Kristinas oas

2022 års trädgårdsplaner – så här gick det

Bild

Ännu ett år är till ända och det är dags att blicka bakåt och se hur det gick med de trädgårdsrelaterade planer jag hade i början av 2022. I år slår jag ihop min årskrönika med hur det gick med trädgårdsplanerna. Av flera olika anledningar har det inte blivit så många inlägg detta år som jag hade velat, men mer om det lite längre fram.

Januari började med Projekt väga skörden av egenodlat och viltplockat under ett år. Hur det gick berättar jag om HÄR. Det var både fascinerande och imponerande att se hur mycket det blev under ett år!

Izumi ”hjälpte till” att hålla koll på årets kallsådder och slet hål i en jordsäck med sina vassa tänder i tron att det var torrfoder…

I Februari blev jag lokal tv-stjärna när jag pratade hönskollektiv på jobbet. 🙂 Tänk så fantastiskt att kunna bo i lägenhet och se efter höns på den egna bostadsgården och som tack få ta hand om äggen. Det är sådana projekt som gör att jag gillar mitt jobb. (Och för den som vill se intervjun så finns den HÄR på nätet.)

Mars innebar starten på årets trädgårdsprojekt nr 1: fixa en ny gång genom vårlunden i trädhörnet. Pinnarna markerar var gången ska gå – alla växter innanför ska grävas upp och flyttas. Gången ska snirkla sig mellan ullungrönn, blomsterkornell, prydnadsapel med flera och komma ut lite längre bort på den befintliga gången. Med gången kommer jag närmare en del fina små vårblommor och får lättare att rensa ogräs senare på året.

I April var det dags att göra något åt kaoset som inträffar varje år när plantor ska avhärdas och skyddas för regn, blåst och enstaka frostnätter. Mitt lilla växthus har inte räckt till på många år, men det var först när jag fick tanken att bara ha ett temporärt växthus i några månader som jag kom på en lösning. Ett bågväxthus på nio kvadrat gav mig inte bara gott om utrymme för frösådda perenner, sommarblommor och så småningom dahlior och tomater – jag fick också ett skyddat utrymme där jag kunde så, plantera om och fixa med växter när vårvädret inte var det bästa.

Och sedan blev alla planer för våren väldigt oviktiga när mammas sambo dog. De träffades när jag var 14 år och han var en mycket viktig person även i mitt liv. Begravningen hölls i slutet av april och min familjs handbuketter bestod av vårblommor från vår trädgård.

Jag stannade kvar en vecka hos mamma i Maj och hjälpte henne med trädgården, gick långa promenader och delade vardagen en tung vecka.

Väl hemma igen monterades solcellerna på södertaket för tredje gången – denna gång enligt skiss och rätt antal – och äntligen kunde vi börja dra nytta av energin.

Jag kärrade ut över 30 skottkärror med finfin kompostjord i trädgården och kände mig stark i kroppen för första gången på flera år. Mer om det sist i inlägget.

Tomaterna trängdes i mitt nya lilla bågväxthus och tillsammans med några andra trädgårdsägare i byn startade vi en gemensam plantmarknad. Vi hade allihop olika sorters grönsaks- och trädgårdsplantor ”över”. Folk vällde in och vi bestämde oss omgående för att köra en ny plantmarknad 2023.

Juni levererade både regn och sol i lagom blandning och omgörningen av Stäpprabatten och Pionrabatten gick som på räls. Två långhelger och så var allt klart. HÄR berättade jag om det stora projektet när första halvan var klar.

Vi fixade nya regntunnor på framsidan av huset som fångar regnet på norrsidan av hustaket. Tre tunnor klarar av att ta emot drygt 600 liter. De är seriekopplade, två av dem står längs med husväggen och den tredje precis vid ingången. Så snart det regnar fylls den längst fram på.

Vi njöt också av de där otroligt vackra ljusa junikvällarna, gick på snigeljakt och tomaterna på friland planterades ut. På bilden nedan syns en av baljorna framför pallkragarna på hjul.

Och så föddes äntligen nya fågelungar hemma hos oss! De morhuvade papegojorna Marco och Sofia fick sin första gemensamma kull med två ungar. Sofia hämtade vi hem 2019 och nu var hon tillräckligt gammal. Marco skötte sig fint och båda ungarna växte som de skulle.

Juli inleddes med Tusen Trädgårdar där vi under dagen välkomnade 106 besökare till vår trädgård. Så här såg det ut i Trädhörnet vid dammen. Inte visste vi då att det regn som föll dagarna efter TT skulle vara det sista på nästan tre månader…

Några dagar senare reste maken och jag på minisemester till Göteborg, såg på konsert, åt väldigt god mat och njöt av att vara lediga. Medan maken körde hemåt igen mötte jag upp med mamma i Botaniska trädgården för en heldag där. Botan är alltid en inspirationskälla, lika vacker och välskött året om! Bilden nedan är på en av deras perennplanteringar nära restaurangen.

Efter Botan blev det besök hos mamma. Trädgården behövde lite extra fix inför en trädgårdsvisning som bokades innan mammas sambo dog, men som mamma gärna ville hålla för att visa den trädgård som de två byggde upp under 25 år. Självklart hade vi tid för annat också, men det var skönt att kunna fixa tillsammans och umgås under tiden. Bilden nedan är på mammas trädgård vid en av de tre dammarna. (Vill du se fler bilder från trädgården har jag visat det HÄR och HÄR.)

Väl hemma i min egen trädgård igen frossade jag som vanligt i bär, bär och lite fler bär. Juli är verkligen den stora bärmånaden!

I slutet av juli kom fem mm regn, i övrigt inte en droppe på hela månaden. Vattentunnorna började sina vid det här laget. Men i dammen kläcktes trollslända efter trollslända fram. En morgon lyckades jag fånga en nykläckt på bild.

Ett projekt som inte stod med på listan för 2022, men som blev gjort ändå var en fyra meter lång arbetsbänk vid entrén. Jag ritade, maken snickrade och sedan började jakten på en galvad plåt till ovansidan… Till slut hittade vi en plåtslagare som erbjöd ett vettigt pris. Så här välstädad var den till Tusen Trädgårdar, men hela våren var den belamrad med jord, krukor och växter. Under bänken finns ogrästunnor, plastbackar, småkrukor, jordhinkar och mycket mer. Bredvid står mitt lilla växthus där jag ställt perenner från de där kallsådderna jag gjorde i januari. Plantera ut dem i torkan gick ju inte, men med skuggduk på taket så klarade de flesta sig.

