepparkakshuset.

I trädgården är det blött, svinkallt och brunt. Så här eländigt närmare bestämt:

Men bland glädjeämnena finns min vita tibast som jag fått som fröplanta av mamma, den blommar för fullt!

Säsongsbordet vid ingången har ”julats” till med en fin tall, skimmia och julrosor.

Lite trädgård blir det ändå i december, i växthuset växer asiatiska grönsaker under fiberduk och i helgen provsmakade vi fina små Pak choi, Tat soi och asiatisk sallat. Mâche växer numera som ogräs i odlingsbäddarna.

Nu är det bara fem jobbdagar till julledigheten och det ser jag fram emot. Ska bli mysigt att vara hemma, men det blir säkert någon utflykt i mellandagarna också.

Länkar som vanligt till Trädgårdsfägring.

 

Trädgårdsdjungel, pionfrossa och de moderslösa parakitungarna

Bild

10

Trädgården är en djungel och det känns i vissa lägen som om en machete vore det bästa trädgårdsredskapet denna soliga och regniga försommar (den skulle säkert funka finfint på mördarsniglarna också).

Dammen är äntligen rensad på löv och vattenväxterna uppfräschade. Den ena av näckrosorna skjuter skott, den andra verkar död. De japanska lönnarna och alla marktäckare är frodigare än någonsin.

Trädgårdskryddbuske ‘Hartlage Wine’, rönnsumak ‘Tiger Eyes’, mörkbladig perukbuske och i bakgrunden ullungrönnen ‘Dodong’.

Blomsterkornellen blommar som den aldrig har gjort förr, hela det stora trädet är helt vitt av blommor! Nu har rosen ‘Moonlight’ börjat blomma också och det är magiskt vackert med alla vita blommor i skymningen.

Sedan är det ju mitt i pionblomningen också. I Pionrabatten blommar det i vitt och rosa och en av favoriterna, ‘Aros Blek’, är söt som en karamell.

I Skära rabatten blommar den här knalliga, okända, pionen som är så snygg ihop med den mörkbladiga perukbusken.

Vid fågelvoljären har rosen ‘Mme Alfred Carrière’ sakta börjat klä in burdelarna. Lagom tills pionerna börjar ge upp kommer rosorna.

Bärlandet är så tätt i år att jag knappt lyckades ta något vettigt foto där… Men nog är det kart bland hallon, vinbär och krusbär! Och bärtryn har stora bär som snart är mogna.Här, mellan röda sommarhallon och hösthallon/blåklint, ska det finnas en gång…

Har för övrigt köpt tre nya sorters bärtry: ‘Aurora’, ‘Indigo Gem’ och ‘Honeybee’ (bilden). Hittade en ny plantskola i Småland som specialiserat sig på ätbart.

Ett dvärgmullbärsträd ‘Gerardis dwarf’ fick också följa med hem. Det ska bara bli hanterliga 2-3 meter högt. Just nu är det 30 cm och har tre kart. Bilderna jag sett på denna sort lovar gott, trädet ska bli helt översållat av frukt inom en ganska snar framtid.Växthuset med tomater till vänster och gurka till höger. Maken har byggt en nätställning till gurkorna som jag hoppas ska fungera bra. På planteringsbordet syns det lilla mullbärsträdet i en fyrkantig kruka.

Förra året, mitt i torkan, planterade jag frösådda fingerborgsblommor ‘Apricot Delight’ och hakonegräs. Inte världens bästa tajmning! Men i år kommer denna nya plantering mellan de bollklippta tujorna mer till sin rätt.

Det har varit tyst här på bloggen, men här hemma har det sannerligen inte varit tyst. Det har pipit inomhus i snart två veckor. Molly, vår blåvingade parakithona, dog hastigt. Vi tror Max inte matade henne ordentligt och hon svalt ihjäl när hon försökte mata ungarna. (Normalt sett så dör någon av ungarna, inte mamman.)

Nu stod vi där med fyra fina ungar. Vi bestämde på stående fot att ungarna skulle handmatas. Det har vi aldrig gjort innan, men nu var det bara att leta fram en liten spruta, blanda foder och sätta igång. Var fjärde timme, dygnet runt. Efter tre dygn kunde vi öka vilotiden på natten lite (tack för det), och nu har alla fyra ungarna fått sina fjädrar och de tre äldsta har både lärt sig flyga och börjat picka i sig frön. Så snart de äter själva ska de få flytta ut till voljären i trädgården, nu bor de i tv-rummet (som vi kan låsa så inte katten smiter in…).

7 juni. Fyra små rädda dunbollar utan mamma trycker ihop sig i ett hörn. De tre äldsta hade börjat få lite fjädrar, minstingen hade knappt stjärtfjädrar ens…

9 juni. Jag matar den minsta ungen med speciellt ”handmatningsfoder” som rörs ut med varmt vatten till en vällingkonsistens och ges med spruta. 

16 juni, tio dagar efter att mamma Molly dog, är ungarna så här stora. De är helt orädda och sitter lugnt kvar i min mans händer. Minstingen sitter längst till vänster, det syns på ”bebisfjädrarna” på huvudet vem som är yngst.

Vad mer har hänt sedan sist? Jo, jag har grävt upp alla växter och planterat tillbaka dem i den fyra kvadratmeter stora rabatten vid trädäcket (minus ett par hundra tulpanlökar och höstliljor ‘Lucifer’ som fick ett nytt hem hos en trädgårdsvän). Och sedan jag blev klar med det har det regnat i lagom doser, så jag kunde inte vara mer nöjd med tajmingen. Alla växter ser ut att ha tagit sig efter återplanteringen.