Juli var också lika med många, många buketter med sommarblommor. Som den här med dahlior, lejongap, gräs och fröställningar i min favoritvas, den stora glaskorgen.

Augusti kom och tomaterna började leverera på riktigt. De växte både i växthuset och på stora trädäcket i flera stora murbruksbaljor. I pallkragarna på hjul skördade vi sallat, sockerärtor, isört, rödbladig målla och morötter.

Hösten 2021 tog jag hand om några dahliafröer jag hittade när jag tog upp knölarna. Sådde tio frön och en av de som blommade först var den här skära som pollinerarna gillade, så den fick stanna. Några andra hann aldrig blomma, så de får en andra chans 2023.

I Solrabatten, för året förvandlad till dahliarabatt, växte allt så det knakade. Bronsfänkålen blev manshög och det var lika vackert inifrån huset att se ut på insektssurret bland blommorna. Droppslangen som vi nu tvingades använda då och då gjorde susen.

För regnade gjorde det inte och i grannskapet var det väldigt uppenbart vilka som lät bli att vattna sina gräsmattor och vilka som slösade vatten. HÄR skrev jag om mina tankar kring torkan och hur den kommer att förändra vår trädgård när det gäller växtval.

I mitten av augusti hade vi haft en och en halv månad utan regn och inget var att vänta de kommande två veckorna. Då började vi vattna trädgården, en liten bit i taget, oftast kvällstid eller tidig morgon beroende på hur vi var hemma.

Jag fixade också till mitt trädgårdsrum och målade det i en fin grön kulör. Lite bilder från det visade jag HÄR.

Vi gjorde klart de sista delarna i omgjorda bärlandet och grävde upp minikivin ‘Kens Red’ och ‘Nostigo’ som jag planterade 2015 och där bara hanplantan blommat hittills… Och bara någon vecka senare hittade jag en tvillingplanta av minikiwin ‘Tage’ och ‘Tina’! Den planterade vi bredvid björnbären nära stora trädäcket. Den svenska duon ska vara snabbare på att sätta frukt, så jag håller tummarna på att någon gång få egen skörd. Rankorna ska vi leda ”runt hörnet” och fästa på trådar vid västerväggen på stora trädäcket.

I bärlandets mittendel planterade vi mullbärsträdet ‘Illinois Everbearing’, på bilden nedan ser du hur jag har lett grenarna uppåt. Planen är att det ska bli en flerstammad buske mer än ett träd. Just denna sort ska klara ganska hård beskärning, så jag kommer helt enkelt att toppa de grenar som blir för höga.

Kvar vid spaljén i bärlandet står päronträden ‘Moscowskaja’ och ‘Pepi’ som planterades 2021. Nu får de lite mer utrymme. De är bara tunna pinnar ännu så länge, men det blir kul att kunna jämföra om några år hur de har vuxit. Båda sorterna är självfertila.

I September kom lokaltidningen och hälsade på för att skriva om mitt odlingsprojekt att väga skörden under ett år. Jag hade förstås på mig favorittröjan med texten ”Jag kan odla min egen mat – vilken superkraft har du?” Riktigt roligt att få inspirera andra till att våga odla lite mer!

I slutet av september, när vi efter tre månaders torka nästan hade gett upp hoppet om att det någonsin skulle regna igen, så kom regnet. 91 mm under en vecka närmare bestämt, det mest som fint strilregn. Hela trädgården rätade på sig och äntligen kunde jag plantera ut de där frösådda perennerna som jag hade fått hålla liv i hela sommaren…

Trädgården visade sig från den färgstarka sidan under oktober. Jag har i många år planterat träd, buskar och perenner som är som vackrast när trädgården snart går in i vintervila. För mig gör det att hösten är en årstid att se fram emot. HÄR berättar jag om några fina träd och buskar med höstfärger. På bilden nedan syns ullungrönn ‘Dodong’, perukbuske, rönnsumak ‘Tiger Eyes’ och japansk lönn ‘Seyru’.

Att hela området på bilden nedan var uppgrävt för fem månader sedan går inte att ana, Stäpprabatten fortsätter att leverera efter omgörningen. På bilden syns Carmencitarönnen till vänster och kopparlönnen till höger.

En av de saker jag tycker om med Halloween är att karva pumpor, det blir alltid en ”hemsk” att ställa vid infarten så barn vet att de är välkomna att ringa på dörren, och så en ”fin” bara för att det är kul. I år fick den fina kattlyktan stå kvar vid ingången som prydnad tills den ruttnade (den hemska åt vi däremot upp).

November var mild och kylan kom först i slutet av månaden. I växthuset skördade jag för fullt av alla fina salladsgrönsaker som växte där. På bilden syns bland annat rödbetsblast, pak choi, tat soi, vinterportlak, rädisor och kålrabbi.

December är här och jag blickar tillbaka på ett år som varit en berg-o-dalbana. Men 2022 var också året när jag fick tillbaka mig själv och blev av med fysiska problem som jag dragits med i flera år och upprepade gånger sökt hjälp för. Jag väljer att avsluta med en längre text kring det, för kanske har du som läser här, eller din syster, mamma, partner eller dotter hjälp av det.

I flera år har jag tänkt ”det är tur jag har så få klimakteriebesvär när jag har så mycket annan skit”. Och så visade det sig att den där skiten berodde på just klimakteriet. Ledsmärtorna i handleder, höfter och knän, oron, katastroftankarna, nedstämdheten, hjärndimman, ilskeutbrotten, den fullkomligt katastrofala sömnen, hjärtproblemen, ja till och med de där tre hemska omgångarna med kristallsjuka härom året var på grund av sjunkande hormonnivåer.

Den där kvällen i december när jag stängde av tv:n efter att ha sett Fråga doktorn specialen var jag så förbannad. Fem ÅR har jag lidit helt i onödan, för att vare sig läkare, gynekologer, fysioterapeuter eller kiropraktorer vid ett enda tillfälle ställt rätt frågor och erbjudit rätt behandling. Och anledningen till att de inte har gjort det? För att det som hälften av befolkningen ska gå igenom inte finns med på utbildningarna. Jämställdhet anno 2022.

Sedan tog det ytterligare över tre månader och byte av gynekolog innan jag äntligen kunde påbörja behandling med bioidentisk hormonersättning. Och alla ovan uppräknade symptom försvann helt eller mildrades avsevärt. Hormonersättning är ingen quick fix, men i kombination med ändrad kost, utökad tung fysisk träning och prioriterad sömn och återhämtning ser jag nu åter fram emot att bli äldre och fortsätta trädgårdera. För ett år sedan trodde jag att jag höll på gå in i väggen igen och skulle behöva avveckla delar av trädgården i förtid på grund av ledsmärtorna.

Dagens tips blir Monika Björns bok ”Stark 50+” och alla de hundratals intervjuer med forskare och experter som intervjuas i Klimakteriepodden. ”Sharing is caring”, för att citera Björn. Sök hjälp och ge inte upp. Det finns ett annat liv. (Och för dig som oroar dig för hormonersättning, läs nya forskningsrapporter och inte de 20 år gamla. Det finns gott om länkar hos både MB och i poddprogrammen.)

Med det säger jag hej då 2022 och välkommen 2023! I nästa inlägg ska jag berätta om det kommande årets planer. Gott Nytt År! Nu vänder det och trädgårdsåret börjar om, dvärgcyklamen har redan fina knoppar…

Ett grönt och vilsamt trädgårdsrum i vinterkylan

Bild

Jag har börjat bo in in mig i mitt gröna trädgårdsrum. Barnens före detta lekhus på sex kvadrat med öppet upp i nock som blev tonårshangout och sedan övergavs helt. Jag har den något större högra halvan och fåglarna den något mindre vänstra. (Det här fotot är taget från trädgårdsbodens tak och här syns det också hur höga träden vi planterade 2004 när boden byggdes har blivit.)

Det lilla lekhusfönstret på västersidan av boden byttes till ett betydligt större 2021. Det gamla fönstret var inte av bra kvalitet och hade efter 17 år fått fuktskador (men ska återanvändas till drivbänkar är det tänkt). Fadäsen med billiga fönster har vi inte gjort om när vi byggde övriga bodar, man lär sig av misstagen. Nu blev det ett nytt träfönster av bra kvalitet (här blir det inga fönster i aluminium eller plast).

Den rosa väggfärgen i det före detta tonårshangoutet var inget för mig, jag såg framför mig en mustig buteljgrön och naturtoner i trä… Så förra året målade jag väggarna i det jag trodde var en mörkt buteljgrön kulör. Det var det också, men inte på bild. Där såg kulören grågrön och trist ut. Som på bilden med zinniorna nedan, det är svårt att tro att väggen matchar vasen.

Och eftersom jag ville kunna fotografera i trädgårdsrummet så suckade jag djupt och funderade på saken i ett år. Det tar ju både tid att måla om och kostar en del. Men jag gillade inte kulören bättre i år heller…

…frågan var ju bara vilken kulör jag skulle välja för att få det att se ut som jag ville? Tänk så bra sociala medier är då! För rätt som det var fick jag syn på ett badrum i exakt den gröna ton som jag ville ha. Och som tur var delade husägaren med sig av färgnumret. 🙂

I sensomras handlade jag ny färg, denna gång en provburk med halvmatt färg. Det blev inte alls bra. Allt mönster i den tåliga tapeten (som skulle klara lekstugelek) kom fram när väggen fick mer glans. Nytt besök i färgaffären och slutligen var alla väggar ommålade med en helmatt färg i kulören S6030-G30Y. På bilden ovan är det den nya halvmatta färgen till vänster och den gamla helmatta färgen till höger.

Och på den här bilden ovan är det ommålat med den nya helmatta. Mycket bättre, för nu blir väggarna som sammet i färgen. Stolarna i rummet hade jag förut i trädgårdsboden, de har bara fått ny klädsel från ett överkast jag hade liggande som passade bra i färg. (Trädgårdsboden är numera omvandlad till matförråd vinterhalvåret och fröuppdragning på våren. Redskapen är förpassade till garaget och stolarna var bara i vägen. Får visa hur det är omgjort där vid annat tillfälle.)

I trädgårdsrummet samsas ”minnen från förr” med torkade blommor och övervintrande pelargoner. De två nätta bokhyllorna i ek med lådor och skåp är tillverkade på den där tiden när allt gjordes för hand någonstans i möbelriket och jag köpte dem för alldeles för liten summa på Erikshjälpen. Hade jag kunnat rita vad jag ville ha för möbel hade jag inte kunnat rita det bättre. De är precis lagom stora för rummet och längst upp står alla skördekorgar och väntar in sommaren.

En av pelargonen är ett reseminne från när vi bytte hus med en fransk familj 2017. Den har tjocka blad och mycket mörkt röda blommor och brukar blomma en bit in på vinterförvaringen, så även i år.

I trädgårdsrummet finns också några andra känsliga raringar som fönsterkrinum, Crinum moorei, som jag fått av en trädgårdsamatör som lämnade hus för lägenhet. De stora vita blommorna är så vackra. Det är nu jag har nytta av den där helmatta gröna bakgrunden!

I höstas hittade jag åter en växt jag tidigare haft ihjäl eftersom jag hade missat exakt hur många minusgrader den (inte) tålde: Thulbagia violacea ‘Silver Lace’, thulbagia på svenska. Den kommer ursprungligen från Sydafrika och hela växten ska vara ätlig. Bladen doftar vitlök och de små lila blommorna blommar länge, länge.

Med det lämnar jag det gröna blommande och önskar er en fin vit decembervecka! Kika gärna in på Trädgårdsfägring för att se vad andra trädgårdsbloggare skriver om. Veckans tema är Så gick det med mina planer och nu har du läst hur det gick med mina.

Träd och buskar med vackra höstfärger – 13 av mina favoriter

Bild

Hösten har varit mild, men träd och buskar har ändå fått vackra lövfärger i oktober. Här är 13 träd och buskar som jag rekommenderar om du som jag vill lysa upp gråa höstdagar lite extra och göra trädgården vackrare. Bilderna är främst tagna i andra halvan av oktober med några få undantag.