Nu är det snart midsommar och både i den egna trädgården och på jobbet börjar det något lugnare tempot. Önskar er alla en riktigt fin midsommarhelg! Som vanligt länkar jag till Trädgårdsfägring.

Rapport från en snöig januariträdgård

Bild

4

Bilderna är några dagar gamla nu, så är det när livet kommer emellan och bloggandet får vänta. Men så här såg det ut i trädgården helgen som gick. Lördagen bjöd på lite kvarliggande snö och ljuvliga vårblommor (eller vinterblommande vårblommor ska jag kanske säga).

Dvärgcyklamen, Cyclamen coum, som vanligt min favorit så här års. Att dessa små näpna blommor inte bryr sig om kyla och snö förundrar mig varje år.

Och den första julrosen efter Helleborus niger. Vet inte vilken sort det är, är det en orientalishybrid så är det rejält mycket tidigare än alla andra. Men vem bryr sig, den är ju underbar oavsett vilken sort det än är! 🙂

Kopparlönnen, Acer griseum, är nog det snyggaste trädet i vår trädgård under vintern.

Praktmagnolian, Magnolia soulangeana, håller hårt i sina knoppar…

… men körsbärskornellen, Cornus mas ‘Jolico’, har börjat öppna sina.

Dagen efter, söndagen den 27:e, började snön falla… Och falla. Mina vinterblommande vårblommor och trädgårdsmöblerna begravdes raskt under snön och i trädgården blev det mesta (utom vårt och grannarnas orangea tegelhus) monokromt.

Men en del saker kommer mer till sin rätt med snö på. Som de bollklippta tujorna.

Och så här ser framsidan ut med en totalt översnöad grusgång och gräscirkel. Buskaget till höger på bilden är en azalea i torvrabatten och trädet rakt fram är en japansk rönn, Sorbus commixta ‘Carmencita’.

Tre små pälsbollar som inte hade något emot lite snö var barnens kaniner Karamell, Cosmo och Blaze! De skuttade runt i snön, gnagde på sina pinnar och fick några extra kålblad som godis. När det blåser mycket stänger vi den ena luckan på huset, men den andra utgången som ligger mer vindskyddat är alltid öppen så de kan gå ut och in som de vill. Deras päls är supertjock och de äter massor av hö.

Och vad gör man när snön ligger vit och det blåser kallt? Man flyr in bland de gröna växterna som övervintrar i lekhuset! 🙂 Här finns en frostvakt som håller minusgraderna borta och Afrikas blå lilja, pelargoner med flera mår efter omständigheterna väl.

I växthuset övervintrar de växter som tål kyla, men egentligen vill ha zon 0, som daggtörel och rosmarin med flera. Under fiberduken växer höstsådda asiatiska grönsaker och på golvet väntar vårlökarna i sina krukor.

Önskar en fortsatt fin vecka!

Vintern är här (eller i alla fall minusgraderna)

Bild

14

Natten mellan 27-28 oktober kom då minusgraderna. I vårt fall bara -1. Förberedelserna inför vintern har ändå gått in i högvarv. Nu är det inte långt kvar innan trädgården går in i vintervila.

Alla lökar är (äntligen!!) planterade i krukor och instuvade i lilla och jättelilla växthuset. Ihop med alla växter som ska övervintra där och lite vintersådder av sallat och asiatiska grönsaker är det trångt. Rosmarin, daggtörel med flera bor här under vintern.

Sallat som gått upp i frö såddes i en plastback och ställdes i växthuset för några veckor sedan. Många små goda blad finns nu att plocka veckorna framöver.

Frostkänsliga växter är inställda i lekhuset (de som behöver ljus) och fågelhuset (de som inte behöver ljus). I båda utrymmena har vi frostvaktselement. Växter med dålig härdighet har jag tagit sticklingar av. Som underbara salvian ‘Nachtvlinder’ som övervintrar fint som stickling i kallväxthuset, men inte på friland. Jag köpte den hos en öppen trädgård i London 2015 och vill absolut inte vara utan den.

Förberedelser inför den där minusgraden bestod också i att äta upp mogna hösthallon och den allra sista jordgubben. Och ja, den var söt och god, trots det lite bedagade utseendet. 🙂

Har också plockat av alla kvittenfrukter, 30 liter blev det i år på vårt lilla träd! Nu ska det kokas membrillo! 🙂

Sötpotatisen som vuxit fint i sin stora 45-literskruka hela den varma sommaren vältes ut i skottkärran och ser man på!

Så här många potatisar i varierande storlek dolde sig därunder! 🙂

I trädgården har de flesta höstfärgerna nu blåst bort och ligger på marken. Nästa helg väntar lövblåsning, löven ska bort från grusgångarna och in bland träd och buskar. En del färg finns dock kvar.

Ullungrönnen ‘Dodong’ har nästan inga löv kvar, men blomsterkornellen bakom är fortfarande fin och perukbusken till vänster i bild har bladen kvar.

Av de nya lönnarna är det bara en som verkar behålla bladen kvar länge: ‘Hupps’s Red Willow’.

Det här var mitt bidrag till veckans tema Att förbereda trädgården för vintern hos Trädgårdsfägring.

Önskar en trevlig vecka, för min del kommer den att tillbringas med lövblåsare på ryggen i jobbet. Tungt, men också ganska roligt att få löven att dansa dit jag vill innan kollegorna kommer med stora lövsugen (som liknar en jättelik dammsugare) och slurpar upp högarna.