Vår kopparlönn, Acer griseum, är nu drygt fyra meter hög efter 21 år. Detta träd växer mycket långsamt (i snitt 10 cm per år) och är väl värd att lägga lite mer pengar på för att få en rejäl storlek. Planteras gärna där vintersolen lyser på stammen. Vårt exemplar har mycket vacker grenuppbyggnad och flagande bark men får tyvärr inte knallröd färg, utan ”bara” orange. Prydnadsgräset som syns till höger om trädet är en glansmiskantus Miscanthus sinensis ‘Morning Light’.

Blomsterkornellens blad byter inte till höstfärg förrän sent, men får vackert röda och orange toner.

Här kommer ett tips: plantera fler höstastrar i din trädgård. Tåliga och blommar länge. Är det en varm höst ger de pollinatörerna mat också. Det jag tycker är snyggt med sorten ‘Calliope’ är de mörka stjälkarna och den bronsröda mitten som matchar höstlöven. Hela astern är som ett skirt moln av små violetta blommor.

Det här är ett av våra relativt nya träd i trädgården, näbbskenkamelia, Stewartia rostrata. I år var första året den blommade med de allra ljuvligaste rosa blommor, men de mörkröda höstfärgerna går inte av för hackor de heller!

Så här ser trädet ut. Det är ungefär två meter högt nu och skuggar en del av våra fågelvoljärer. I bakgrunden syns aronia ‘Vikings’ svarta bär.

Ett annat nytillskott är körsbärskornellen ‘Szafer’ som fick så här fina höstfärger när sommarens klorofyll bleknade.

Den allra rödaste av våra olika japanska lönnar är den 21 år gamla ‘Inaba Shidare’. Under den välvda kronan som numera är över en meter i diameter brukar våra katter krypa in sommartid och lägga sig i skuggan, helt dolda för omvärlden. Varje vår lägger jag in lite torra löv som ger dem en mjuk bädd.

Det här är Carmencitarönn, Sorbus x commixta ‘Carmencita’, som är ett vackert träd hela året, men extra mycket på hösten. Det får små orange rönnbär. Planterat för 21 år sedan, då var stammen tunn som min handled. Numera är trädet runt fem meter högt och kronan är nästan lika bred. Jag har beskurit och gallrat ur kronan något eftersom jag tyvärr planterade trädet lite för nära vägen. I bakgrunden syns också lönnen ‘Inaba Shidare’

En favoritkombination hösttid i lundområdet är de orange bladen hos rönnsumak, Rhus typhina ‘Tiger Eyes’, de smörgula bladen hos trädgårdskryddbuske, Calycanthus raulstonii ‘Hartlage Wine’, och de mörkt röda bladen hos perukbuske, Cotinus coggygria. Disiga dagar ser det ur så här:

Soliga dagar lyser bladen helt fantastiskt, nästa bild är tagen från motsatt håll så där syns tyvärr inte rönnsumaken lika bra. De gröna bollarna är tuja ‘Little Globe’ som jag för en del år sedan klippte ur de flesta grenarna och molnklippte de kvarvarande.

Ett annat nytt träd är vår Franklinia, Franklinia alatamaha. Den har jag gjort ett försök med för några år sedan, men då dog trädet första vintern. Men skam den som ger sig! Och höstfärgerna är magnifikt mörkt svartröda. I bakgrunden syns perukbuskens mörka blad innan de har antagit höstfärg.

Det här är solfjäderslönn, Acer palmatum ‘Acontifolium’. Den får vacker höstfärg varje år och är så fin även på våren med bladutspring och blomning. Ska du bara ha en stor japansk lönn är det här ett bra val.

I våras planterade jag en ny hortensia i en av de stora krukor vi har på vår uteplats. Det är en ekbladshortensia, Hydrangea quercifolia ‘Snowflakes’ som får så snygga höstfärger. (Självklart kan den växa på friland, det är bara jag som vill ha lite större växtlighet även på uteplatsen och just hortensior har fungerat bra.) I bakgrunden syns trädgårdens allra vackraste höstexplosion: Ullungrönnen, Sorbus ulleungensis ‘Dodong’.

Bättre än så här blir det inte hösttid i vår trädgård! Och på den här bilden syns det också tydligt att alla träd och buskar inte får höstfärg samtidigt: det gröna till höger om ‘Dodong’ är blomsterkornellen som jag visade i början av inlägget ihop med de lila astrarna. De har däremot blommat hela oktober.

Med det önskar jag er en lugn och fin Allhelgona-helg. Själv minns jag många nära och kära varje gång jag promenerar genom trädgården – de stora träden på bilden ovan fick vi till exempel i bröllopsgåva från mina morföräldrar för 19 år sedan.

Koka gärna in hos Trädgårdsfägring om du vill läsa fler inlägg om just höstfärger i trädgården, det är veckans bloggtema.

10 i topp under 10 års trädgårdsbloggande

Bild

Under de tio år som jag har skrivit om trädgård på den här bloggen så är det så klart vissa inlägg som har visat sig extra populära. Gissningsvis för att inte så många andra har skrivit om just de ämnena. De kan enklast sammanfattas som inlägg om träd, gröna tak och fårull.

Jag tänkte berätta lite mer om de inläggen men också lyfta fram några inlägg som jag önskar att fler får upp ögonen för.

Först och främst vill jag tipsa om att när du läser min blogg från en dator så syns sökrutan längst upp till höger tydligt: använd den. Alla inlägg är taggade med bra sökord från växtnamn till området i trädgården. Läser du ett inlägg om Trädhörnet och vill se fler? Sök på trädhörnet. Gillar du kopparlönn? Sök på det! 🙂 Du kan också gå in på kategori, till exempel trädgårdsprojekt, och klicka på det så får du per automatik upp alla inlägg som kategoriserats som trädgårdsprojekt.

1. Absolut mest läst alla kategorier är mitt inlägg om snabbväxande träd. Det gjorde jag ursprungligen till Blommig Fredag-temat ”Liten blir stor” och det rusade snabbt iväg i statistiken. Några år senare gjorde jag därför ett ännu mer matnyttigt inlägg där det syns hur snabbt vissa träd växer. Det hittar du på plats 6 här i listan.

2. På andra plats hittar vi ett inlägg om klotrobinia och hur det trädet ska beskäras för att få en fin rund krona. Genom åren har jag kontaktats av allt från enskilda trädgårdsägare till bostadsrättsföreningar som undrat: kan man verkligen beskära så hårt?! Ja, det går bra om det görs vid rätt tid. Roligt nog har en hel del som frågat skickat mejl eller kommentarer senare på säsongen och berättat att det gick bra. 🙂 Klotrobinian är populär, för föregångarna till det här inlägget ligger på plats 4 och 10.

3. På tredje plats återfinns mitt trädporträtt av ullungrönnen ‘Dodong’, mitt absoluta favoritträd i trädgården, inte minst så här års! Men detta är ett träd som är så vackert hela året om, så har du plats för ett 5-6 meter högt träd i din trädgård, in och läs. 🙂

4. Beskärning av klotrobinia.

5. Att gjuta tråg i hypertufa har också många sökt på genom åren. De tråg jag gjöt finns inte kvar längre, de höll inte i så många år. Men det berodde nog mest på att det var mina allra första, så i inlägget har jag skrivit vad jag skulle göra annorlunda om jag gjorde om gjutningen.

6. Snabbväxande träd 5, 10 och 15 år efter plantering är ett inlägg jag gjorde när nummer ett på den här listan rusade iväg. Det är betydligt mer matnyttigt och har fler bilder.

7. För en del år sedan anlade vi ett grönt tak med sedumväxter på trädgårdsboden. Det är näst efter klotrobinia det inlägg som flest har kontaktat mig om och undrat hur det gick. Planen är att göra en uppföljning senare i år.

8. På plats åtta hittar vi skissen över trädgården. Den berättar jag HÄR om hur jag har gjort.

9. Jag har använt fårulll som marktäckare i många år, det fungerar utmärkt för att behålla fukten i jorden och hålla en del fröogräs på avstånd. Jag får lägga dit ny ull varje år, den förmultnar ju lite för varje år. För dig som vill ha tag på ull, de flesta som föder upp får slänger ullen, så var inte rädd för att kontakta dem och be att få ullen.

10. Beskärning av klotrobinia.

Nu över till avdelningen inlägg som jag gärna skulle se att fler läste. 🙂 Här är fem stycken:

Hur vi odlar en mängd olika bär från maj-november kan du läsa om HÄR.

2. Och HÄR kan du läsa om vilka sorters bär och frukt vi odlar.

3. Vet du hur mycket regnvatten du kan skörda från ditt tak? Inte? In och läs HÄR!

4. Hur jag tar tillvara på alla grenar som vi beskär från trädgårdens träd kan du läsa om HÄR.

5. Och hur det är att byta hus med en annan familj på semestern kan du läsa HÄR. Vi har bott gratis tre veckor i London och flera veckor i ett stenhus från 1400-talet i Frankrike. Längtar till nästa gång!

Så skål för de första tio åren! Hoppas att du som läser här ska hitta många matnyttiga inlägg.

Från gräsmatteöken till blommande oas – före och efter

Bild

Ibland är det bra att stanna upp och titta lite i backspegeln. Så det tänkte jag att vi skulle göra nu. För i dag 11 oktober 2022 är det på dagen tio år sedan jag startade den här bloggen!

Största anledningen till att jag började blogga var att jag ville samla alla foton från omgörningarna i trädgården. Så vad kunde väl passa bättre än att visa bilderna på vad som hände på 20 år hos en trädgårdsnovis som blev plantnörd. 🙂

De gamla bilderna tog jag innan vi satte spaden i marken och började förändra trädgården. Inför den nya trädgårdens 20-årsjubileum tog vi nya bilder ur så liknande bildvinklar som vi bara kunde. Det var inte helt lätt, ibland stod det ett träd i vägen! 🙂 Alla förebilder är från år 2000 och alla efterbilder från 2020. Så häng med, nu kööör vi!

Före: norrsidan av huset med ingången, en risig forsythiabuske och en fyra meters hög enbuske.

Efter: norrsidan av huset med gräsmattecirkel, många träd och stora perennrabatter.

Före: östersidan av huset med en ensam rönnsumak.

Efter: östersidan av huset… men där stod praktmagnolian i vägen för den exakta bildvinkeln!

Efter: östersidan av huset, lite närmare. Upphöjda odlingsbäddar och i bakgrunden komposthörnan.

Före: södersidan av huset med ett bigarråträd, ett plommonträd och en risig syrenhäck. Och väldigt många kvadratmeter gräsmatta!

Efter: Fågelhus och de gamla fruktträden, upphöjda sparrisbäddar och blommande vallmo. Och inte en centimeter gräsmatta i sikte!

Före: södersidan av huset med ett uterum och den risiga syrenhäcken. Komplett med fin plastspaljé och en risig barrväxt uppklämd mot väggen.

Efter: en pool och på osynliga spaljéer klättrar blåregn och fembladig akebia.

Före: södersidan av huset. En frösådd lönn och risiga spireabuskar.

Efter: poolen, slingrande grusgångar och några av de upphöjda odlingsbäddarna.

Före: södersidan med gräsmatta, risiga buskar och en bortglömd uteplats med rutten spaljé.

Efter: Ännu ett fågelhus och en stor uteplats med mysiga sittplatser där bakom poolen.

Före: västersidan med skräphörna och många kvadratmeter gräsmatta.

Efter: västersidan med uteplats, vattensten och bortom det växthuset. Till vänster delar av lundområdet.

Före: västersidan med skräpförråd och allmän bråte. Och längst till vänster skymtar en liten bit av sexmetersgranen vid ingången…

Efter: västersidan med bärlandet där hallon, vinbär och krusbär växer. I bakgrunden trädgårdsboden och bredvid det växthuset. Ett nytt plommonträd och en avenbokshäck skär av siktlinjen till uteplatsen.

Vill du se mer av vad som hände de där 20 åren mellan bilderna? Det hittar du i menyn under Våra trädgårdsprojekt. Där finns det massor av bilder från det vi gjorde och du kan se små träd växa upp och bli stora.

Här under länkar jag till några av de enskilda projekten om du snabbt vill komma till något särskilt. För dig som precis hittat hit är det på sin plats att jag berättar att vissa delar i trädgården har gjorts om två gånger under de 20 åren, foton från projekten stämmer alltså inte alltid överens med hur det ser ut på bilderna ovan. 🙂

2000 Uteplats och staketspaljé
2001 Framsidan
2004 Trädhörnet
2008-2012 Stora omgörningen med poolen
2010 Upphöjda odlingsbäddar
2010 Örtagården och vattenstenen
2014-2015 Trädgårdsboden och växthuset

Jag kommer att lägga ut fler projekt framöver, bland annat vill jag berätta om hur vi anlade den naturliga dammen. Så håll utkik. 🙂

Tre månaders torka är över – 91 mm regn på en vecka

Bild

Så kom det då äntligen, regnet. Hade nästan börjat ge upp tanken på att det skulle bli något, så många gånger som prognosernas utlovade droppar hade uteblivit. Men denna gång stämde de.

Izumi var synnerligen skeptisk till det där blöta och föredrog att sitta i ”tråget” under tak vid ingången och spana ut över trädgården. Vattentunnorna bakom henne fylldes snabbt med drygt 400 liter.

Det regnade dag efter dag, för det allra mesta ett välgörande stilla strilregn. 91 mm på en vecka närmare bestämt. Redan första dagen kom 24 mm regn, mer än det regnat under en hel månad sedan början av juli.

Nu har även träden fått en välbehövlig rotblöta och det är fuktigt och lättgrävt i hela trädgården. Äntligen kunde jag börja plantera ut de drygt 150 perennplantor som jag drog upp genom vintersådd, men aldrig hann plantera ut innan Tusen Trädgårdar. Jag tänkte ju att ”det gör jag senare i sommar/tidig höst när det är fuktigt”. Ha! De har fått stå i skuggan på norrsidan och vänta och vänta.

Solhattar på väg till Pionrabatten. Har skaffat en ny grävspade också: den gamla gav upp efter 20 års trädgårdsslit. Blev en ny likadan som förhoppningsvis håller lika länge. Den nya spaden kom väl till pass när en ros som sett sina bättre dagar skulle upp.

Nu kommer fingerborgsblommor, penstemon, färgväpplingar, sommarrudbeckior, verbenor och mycket annat till sist ut på sina rätta platser. Efter den tidiga höstens rensning på perenner som inte klarade torkan så finns det ju ledig plats på flera ställen i rabatterna.

Före: utanför Trädgårdsrummet. Hakonegräs bildar en vajande matta under de bollklippta tujorna. Men gräset var mycket påverkat av torkan och krävde stödvattning flera gånger för att klara sig. Inte godkänt.

Efter: utanför trädgårdsrummet. Torktåliga nejlikor och andra perenner har fått flytta in. Flyttade också två buskar som brukar ha svårt med sen vårfrost, nu står de i mer skyddat läge och kan förhoppningsvis klara sig bättre. Rätt planta på rätt plats. Och hakonegräsen? En del av dem hamnar på andra platser som ligger i mer skugga.

Den här rabatten har dock levererat hela sommaren och hösten: den omgjorda stäpprabatten! Där är allt lummigt och grönt och blommar på så fint.

Kärleksört ‘Matrona’, pipört, höstanemoner, fläckflockel och lite annat. I Pionrabtten går växterna i rosa toner. Gräsmattan är efter lite regn grön igen. I bakgrunden syns kopparlönnen.

Carmencitarönnen omgiven av silvergräs, Achnatherum calamagrostis, och blodtopp.

Hur har sommaren varit hos dig? Har du fått ”lagom” med regn?

Något att se fram emot varje september är dessa fina höstcyklamen, Cyklamen hederifolium.

När trädgården sakta torkar bort – tankar om regnvattenstunnor, solceller och växters tålighet

Bild

Några dagar före Tusen Trädgårdar 3 juli regnade det. Ett sådant där bra sommarregn, lugnt och stilla och länge. Med regnet som hade kommit tidigare under den veckan noterade vi runt 30 mm och hela trädgården var grön och fräsch.

2 juli 2022, dagen före Tusen Trädgårdar.

Men det var då. Under hela juli månad kom det tio mm regn vid ett tillfälle och fem vid ett annat. Nu är vi i mitten av augusti och ännu är inget regn i sikte. Kanske kommer det regn till helgen, kanske inte. Prognosen har ändrats fler gånger än vad jag just nu vill minnas.

Självklart är torkan i min privata trädgård ingen katastrof. Men det är det däremot för de som lever av jorden. Där börjar det bli kris.

Själv har jag efter att ha punktbevattnat nyplanterat i flera veckor med det sista regnvattnet i tunnorna nu börjat vattna trädgården med spridare sedan en vecka tillbaka. En liten bit i taget kvällstid. För nu börjar även en del buskar rulla ihop löven och tala om att de är nära att ge upp.

Vattning kvällstid, en liten bit i taget.

Jag har väntat in i det längsta, och anledningarna är flera. Dels vill jag inte vattna med dricksvatten (även om vi inte har något bevattningsförbud där vi bor), dels vill jag vänja växterna vid det allt varmare och torrare klimatet. Under den torra sommaren 2018 dog alla sommarblommande vivor ut i vår trädgård. Jag har inte återplanterat några nya.

I år, 2022, är det nya växter som visar sig vara känsligare än andra för torka. Hakonegräset, glasbärsbusken, trolldruvan, lunddockan… Å andra sidan är mycket betydligare tåligare än vad jag trodde. Bärbuskarna levererar fina solmogna blåbär, vinbär och krusbär tack vare (?) täckning med fårull som skyddar mot uttorkning. De stora träden i trädgården skänker svalka åt de mindre träd, buskar och perenner som växer under dem. Dagliljor, nävor och rosor blommar på och bjuder pollinerarna på mat.

13 augusti: sensommarskörd från bär- och fruktodlingar. En vattning på 1,5 månaders torka är helt okej (jordgubbar och smultron har dock fått lite oftare, men behöver inte så mycket per gång).

I juli när det var värmebölja lade jag två av mina temperaturmätare (som jag normalt har i växthuset och trädgårdsboden) på nya ställen. Den ena i skuggan under ginallalönnens krona, den andra på bordet på terassen i sydvästläge. I skuggan var det 28 grader. I solen var det 40. Det är klart växterna mår bättre i skuggan, vi människor också förstås. Jag tror inte det är många år bort innan husköpare börjar välja bort hus som saknar stora träd i trädgården. Skugga kommer att bli allt viktigare för välmåendet.

Solceller, dahlior och en svalkande pool.

Solen har denna sommar samtidigt levererat el till oss, för efter att ha pratat i många år om solceller på södersidan av hustaket skrev vi på kontrakt en vecka efter krigsutbrottet i Ukraina. Med de elpriser som rådde då kommer hela anläggningen att enbart generera plus i kassan om nio år. I dagsläget producerar vi mer el än vad vi själva gör åt och säljer det ut på nätet via vår elleverantör. Bonusen är att kunna värma poolen lite längre period och så småningom ladda en elbil hemmavid med egen el.

Solcellerna har fungerat fint, däremot har vi haft långvarigt krabb (krångel för er som inte bor i Skåne) med att få allt avslutat och klart. Trots att vi valde ett företag med många år i branschen som hade egen personal till allt. Mitt råd på vägen till dig som funderar på solceller är att inte skriva på ett kontrakt där du inte kan hålla inne betalning tills allt är inkopplat, igångkört och varenda liten detalj fixad. Vi blev hotade med kronofogden om vi inte betalade och har fått dra det via konsumentvägledare och hot om ARN för att få de sista detaljerna klara. Ja, det saknas fortfarande en equilizer till elbilsladdaren, men den ska vara på gång. Snart. Hoppas vi. Vi har inte någon elbil (än), så just den detaljen känns inte riktigt lika panikig som en del annat.

Tunnan längst fram, vid husväggen står två till som matar vatten till den främsta. Stupröret syns i bakgrunden.

Men nu var det ju trädgården det här inlägget handlade om. Precis i tid för regnet innan Tusen Trädgårdar kopplade vi in tre vattentunnor som tillsammans kan ta emot drygt 600 liter vatten, denna gång på framsidan av huset. Det räcker att det regnar så lite som fem mm för att det som faller på hustakets norrsida ska fylla på flera hundra liter i tunnorna. Nu har vi kopplat tunnor till alla tak utom garagetaket, men det kommer nog det också ett annat år. Totalt kan vi lagra drygt 2000 liter vatten på olika ställen i trädgården. Med 200 vattenkannor kommer jag långt när det gäller att vattna grönsaker, rosor, sommarblommor och växter i kruka på tillväxt, åtminstone om det kommer några mm regn då och då och toppar upp tunnorna.

14 augusti. 1,5 månader utan regn. Gräsmattan är så klart höfärgad, men i omgjorda Stäpprabatten blommar det på. Och i torvrabatten till vänster i bild finns gott om blåbär, en del lite mindre i år, men lika goda.

Det mest förvånande i torkan har ändå varit att se alla växter jag grävde upp i slutet av maj/början av juni i Stäpprabatten och Pionrabatten på framsidan. Jag har vattnat mitt nysatta körsbärskornellträd, den vita tibasten, nejlikroten ‘Totally Tangerine’ och rosorna, men allt övrigt har efter en blöt juni klarat sig fint utan vatten hela juli! Imponerande!

Vattenkannevatten är bäst i värmen, hälsar Silver.

Ta hand om er i augustivärmen! Jag har tyvärr varit dålig på att titta in till er andra som bloggar. Bloglovin verkar ha gett upp helt (eller är det bara hos mig den krånglar?) så jag har tyvärr svårt att se vem som lägger upp nya inlägg. Tips på andra bloggläsare mottages tacksamt!

Omgörningen av framsidan – 2022 års största trädgårdsprojektet inlett

Bild

Så var det då äntligen dags att köra igång med 2022 års största projekt i trädgården! Ja, jag skriver äntligen. Jag har laddat mentalt för det i flera år, men förra året satte den långvariga torkan i maj stopp för projektet.

I år hade det regnat över 20 mm när långhelgen Kristi himmel inleddes och det var bara att greppa tag i grep och spade och köra igång. Tack vare låga temperaturer och småregn av och till kunde jag jordslå växterna i backar inne i bersån (som jag hade spänt ett skuggnät över för att få en bra miljö).

Både för er som besökt oss och för er som inte har gjort det: här är skissen över trädgården. Omgörningen består av två stora delar, dels Stäpprabatten (1) ut mot gatan, dels Pionrabatten (2) närmast grannen. Det här inlägget tar bara upp den första delen ut mot gatan. För enkelhetens skull delade jag upp den omgörningen i tre etapper över lika många dagar.

Vänster del före. I bakgrunden japansk lönn, klotrobinia och Carmencitarönnen, i förgrunden magnolia ‘Honey Tulip’ med limegröna blad.

Uppgrävningen klar. Enbart träd, en ros, en tibast och några daggtörlar är kvar i jorden.

Återplanterat och klart. Nu har denna del där det tidigare var en tät massa där de små perennerna nästan kvävdes blivit luftigare och lägre. Träd och buskar ska få lite mer vatten när det regnar och bli mer av solitärer. Under ‘Honey Tulip’ har jag planterat alla vita pärlhyacinter och sedan är det en blandning av låga gräs, nävan ‘Rozanne’, daggtörel och längre bak stäppsalvia ‘Caradonna’, rysk martorn, blodtopp, höga prydnadsgräs och höga allium.

Före från sidan. Helt hopplöst att komma in i denna plantering och rensa…

Efter från sidan. Nu har vi lagt en bågformad gång genom ”spetsen” på Stäpprabatten och kan nå allt mycket bättre. De cirkelformade stenarna är likadana som de vi har i gräsmattan, men storleken mindre. Även dessa kommer från mina svärföräldrars trädgård och har nu äntligen kommit till nytta.

En bild för att visa hur stora ytor det var vi grävde upp… Jag krattar och jämnar ut jorden inför att vi ska lägga gången och påbörja återplanteringen. Maken hjälpte till med denna första del, det var så många växter med stora och kraftiga rötter som skulle upp.

Mittendelen före. Här var en del av problemet att många perenner var så låga, så planen var att få in fler höga efter omgörningen.

Lätt kaos råder… Växter överallt, några få står kvar på sina ställen, men det mesta är uppgrävt.

Efter på mittendelen. Rosen har fått låga stäppsalvior runt sig och sedan är det lila campanula, amsonia, stora ruggar med skuggnepeta, en ny gång, en ny vedstapel till insekter, nejlikrot ‘Totally Tangerine’ (nya), blekgul klöver (nya), fiberpalmlijor (som stått i kruka på vänt i typ fem år..!), mer skuggnepeta, fackelliljor (två nya sorter), perowskia och låg lila höstaster. Alla växter är efter omgörningen placerade i mycket större grupper jämfört med tidigare.

Högerdelen före. Sista etappen är delen närmast kopparlönnen.

Här blir Stäpprabatten bredare igen och det är flera kvadratmeter yta som ska planteras med växter.

Högerdelen efter. Till höger om vedstapeln är det planterat en ny körsbärskornell ‘Szafer’ (som ska få mogna bär redan i slutet av augusti), bolltistel, perowskia, höga prydnadsgräs, röd blodtopp, fler Rozanne-nävor, låg lila aster, Allium ‘Millenium’ och orange sidenört.

Den här bilden är bara för att jag ska kunna se tillbaka på att körsbärskornellen inte var högre än avenbokshäcken vid plantering. 🙂

Det var tre dagar med grävjobb, plantering och uppkrukning av växter jag ska sälja vid Tusen Trädgårdar. Men många växter slängdes också och vissa försvann från trädgården för gott. De som inte levererar har jag ingen nytta av. Om vädret samarbetar blir det steg två nästa helg då det även då är långhelg. Pionrabatten innehåller betydligt färre perenner som ska upp, så den delen räknar jag kallt med bör bli klar på två dagar (med en reservdag).

Det är lite tyst här inne nu, men det har tyvärr sina förklaringar. I april dog min mammas sambo. Han var en del av vårt liv i 37 år. I samband med begravningen stannade jag kvar hos mamma och hjälpte henne att komma ifatt med den trädgård hon och sambon byggde upp i över 25 års tid. Det var skönt att få tid tillsammans och i lugn och ro hinna gå promenader tillsammans i min barndoms landskap, se blåsippor färga skogens golv blått och blicka ut över stenmurslandskap och vilda backsippor i blom.

Jag har tidigare visat bilder från mammas och hennes sambos trädgård med alla dammar, pioner, barrväxter och små alpiner HÄR, HÄR och HÄR. Så här såg den ut i april när jag hälsade på i det som numera är mammas trädgård.

Väl hemkommen har jag tömt trädgårdskomposten (36 skottkärror finfin mulch), planterat om alla tomater och dahlior, arrangerat en plantbytesdag i byn där vi bor och förberett omgörningen ovan. Det är skönt att arbeta fysiskt när kroppen och sinnet är ledset.

Med det önskar jag er en fin vecka när vi nu går in i sommarmånaden juni. Så här vackert är det i vår underbara majträdgård. Jag tar en och annan paus här under dagarna i trädgården, dammhörnan är nog min favoritplats så här års.

I den skira vårgrönskan

Bild

Det är aprils sista dag och våren är definitivt här. Det här blir ett rent bildinlägg, för att minnas våren 2022.

Vårlunden med julrosor, spirande grönska och tulpaner i knopp.

Gamla lunden med sitt hav av kungsängsliljor.

Japanska lönnen ‘Seiryu’ vackra bladutspring och en matta av blått ormöga.

Sötaste vitsippan ‘Isabell’ som blir mer och mer skär ju äldre blommorna blir.

Pionen ‘Svarte Petter’ och de snygga mörka skotten bland nunneört och ormöga.

Rosafluffiga backsippan ‘Perlen Glocke’.

Önskar er en fortsatt fin helg och vecka!

Årets två första trädgårdsprojekt – operation gräva upp vårlökar

Bild

I helgen som gick inledde jag två av årets trädgårdsprojekt: en ny gång genom vårlunden och den stundande omgörningen av Stäpprabatten och Pionrabatten. Etapp 1 på båda projekten är att gräva upp alla vårlökar, plantera dem i krukor och sätta i namnstickor inför återplanteringen så småningom. Jag grävde och grävde. Maskrosjärnet var bra för att komma åt en del krokus och irislökar som satt djupt (men självklart blev det en del lökar kvar).

Efter uppgrävning. Just de här stora krokusarna fick jag av morfar för tjugo år sedan, han grävde upp dem av överflödet i rabatten. Morfar och hans rabatt är borta sedan många år, men krokusarna lever kvar och förökar sig i min trädgård.

Här ska den nya gången gå genom Vårlunden. Jag har märkt ut med bambupinnar var den ska vara och alla växter som kommer upp där emellan ska därmed grävas upp. Så småningom kommer fler sena lökar och perenner, så själva gången räknar jag inte med att kunna göra förrän i juni.

Två pinnar markerar starten på den nya gången, där den ansluter till den befintliga.

Jag gör bara en första delsträcka av den nya gången i år, den börjar vid Ullungrönnen och mynnar ut bredvid den lilla hästkastanjen en fem sex meter bort. Dels tror jag inte att jag mäktar med så mycket mer, dels har jag inte riktigt landat i hur resterande gång ska gå. Och innan jag flyttar träd och buskar ”i onödan” ska jag klura lite till på hur jag vill ha det.

Det blommar så vackert i vårlunden nu och jag ser fram emot när jag tack vare den nya gången kan komma mycket närmare alla små skönheter. Snödropparna är på väg att blomma över, nya julrosor poppar upp varje dag, blåsippor och ormöga lyser i blått och de första nunneörterna slår ut vilken dag som helst.

En av alla fina julrosor från danska Gartneriet Spiren (som nu stänger för gott). Så glad att den trivs och växer sig stor.

Avslutar med en bild från Stäpprabatten. Hur underbart är det inte med blommande vit tibast som lockar fjärilarna så här? Just tibasten ska jag försöka undvika att flytta i omgörningen, för den tycker inte alls om det. Hade en fin rosa som knalldog när den flyttades, så jag har lärt mig den hårda vägen.